Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kloster. Tidigt började han hängifva sig åt ett
yppigt och utsväfvande lefnadssätt, hvilket fortfor,
äfven sedan han 1651 blifvit prestvigd. Från 1660
visade sig emellertid deri en förändring. Sedan
han 1662 såsom genom ett underverk blifvit räddad
undan en lifsfara, blef denna förändring alltmer
djup och allvarlig. Efter att 1664 hafva genomgått
novisgraderna i klostret Perseigne bortskänkte han
hela sin förmögenhet till välgörande ändamål och
öfvertog såsom abbot styrelsen af klostret La Trappe,
hvilket han upprättade ur dess djupa förfall med den
påföljd att trappistorden blef den strängaste, mest
asketiska orden i den romerska kyrkan. R. dog 1700.
J. P.
Ranch, Hieronymus Justesen, dansk skald, född
1539, död d. 3 Dec. 1607, studerade i Wittenberg
1563 och blef prest i Viborg 1572 samt prost
1591. R. författade de första skådespel på danska:
Salomons hylding (1584), som uppfördes vid prins
Kristians hyllning i Viborg, och i hvilket R. sjelf
spelade med, Samsons fængsel (1599) och lustspelet
Karrig Niding, en mycket läst folkbok (1633; många
uppl.). Såväl dessa som hans moraliserande
Fuglevise utgåfvos af S. B. Smith 1877.
E. Ebg.
Ranchéros [-tjeros], Sp., egentl. innev, i en rancho
(landtgård), mejikanskt landtfolk. Ranchéros äro i
allmänhet af spansk-indiansk härkomst, förträffliga
ryttare och jägare samt utgöra största delen af
landets beridna trupper, ett slags irreguliert
kavalleri.
Rancho [-tjå]. Se föreg. art.
Rancken, Johan Oskar Immanuel, finsk skolman och
historisk skriftställare, född å Bjerno prestgård
d. 23 Jan. 1824, blef student 1840, filos. magister
1844, filos. doktor 1853, utnämndes 1854 till lektor
i historia vid Vasa gymnasium samt valdes särskilda
gånger till rektor vid nämnda läroverk äfvensom vid
det genom dess förening med Vasa elementarskola
uppkomna svenska lyceet i Vasa. R. har utgifvit ett
stort antal skrifter af pedagogiskt och historiskt
innehåll, bland hvilka må nämnas Drottning Karin
Månsdotter. Biografiskt försök (i »Suomi» 1849),
Handlingar ur Tottska grafkoret i Åbo domkyrka
(dersainmastädes 1851), Bidrag till femtio-åriga
minnet af Döbeln och björneborgarne i finska
kriget 1808 och 1809 (1860; innehåller Karl Henrik
Asps dagbok, försedd med noter af R.), Fänrik
Ståls hjeltar och skadeplatsen för deras bragder
(1864), Michael Choraeus (1875), Bonderesningen
i Österbotten. En episod från 1808 års finska
krig (1882; innehåller P. J. Bladhs dagbok) samt
»A. G. Weissman von Weissensteins dagbok» (1887).
M. G. S.
Rancune [rangkyn], Fr., agg, groll.
Rand, sjöv. Ett märssegel säges »vara på rand»
l. »hafva löpt på rand» l. »vara randadt», då det
nedfirats h. o. h. eller så, att rån kommit ned
till eselhufvudet, hvilket ofta göres, då fartyget
öfverfalles af en häftig by. Uttrycket kommer deraf
att märsarna på de äldre fartygen voro så stora,
att seglet vid en sådan manöver blef liggande på
märsranden. R. N.
Randazzo, stad uti italienska prov. Catania
(Sicilien), vid foten af Etna. 15 km. från dess topp,
773 m. öfver hafvet. 10,225 innev. (1881). R. har
ett fullständigt medeltidsutseende och omgifves
af mörkbruna tinnkrönta lavamurar.
Randel, Andreas, tonsättare, föddes d. 6 Okt. 1806
i Ramdala socken (Bleking), efter hvilken han tog
sitt namn (egentligen hette han Pettersson och var
son af en torpare). Med en af en kringvandrande
spelman skänkt violin, på hvilken han lärt sig spela
polskor och psalmer, kom han 1818 till Karlskrona,
der hans talang väckte uppseende och förskaffade honom
gynnare, bl. a. friherre De Geer på Finspång, hvilken
bekostade hans skolundervisning, till dess han 1821
med understöd af kronprinsen Oskar fick resa till
Paris för att studera violinspel under Baillot och
komposition under Cherubini. Försedd med ampla betyg,
återkom han 1828 till Stockholm, der han genast fick
anställning som violinist i hofkapellet, sedermera
1838 som andre och 1861 som förste konsertmästare,
hvarjämte han 1844 blef violinlärare och 1859
professor vid Musikaliska akademien samt äfven
flere år verkade såsom musikdirektör vid Andra
lifgrenadierregementet och ledare af Par Bricoles
sångkör. Död i Stockholm d. 27 Okt. 1864. – »Randels
sångmö har i allmänhet mera utmärkt sig för mildhet,
stundom vemod, och hans melodier flöda mer af
behag och grace än af originalitet. Som virtuos
segrade han alltid genom sitt sant musikaliska
och poetiska föredrag, och såsom lärare har han
bildat flere goda violinspelare, hvilka med bifall
uppträdt i konsertsalen» (Minnesteckn. i Mus. akad:s
handl. 1865). R. komponerade eller arrangerade
musik till 20 dramatiska stycken, bland dem Macbeth,
Debora, Torkel Knutsson, Ung-Hanses dotter och
Vermländingarne, skref flere orkesterverk (bl. a. en
Jubelouverture), vidare 3 violinkonserter, 2 fantasier
öfver svenska folkvisor, 3 stråkqvartetter och
flere solostycken för violin samt tonsatte de
allbekanta Snabba äro lifvets stunder, Ren sig
qvällen synes höja m. fl. mansqvartetter äfvensom
en mängd solosånger (bl. a. den fordom ofta
sjungna Blomman är min vän). Den 6 Okt. 1886
aftäcktes af sällskapet P. B. – som ännu
årligen utför hans Barbarasång – en minnesvård
på R:s graf å Nya kyrkogården vid Stockholm.
A. L.
Randers, stad på östra kusten af Nörrejylland vid
Gudenå, 11 km. från dess utlopp i Randersfjorden,
13,457 innev. (1880). Staden, som är uppförd på
en höjdsluttning, räknar såsom sina förnämligare
byggnader S:t Mortenskyrkan (stadens enda kyrka, från
14:de årh.), en lärd skola och en navigationsskola,
en synagoga och ett rikt hospital, som hyser
100 hjelpbehöfvande och understöder ytterligare
200. R. är säte för en amtman, och ett dragonregemente
ligger der i garnison. Framför rådhuset restes 1882
en staty öfver Niels Ebbessön. Stadens handel och
skeppsfart äro betydliga och stadda i tillväxt;
år 1886 egde den 31 fartyg om 3,515 tons, deraf 6
ångare om 1,290 tons. Industrien har att uppvisa
ångbrännerier, bryggerier, ångsåg, jernvägsvagnfabrik
m. m.; dess handskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
