- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
779-780

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rebher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Recentior (Lat., komparat. af recens, ny, färsk),
medlem af första åldersklassen inom nationsförening
vid svenskt universitet. För det första årets
studenter har förr superlat, recentissimus
(plur. -mi) delvis brukats såsom beteckning. Se
vidare Junior.

Recepisse (Lat., »att hafva mottagit»),
emottagningsbevis. qvitto. Jfr Accepisse.

Recept (af Lat. recipere, taga), den skriftligt
affattade föreskrift om ett läkemedels tillagning,
som lemnas af läkaren. En sådan föreskrift eller
sjelfva »formeln» börjas efter regeln med ordet
recipe, tag! (förkortadt till Rec.), hvarefter
uppräknas medlet eller medlen, som skola för
tillfället användas, samt vidare lemnas en
föreskrift huru beredningen skall tillgå, och
till sist följer »signaturen», d. v. s. den för
medikamentsflaskan eller dosan bestämda påskriften
huru medlet skall användas. Efter sjelfva formelns
nedskrifvande sättes M:r D:r S:r, förkortningar
af Lat. misceatur (det må blandas), detur (det ma
gifvas) och signetur (det må påskrifvas, nämligen
brukningssättet), hvarefter datum och läkarens namn
underskrifvas. Till förekommande af misstag bör
äfven den sjukes namn utsättas, för hvilken läkemedlet
är ämnadt. Recept innehållande gifter få icke å nyo
användas utan läkarens påskrift; sådan kan lemnas för
3 repetitioner i sänder. Recept å arsenik skola alltid
qvarhållas å apoteken. Likaså recept å medikament
åt allmänna inrättningar, sjukvårdsanstalter
o. s. v. för att tjena såsom verifikationer
eller bestyrkanden af medikamentsräkningen,
hvilken skall af Medicinalstyrelsen granskas. Med
namnet recept betecknas äfven i allmänhet
föreskrifter om tillagning, t. ex. af en
maträtt, ett tekniskt preparat o. dyl.
O. T. S.

Receptaculum (Lat., af recipere, upptaga), kärl för
uppsamling af någon vätska; fröredningsdelarna å
en växt.

Receptarius, receptarie (af recept, se d. o.), den
person, som å apotek expedierar läkarerecept. –
Receptur, den disk i ett apotek, vid hvilken
receptarien bereder de föreskrifna läkemedlen.

Reception (Lat. receptio), upptagning, det med
mer eller mindre högtidliga ceremonier försiggående
intagandet af ny medlem i ett ordenssällskap eller
uppflyttandet till högre grad inom ett sådant. Jfr
Recipiera.

Receptionsstycke, konstverk, som en konstnär
plägar förete eller aflemna vid upptagandet
(receptionen) i ett konstnärssamfund, särskildt en
konstakademi. Akademien för de fria konsterna eger en
ej obetydlig samling af till en del rätt värdefulla
sådana receptionsstycken, ehuru de äldsta statutens
föreskrift i fråga om aflemnandet af sådana stycken
ingalunda blifvit noggrant uppfylld.

Receptivitet (af Lat. recipere, mottaga),
mottaglighet för intryck; stor lätthet att tillegna
sig vetande. Ett motsvarande adj. receptiv begagnas
stundom i svenska, men ej i andra språk.

Receptur. Se Receptarius.

Recess (Lat. recessus, tillbakaträdande), ett i de
nordtyska städerna under medeltiden (första gången
1354) användt namn, liktydigt med »afsked» (abschied),
på ett beslut, som fattats af några städers
representanter efter gemensam öfverläggning. Sedermera
öfvergick ordet att beteckna protokoll, som hållits
öfver förhandlingarna. I Norden var under 15:de–17:de
årh. recess namn på vissa öfverenskommelser och
fördrag samt de större lagar, som stiftades på
herre- eller riksdagarna. För de vigtigaste recesser
hvad Sverige vidkommer se art. om Kalmar, Malmö och
Vesterås recesser. De vigtigaste i Danmark voro Odense
r
. (1527), som bestämde biskoparnas ställning och
allmän trosfrihet, Köpenhamns r. (1536), genom
hvilken reformationen infördes, Koldingska r. (1558)
samt Kristian IV:s lilla och stora r. (1615 och 1643).

Recett (Fr. recette, af Lat. recipere,
emottaga, taga in), inkomst af en
teaterföreställning, en konsert o. s. v., i synnerhet
då den gifves till förmån för någon af de uppträdande.

Rechberg und Rothenlöwen, Johann Bernhard von,
grefve, österrikisk statsman, f. 1806, inträdde
1828 på den diplomatiska banan och var anställd
vid beskickningarna i Berlin 1828, London 1830,
Darmstadt 1833, Bruxelles 1836, Stockholm
1841–43 och Rio Janeiro 1843–47. 1849 blef han ombud
på förbundsdagen i Frankfurt. 1851–53 var han
internuntius hos Porten, men sedan Okt. 1855
deltog han åter, såsom president, i förbundsdagens
arbeten. I Maj 1859 kallades R. till konseljpresident,
minister för utrikes ärendena och för det kejserliga
huset. Det var han, som ledde Österrikes politik
under de bekymmersamma tiderna efter utbrottet af
kriget i Italien 1859, men han lemnade i Dec. 1860
presidiet till Schmerling. Österrikes deltagande såsom
Preussens bundsförvandt i det Schleswig-Holsteinska
kriget (1864) mot Danmark gjorde R. impopulär, och
d. 27 Okt. 1864 utträdde han ur ministèren. Vid
afskedstagandet utnämndes R. till lifstidsmedlem
af herrehuset. Kj.

Recherche [rösjä’rsj], Fr., efterforskning,
undersökning.

Recidiv (af Lat. recidere, återfalla), med., återfall,
nytt anfall af samma sjukdom. – Recidivera,
återkomma (om sjukdomar).

Recife. Se Pernambuco 2.

Recipiera (af Lat. recipere, intaga), under
vederbörliga ceremonier upptaga någon till medlem
af ett ordenssällskap eller uppflytta förutvarande
medlem till högre grad derinom. – Recipiend
(Lat. recipiendus, som skall emottagas), person,
som står i begrepp att recipieras i en orden. Jfr
Reception. – Recipient (Lat. recipiens, som
emottager), kärl for upptagande och samlande af
flyktiga ämnen (vid destilleririg o. s. v.); gasklocka
i luftpump (se d. o.).

Reciprocitet (af Lat. reciprocus, tillbakagående,
tillbakaverkande, ömsesidig), ömsesidighet,
ömsesidigt förhållande. – Reciprocitetslag,
matem. Med reciprocitetslagen för qvadratiska rester
förstås en af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free