Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rekarne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cirkulära funktioner kunna rektifikation af cirkeln
och medelst elliptiska funktioner rektifikation
af ellipsen utföras. – 2. Kem., omdestillera,
eller underkasta en redan destillerad vätska ny
destillation, för att befria henne från flyktigare
eller mindre flyktiga inblandningar. Sjelfva
tillvägagåendet benämnes rektifikation. De apparater,
som man använder för att i en enda operation
destillera och omdestillera en vätska, benämnas
rektifikatorer (se Bränvinsbränning, sp. 1254).
1. G. E. 2. P. T. C.
Rektifikation. Se Rektificera.
Rektion (Lat. rectio, styrelse), ett ords kraft att
i satsföljden styra ett annat; en styrd satsdels
förhållande till den styrande satsdelen.
Rektor (Lat. rector, styresman, ledare), den
bland lärarna vid en undervisningsanstalt (skola,
institut, universitet), hvilken tillika är styresman
för läroverket; skolföreståndare. (I England har ordet
rector betydelsen kyrkoherde.) Vid de högre allmänna
läroverken i Sverige tillsättes rektor på förordnande
för viss tid eller tills vidare af K. M:t. Vid de
svenska universiteten gick rektorsämbetet fordom
i tur bland professorerna och innehades ett år
(vid gymnasierna gick ämbetet på samma sätt i tur
bland lektorerna). Nu utse universitetens större
konsistorier hvart annat år en af sina ledamöter
till rektor. Vid flere universitet hade rektor
fordom furstlig rang och stora förmånsrätter,
hvaraf minnen spåras i den vid akademiska
högtidligheter utvecklade ståten. (Jfr Illustris och
Magnificus). Karolinska medico-kirurgiska institutets
rektor väljes af och bland lärarekollegiets
ledamöter för tre år. – Rektorat, rektorsämbetet,
rektorssyssla. Jfr Konrektor och Prorektor.
Rektorist, lärjunge i högsta klassen,
»rektorsklassen», af den forna trivialskolan.
Rektorsprogram. Se Program.
Rekuperator (af Lat. recuperare, återvinna),
metallurg., kallas en förvärmningsapparat, hvilken
har samma uppgift som regeneratorerna (se d. o.),
nämligen att använda det förlorade värmet från
en ugn för att dermed öfverhetta de till ugnen
inströmmande gaserna och förbränningsluften, men
hvari den vid regeneratorerna nödiga
omkastningsventilen undvikes. Rekuperatorn utgöres nämligen
af en mängd i en kammare under ugnen glest inlagda
rör af eldfast lera, hvilka uppvärmas af de omkring
dem utströmmande förbränningsprodukterna från ugnen,
under det att de till ugnen gående gaserna och luften
gå inuti sina särskilda rör och upptaga värmet
från dessas väggar. Rekuperatorerna hafva således
en viss likhet med de gamla rörapparaterna, men
vid dem äro de olägenheterna fästa, att lerrören ej
äro lika täta som tackjernsrören (hvilka ej kunna
användas till följd af den höga temperaturen) samt
svåra att ombyta. För öfrigt äro dessa apparater
ej så effektiva som regeneratorerna, hvarför de
ej häller kommit till synnerligen stor användning.
C. A. D.
Rekurrens (af Lat. recurrere, löpa ånyo, upprepas),
geol., upprepning. Då i en eruptiv bergart något
mineral befinnes hafva icke på
en gång, utan två särskilda gånger utkristalliserat
ur den ursprungliga smältmassan, säges det förekomma
»med rekurrens» eller vara »af två generationer». Så
är händelsen hos bergarter, som hafva porfyrisk
struktur. De i den finkorniga mineralblandningen
likasom inneslutna, större kristallerna af
något bland dennes mineral hafva först utskilts
och tillhöra så att säga en äldre generation.
E. E.
Rekurrent feber (af Lat. recurrere, återkomma). Se
Febris recurrens.
Rekurrent serie (se Rekurrens), matem., kallas
en potensserie, der koefficienterna för ett antal
successiva termer äro förbundna med hvarandra genom
en lineär eqvation med konstanta koefficienter. Om
termerna i den rekurrenta, serien äro
u0, u1x2, u2x2, u3x2, o. s. v.
och man antager, att i
den nämnda eqvationen böra ingå tre termer, så kan
denna eqvation sättas under formen
<i>u<sub>n</i> + 2</sub> = <i>au<sub>n</i> + 1</sub> + bun, der un, <i>u<sub>n</i> + 1</sub>, + <i>u<sub>n</i> + 2</sub>,
utmärka
koefficienterna för <i>x ,x<sup>n</i> + 1</sup> ,<i>x<sup>n</i> + 2</sup>
serien och a, b
äro konstanter. Det enklaste slaget af
rekurrenta serier är den geometriska serien a, aqx,
aq2x2, aq3x3, o. s. v. i hvilken koefficienterna för
två successiva termer äro förbundna genom eqvationen
<i>u<sub>n</i> + 1</sub> = q un . –
Då eqvationen mellan termerna är gifven, kunna. summan
och den allmänna termen genom en enkel metod
bestämmas; om t. ex. den gifna eqvationen är
<i>u<sub>n</i> + 2</sub> =4 <i>u<sub>n</i> + 1</sub> - 3 un
och man antager de två första termerna vara 1 och 4,
så blir den allmänna termen
1/2 (3n +1 - 1) xn och summan af hela serien
| 1 –––––––––- 1 - 4x + 3 x2 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
