Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Representativ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reproduktion, nyalstring; det inom kroppsorganismen
med tillhjelp af intagen näring och inandad luft
ständigt fortgående återframbringandet af ämnen i
de förbrukades ställe; mångfaldigande; aftryck. –
Reproduktiv, som innebär nyalstring eller mekaniskt
mångfaldigande.
Reptiliefonden (T. reptilienfonds), satirisk
benämning på den fond, ur hvilken i Tyskland
de pressens män, hvilka verka i den bismarckska
politikens intressen, besoldas och understödjas. Deraf
uttrycket »reptilpress» för en fal och i sina angrepp
lömsk press.
Reptilier (Lat. Reptilia), kräldjur (se d. o.).
Republik (Lat. res publica, det offentliga,
det allmänna, i motsats till det privata),
ursprungligen hvarje stat med en författning, som,
i motsats till den avtokratiska envåldsstaten,
garanterade medborgerlig frihet och rätt, vare sig
statsformen var demokratisk, aristokratisk eller
t. o. m. monarkisk. Benämningen republik tillades
sålunda Förenade Nederländerna med sin ärftliga
ståthållare, Polen med sin valkonung, Frankrike
t. o. m. under kejsaredömet. Republiken hänfördes
således icke så mycket till regeringsformen som
till den grundsats, hvilken uppbar författningen,
nämligen att staten är till för folkets skull och
ej tvärtom. Som denna grundsats genomgår nyare
tidens konstitutionella monarki lika väl som
den demokratiska staten med folkvald styrelse,
så kunna båda slagen af statsform underhålla en
sant republikansk, allmän anda. Då emellertid
det är fara vardt, att en makt, som ligger i en
arffurstes hand generation efter generation, leder
till tillgodoseende af dynastiska intressen, så och
med blicken fäst på motsatsen mellan gamla tidens
republiker och den orientaliska despotismen, blef man
benägen att i den nyare tidens ärftliga monarki se en
motsats till den af grundsatsen om folkvald styrelse
uppburna demokratiska staten. Namnet republik har
derför numera fått den öfverskattade bemärkelsen af
en stat, som afskuddat sig eller aldrig haft den
monarkiska statsformen. Karakteren hos republiken
blifver således, att den högsta makten i samhället
icke tillkommer en enda individ såsom personifikation
af statsmakten, utan är att söka hos en flerhet,
antingen en aristokratisk klass eller hos hela
folket, som omedelbart eller på ett eller annat sätt
representeradt, utöfvar densamma. Den utöfvande
makten kan sedermera vara öfverlåten åt konsul,
doge, president, protektor eller guvernör. Men
denna utöfvande makt, den må vara vidsträcktare
eller inskränktare, tillkommer innehafvaren ej såsom
sjelfständig rätt, utan den är åt honom delegerad
för en bestämd tid och under personligt ansvar för
sättet för dess utöfning. Sambandet mellan styrande
och styrda och det gemensamma folkintresset synes
böra hållas mera vid lif, än i monarkien, der
maktinnehafvaren personligen hos sig koncentrerar
statsmaktens utöfning och ansvarsfri står öfver
folket. Medan till monarkien höra ärftlig dynasti
och ofta ärftlig adel, står i republiken den högsta
maktens utöfning öppen för hvarje man, som kan
göra sig förtjent af ett sådant förtroende. Emedan
ett sådant förtroende ej bör komma någon annan till del än den,
som förvärfvat det genom medborgerlig dygd, har
denna framhållits såsom republikens grundfäste. Man
har äfven ansett den medborgerliga friheten bättre
garanteras der än i monarkien. I republiken erkänner
medborgaren ingen öfver sig. Republikens styresman
blir efter en kort tid åter en styrd individ och har
derför alltid under sin styrelse detta förhållande
i sigte, medan monarken sjelfständigt, i kraft
af lag, som ej utan hans samtycke kan ändras,
innehar statsmaktens utöfning. – I Europa finnas
f. n. 4 republiker: Frankrike, Schweiz, Andorra, San
Marino. Amerika består, med undantag af kejsaredömet
Brasilien och de europeiska kolonilanden,
uteslutande af republikanska stater. Afrika har 3
republiker: Liberia, Syd-Afrikanska republiken
och Oranjeflods-republiken. I Asien finnes
icke någon republik. Australien är faktiskt,
men ej till namnet, deladt mellan republiker.
H. L. R.
Republikan, medlem af en republik, fristatsborgare;
person, som åstundar eller verkar för
införandet af styrelseformen republik. –
Republikaner l. republikanska partiet, namn på
två politiska partier i Nord-Amerikas förenta
stater (se d. o., sp. 1246–50). – Republikanism,
förkärlek för republiken; egenskapen att vara
republikansk. – Republikansk, som tillhör eller är
utmärkande för en republik; som anstår en republikan;
som hyllar republiken såsom den bästa styrelseform. –
Republikanska kalendern (franska republikanska
kalendern). Se Kalender, sp. 40–41.
Repulse bay [ri’pöls be], vik på sydvestra kusten af
halfön Melville i arktiska Amerika, något s. om
polcirkeln. Den upptäcktes 1712. Vid densamma
öfvervintrade Rae (i Fort Hope) 1846–47, och Hall
tillbragte der fyra vintrar (1864–68).
Repulsion (af Lat. repellere, stöta tillbaka), fys.,
kallar man den ömsesidiga inverkan mellan tvänne
kroppar eller mellan molekylerna inom samnia kropp,
hvilken visar sig deri att de stöta hvarandra ifrån
sig. Så länge orsaken till fenomenet ej var känd,
kallade man densamma en »repulsionskraft»; men sedan
nu alla kända repulsionsfenomen kunna förklaras (se
Molekylarkrafter), har vetenskapen ej vidare
något behof af repulsionskrafter. Den molekylära
repulsionen förklaras af molekylarrörelsen, eller
värmet, den magnetiska repulsionen af eter-rörelse
eller elektriska strömmar och den elektriska
repulsionen af jämnvigtssträfvanden i etern (jfr
Attraktion). – Repulsiv, som tillbakastöter.
Repussera (Fr. repousser), drifva i metall, pussera
(se d. o.). – Repoussoir [-såar], Fr.. verktyg,
som begagnas vid drifning i metall. Se Drifvet arbete.
Reputation (af Lat. reputatio, beräkning), anseende,
rykte. – Reputerlig, aktningsbjudande.
Requa-batteriet. Se Kulspruta, sp. 231.
Requesens [-kes-], Don Luis de Zuñiga y, spansk
fältherre, var malteserriddare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
