Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reunionskamrar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelsen. Derjämte kämpade han för samma sak med
pennan. Derom vittna Luis de Leon und die spanische
inqvisition (1873), Der prozess Gralileis und die
jesuiten (1879) och Die deutschen bischöffe und
der aberglaube (1879). Af hans mera vetenskapliga
skrifter må nämnas Lehrbuch der einleitung in das
Alte testament (1859; 4:de uppl. 1870) och Bibel
und natur (1862; 4:de uppl. 1876. »Den bibliska
skapelsehistorien och hennes förhållande till
naturforskningens resultat», 1880, är öfversatt
från ett sammandrag deraf. Han förfäktar deri
uppenbarelsens sanning.) J. P.
Reusner [rö’js-], boktryckare- och bokbindareslägt
under 1600-talet, verksam i Stockholm. –
1. Stamfadern, Christoph R., var boktryckare i
Rostock samt hade tryckt flere böcker på svenska åt
den flitige öfversättaren Petrus Johannis Gothus,
när han 1608 kallades till Stockholm och der straxt
blef k. boktryckare, i hvilken egenskap han 1614
stadfästes af Gustaf II Adolf. Der fortfor han att
verka t. o. m. 1635, då han flyttade till Reval såsom
gymnasieboktryckare. Bland hans många i Sverige
utförda arbeten märkes i främsta rummet Tegels
»Historia om Gustaf I» (1622), af hvilken exemplar
å pergament finnas. – 2. Kristofer R. d. y., den
föregåendes son, var bokbindaremästare i Stockholm
1631, blef ålderman i ämbetet, troligen 1650,
och afled 1658. Han var riksamiralen K. K:son
Gyllenhielms bokbindare och på sin tid tämligen
ansedd. – 3. Kristofer R. d. yngste, den föregåendes
son, egnade sig åt faderns yrke, arbetade någon
tid på sin moders verkstad och blef mästare först
1674. I denna egenskap fortfor han att arbeta till
sin död, 1698. R. var utan tvifvel det karolinska
tidehvarfvets förnämste bokbindare, anlitades
af konungahuset och de förnäme samt de störste
boksamlarna i hufvudstaden (Hedvig Eleonora, M. G. De
la Gardie, E. Dahlberg m. fl.). Ej få af hans bästa
band och praktband förvaras nu i k. biblioteket. Han
uppträdde äfven såsom förläggare och var vid sin död
bankens bokbindare. Jfr C. Eichhorn »Bokbindare
och bokband i Sverige till år 1720» (1888).
-rn.
Reuss [röjs], tvänne suveräna furstendömen i Tyskland:
Reuss-Greiz (R. af äldre linien) och R.-Schleiz-Gera
(R. af yngre linien). Deras område består af tvänne
skilda delar, af hvilka den norra, Unterland, gränsar
till preussiska regeringsomr. Merseburg, hertigdömet
Altenburg och storhertigd. Sachsen-Weimar,
och den södra, större delen, Oberland,
till furstend. Schwarzburg-Rudolstadt,
preuss. regeringsomr. Erfurt,
storhertigd. Sachsen-Weimar, konungariket Sachsen,
Bajern och hertigd. Sachsen-Meiningen. Sammanlagda
arealen utgör 1,142 qvkm., hvaraf 316,5 qvkm. komma
på R.-Greiz, hvilket utgör en del af Oberland och
består af tre större och flere mindre parceller, och
825,5 qvkm. på R.-Schleiz-Gera, till hvilket höra
en del af Oberland och hela Unterland. I allmänhet är
landet bergigt, uppfyldt af en del af Thüringerwald,
som här kallas Frankenwald. Hufvudfloder äro Saale
och Weisse Elster. Omkr. 37 proc. upptagas af
skog, hvaraf i R.-Greiz hälften tillhör staten
och i R.-Schleiz-Gera nära hälften är furstens
egendom. Jordbruket bedrifves med omsorg, men
fyller till följd af landets bergiga beskaffenhet
ej befolkningens behof af brödföda. Deremot lemnar
ladugårdsskötseln afkastning för export. Jernmalm
brytes på flere ställen, och vid Köstritz i Unterland
ligger salinen Heinrichshall. Fabriksrörelsen,
särskildt vissa grenar af textilindustrien
(ylleväfnader och stickade varor), är mycket
liflig och har sina centralpunkter i Greiz,
Zeulenroda och Gera. En egen industri bildar
tillverkningen af munharmonikor och dragspel
(ackordion) i Gera. Industrialster samt trävaror,
nötkreatur, smör och jern utgöra förnämsta
exportartiklarna. Folkmängden uppgick 1885
till 166,502 pers., deraf 55,904 i R.-Greiz och
110,598 i R.-Schleiz-Gera. De allra flesta äro
protestanter. Båda furstendömena äro konstitutionelt
monarkiska. R.-Greiz’ författning är af 1867,
R.-Schleiz-Geras af 1852 med tillägg af 1856 och
1871. Regeringen i båda furstendömena är ärftlig
på manslinien efter förstfödslorätt; utslocknar en
linie, succederar den andra. Furstarna bära predikatet
»durchlaucht» och samma titel: »suverän furste af
R., grefve och herre till Plauen, herre till Greiz,
Kranichfeld, Gera, Schleiz och Lobenstein» etc. Alla
furstar och prinsar bära sedan äldre tid tillbaka
namnet Henrik, hvarvid den äldre linien räknar
till 100 och derefter börjar med 1, men den yngre
fortsätter ordningsföljden endast till århundradets
slut och betecknar den prins, som födes först i hvarje
nytt århundrade, med ordningssiffran 1. För närvarande
regerar i R.-Greiz Henrik XXII, som 1859 efterträdde
sin fader, Henrik XX, och i R.-Schleiz-Gera Henrik
XIV (f. 1832), hvilken 1867 efterträdde sin fader,
Henrik LXVII (f. 1789). Landtdagen i R.-Greiz, hvilken
samlas hvart tredje år, består af 12 deputerade, af
hvilka 3 utnämnas af fursten, 2 väljas af de större
godsegarna, 3 af städerna och 4 af landskommunerna
genom direkta val för 6 år, i R.-Schleiz-Gera af
16 deputerade, nämligen den furstlige egaren af
R.-Köstritz, 3 representanter för de högst beskattade
och 12 utsedda genom allmänna direkta val för 3 år,
och under denna period skall landtdagen vara inkallad
åtminstone en gång. I R.-Greiz ledes förvaltningen
af »landesregierung» i Greiz, i R.-Schleiz-Gera af
en ministèr af 3 pers. Högsta domstolsinstansen för
båda furstendömena är thüringska oberlandesgericht
i Jena. R.-Greiz har 2 amtsgerichte och 1
landgericht, R.-Schleiz-Gera 5 amtsgerichte och 1 med
Sachsen-Weimar gemensam landgericht i Gera. Hvartdera
furstendömet har 1 representant i tyska riksdagen och
1 röst i förbundsrådet. Statsinkomster och utgifter
i R.-Greiz upptogos för 1888 till 845,732 mark;
statsskulden uppgick 1887 till 408,400 mark. Den yngre
liniens budget för 1887–89 upptog utgifterna till
1,453,360 mark och inkomsterna till 1,435,000 mark;
statsskulden var 1888 1,424,480 mark. I budgeten
upptagas icke utgifterna för civillistan, som har sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
