Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revolutionssolidum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(t. ex. Gustaf III:s 1772) och kallas då
vanligen statsstreck, om förloppet är snabbt. Den
s. k. palatsrevolutionen, genom hvilken en statschef
störtas medelst intrig och en annan sättes i
hans ställe, är ingen verklig revolution. Jfr
Kontrarevolution, Reaktion och Reform. –
Revolutionär, som tillhör, innebär eller syftar
till en revolution; omstörtnings-; deltagare i en
statshvälfning.
Revolutionssolidum, matem., kallas den solida figur,
som uppkommer, då en kroklinie roterar omkring en i
dess plan belägen rät linie såsom axel. Det enklaste
slaget af revolutionssolida är sferen, hvilken kan
tänkas uppkommen derigenom att en halfcirkel roterar
kring sin diameter; ett annat slag är sferoiden. Med
användning af ett från jordsferoiden hemtadt
uttryckssätt gifves vanligen namnet paralleller åt
afskärningarna mellan ytan af ett revolutionssolidum
och ett vinkelrätt mot dess axel draget plan. På samma
sätt kallas afskärningarna med ett genom axeln gående
plan meridianer l. meridiankurvor. Parallellerna
äro alltid cirklar, meridianerna åter kongruenta
med den kroklinie, genom hvars rotation den solida
figuren uppstått. För bestämmande af volymen af
ett revolutionssolidum finnes en enkel regel, det
s. k. Guldins teorem (se Guldin). G. E.
Revolutionstribunalet (Fr. tribunal
révolutionnaire), en ryktbar politisk domstol
under den stora franska revolutionen, inrättades
d. 10 Mars 1793 under namnet »utomordentligt
brottmålstribunal», men fick d. 29 Okt. s. å. namnet
Revolutionstribunal. Domstolen bestod till
en början af 5 domare och 12 jurymän, utsedda
af Nationalkonventet (riksförsamlingen), men
sedermera ökades dess personal, och den arbetade
på flere afdelningar. Först var meningen att endast
Nationalkonventet skulle ega besluta en anklagelse
inför tribunalet, men redan d. 5 April 1793 stadgades,
att konventets bifall behöfdes endast till dess
egna medlemmars, till ministrars och generalers
anklagande. För öfrigt skulle domstolens åklagare
(såsom sådan förvärfvade sig Fouquier Tinville
en ohygglig ryktbarhet) kunna låta döma hvem han
ville. De brott, som föllo under tribunalets domvärjo,
voro s. k. kontrarevolutionära, d. v. s. försök att
återinföra konungadömet eller förändra republikens
karakter (federalism) o. dyl. En af Robespierre d. 22
Prairial år II (d. 10 Juni 1794) genomdrifven lag
stadgade, att då materiella eller moraliska bevis
funnos, behöfde ej vittnen höras, och frånkände de
anklagade rätten till juridiskt biträde samt borttog
konventets bifall såsom vilkor för dess ledamöters
anklagande. Under tiden från d. 6 April 1793, då
den första dödsdomen föll, t. o. m. d. 27 Juli 1794
(»revolutionen af d. 9 Thermidor»), då Robespierre
störtades, afkunnade Revolutionstribunalet nära
2,400 dödsdomar! Särskildt efter utfärdandet af
lagen af d. 22 Prairial tillväxte offrens antal i en
fasaväckande grad. Så afkunnades under de åtta dagarna
23–30 Prairial 228 dödsdomar, under månaden Messidor
(19 Juni–18 Juli) 796 och under de 9 första dagarna
af månaden Thermidor 342. Det var
»skräckväldet» på sin höjdpunkt. Dess »själ»,
Robespierre, och 21 af hans anhängare afrättades
d. 10 Thermidor, och under d. 11 och 12 ytterligare
82. Den 1 Aug. 1794 upphäfdes lagen af d. 22
Prairial, hvarefter tribunalet d. 10 s. m. fick en
helt och hållet ny personal, d. 28 Dec. undergick
en ny ombildning och d. 17 Maj 1795 alldeles
upphäfdes. Under denna tid steg dödsdomarnas antal
till den jämförelsevis blygsamma siffran 63.
Revolver (af Eng. to revolve, svänga, vrida,
omkring), lätt eldhandvapen, som har ett vridbart
system af krutkammare, hvilka en och en föras
bakom pipan. Liksom pistolen hålles revolvern vid
skottlossningen med en hand och är numera konstruerad
för bakladdning och enhetspatron. Revolverns
huvuddelar äro: pipa, stomme med stock, kammarstycke,
axel och låsmekanism. Stommen fasthåller de olika
delarna. Kammarstycket, äfven kalladt »laddtrumma»
l. »cylinder», innehåller krutkamrarna ock är
vridbart kring en axel, som är lagrad i stommens
ram. Mekanismen liknar de öfriga eldhandvapnens
låsmekanism samt har derjämte särskilda delar för
kammarstyckets vridande och »plundring» samt vid
flere system för vapnets sjelfspänning. De olika
revolversystemen delas numera i tre grupper: Colts
(1828, förbättradt 1851), Adams-Deanes (1851)
och Lefaucheux’ (1853). De två förstnämnda voro
ursprungligen afsedda för papperspatron, som
laddades framifrån i kammaren, och försedda med
tändhattstapp. Vid Colts system vrides kammarstycket
genom hanens tillbakaförande för hvarje skott,
hvarvid en häfstång verkar på en kuggbåge, fäst
vid kammarstycket, och ett stift fastläser detsamma
efter tillräcklig rotation. Vid Adams-Deanes system
spännes hanen, och kammarstycket roterar genom
tryckets tillbakadragande, s. k. sjelfspänning;
kammarstycket har på sin bakre yta sex skefva
plan, mot hvilka en häfstång trycker vid tryckets
tillbakadragning. Lefaucheux’ system inrättades
såväl med som utan sjelfspänning. Det hade
i början stiftantändning, d. v. s. patronens
tändstift utgår vid patronens botten vinkelrätt mot
patronaxeln, men har numera mest centralantändning,
d. v. s. tändsatsen förvaras i midten af patronbotten
i särskild tändhatt och antändes genom slag af
den med koniskt tändstift försedda hanen. Bland de
många revolversystemen må nämnas de i svenska armén
brukliga. 1871 antogs för kavalleriet och 1879
för artilleriet Francotte-Lefaucheux’ revolver,
en förbättring af Lefaucheux’. Officerarna och
högsta underofficersgraden hafva dock »Svenska
officersrevolvern» af 1887 års modell. Denna
revolver är tillverkad af Nagant i Liége och liknar
i hufvudsak Lefaucheux’, men har mindre kaliber
(7,5. mm.), är lättare (den väger endast 800
gr.) samt af enklare och bättre konstruktion. Den
är sjelfspännare, har 6 kamrar, enhetspatron för
centralantändning och ännu på 100 m. afstånd så god
träfförmåga, att riktpunkten ej behöfver läggas utom
ett mål af mansstorlek. Kamrarnas plundring sker
medelst plunderstock. Mekanismen kan ytterst lätt
söndertagas. H. W. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
