Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ringtrasten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksamhetsområde ett författareskap af verklig
betydenhet. Bland frukterna af detta märkas, förutom
ett stort antal uppsatser i Vet.-akad:s handlingar, de
större arbetena Anledningar til kunskap om den gröfre
jern- och stål-förädlingen och des förbättrande (1772;
tysk öfvers. 1790), Försök til järnets historia,
med tillämpning för slögder och handtverk (2 bd,
1782; i tysk öfvers. 1785 och 1814), Bergwerks
lexicon (2 qvartbd., med planscher, 1788–89) och
Afhandling rörande mechaniquen, med tillämpning
i synnerhet til bruk och bergwerk (med planscher,
1794). Vetenskapsakademien, af hvilken R. blef ledamot
1753, präglade 1823 en minnespenning till hans ära,
och 1833 restes på Eskilstuna fristads torg en
jernminnesvård öfver honom.
2. Rinman, Karl, bergsmekaniker, den föregåendes son,
född d. 7 Okt. 1762, åtnjöt länge vetenskaplig
handledning af sin fader och skickades 1792
på regeringens bekostnad till Finland för att
undersöka dervarande sjö- och myrmalmer samt
undervisa befolkningen i sättet att smälta desamma
i blästerugnar. R. blef efter sin fader direktör
för svartsmidet och för Eskilstuna fristad samt fick
bergmästares titel. Han införde bl. a. förbättringar
i metoderna för tackjernsblåsning och
stångjernssmide. Död d. 15 Jan. 1826 på Viggesnäs
nära Hedemora.
Rinmans grönt. Se Koboltgrönt.
Rinna, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. Areal 9,201 har. 1,491 innev. (1888). Annex
till Ekeby, Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Rinoplastik (af Grek. rhin, näsa), operation för
nybildning af näsan. Se Plastisk operation.
Rinoskopi (af Grek. rhin, näsa, och skopein, se). Se
Laryngoskop.
Rinteln, stad i preussiska regeringsomr. Kassel
(Hessen-Nassau), vid Weser. Omkr. 4,500 innev. Staden
tillhörde förr grefskapet Schaumburg och erhöll 1621
ett universitet, som 1809 upphäfdes af westfaliska
regeringen. Efter schaumburgska ättens utslocknande
tillföll R. Hessen-Kassel. I närheten ligger det
förfallna stamslottet Schaumburg.
Rinuccini [-nuttjini], Ottavio, italiensk skald,
f. i Florens omkr. 1562, d. 1621, följde Maria af
Medici till Frankrike och blef kammarherre hos Henrik
IV. R. är en af operastilens skapare, genom texten
till operorna Dafne, Euridice och Ariane (se vidare
Ballett och Opera sp. 264). R. var äfven en omtyckt
lyriker. Hans arbeten utgåfvos bl. a. 1622 och 1802.
Rio, Ital., Port. [utt. riu] och Sp., flod, ström. Se
vidare Rio de Janeiro.
Riobamba (Royabamba), stad i syd-amerikanska
republiken Ecuador, 35 km. s. ö. om Chimborazo,
på 2,650 m. höjd, vid vägen mellan Guayaquil
och Quito. Omkr. 16,000 innev. Till 1797, då den
förstördes af ett jordskred, låg staden 5 km. från
sin nuvarande plats. Ruiner utvisa, att den äldre
staden var större och vackrare än den nuvarande.
Rio Branco (»hvita floden»). Se Rio Negro 1.
Rio Bravo del Norte. Se Norte, Rio del.
Rio Colorado (»röda floden»), namn på flere floder. Se
Canadian River och Colorado.
Rio de Janeiro [ri’u de sjane’iru], provins i
Brasilien, gränsar i v. och n. till Minas Geraës
och Espirito Santo, i ö. och s. ö. till Atlantiska
hafvet, i s. v. till São Paulo samt omfattar, utom
huvudstadens Municipio neutro, 68,982 qvkm. med
omkr. 950,000 innev. Provinsen är bergig och
genomdrages af flere bergskedjor. Kusten har
flere uddar. Hufvudfloden är Parahyba do Sul,
vid hvilken den uppblomstrande staden Campos
ligger. Klimatet är vid kusten hett, om ock mildradt
genom hafsvindarna, längre in sundt och angenämt. De
vigtigaste produkterna äro kaffe och sockerrör samt
bomull. Hufvudstad är Nictheroy, vid Rioviken,
midt emot staden Rio de Janeiro.
Rio de Janeiro [ri’u de sjane’iru], fullständigt São
Sebastião do R. de J. (i dagligt tal vanligen
endast Rio), hufvudstad i Brasilien och en af de
lifligaste hamnarna på jorden, ligger under 22°
54’ 24" s. br. och 316° 49’ 39" ö. lgd fr. Greenw.
på vestra sidan af Rioviken, en af de bästa naturliga
hamnar i verlden, alltsedan sin upptäckt lofprisad
för sin utomordentliga fägring. Den är rik på öar
och landtuddar samt är rundt omkring infattad af
höjder och den rikaste växtlighet. Viken har en
längd af omkr. 30 km. och en bredd af 4–13 km.,
men sjelfva inloppet mellan forten S. João och
S:ta Cruz är endast 1,5 km. bredt. Något innanför
mynningen ligger Fort Lage på en klippö, och längre
in i viken Fort Villegagnon. Staden, som ligger nära
vikens mynning, bildar med sin närmaste omgifning
ett särskildt förvaltningsområde (municipio neutro),
med en areal af 1,394 qvkm. och omkr. 450,000 innev.,
deraf omkr. 360,000 tillhöra sjelfva staden. Den gamla
staden ligger på en halfö och är mycket regelbunden;
i v. tillstöter den nya staden, som tillkommit efter
1808, och i n. och s. utbreda sig vackra förstäder
utmed stranden. Stadens kyrkor och klosterbyggnader,
omkr. 70 till antalet, äro i allmänhet byggda i
jesuitstil samt anslående genom sin storlek och
sin praktfulla utsmyckning. San Bento-klostret,
som eger stora jordagods och grufvor, anses vara
det rikaste i landet. Det kejserliga palatset i
staden är en gammal obetydlig byggnad; deremot ligga
utanför staden flere vackra lustslott, Boa Vista, Bota
fogo och São Oristoval. Bland undervisningsanstalter
förtjena nämnas en filosofisk fakultet (Colegio Pedro
II), en medicinsk fakultet, en polyteknisk skola,
en krigsskola, en sjökrigsskola, en bergsskola,
astronomiskt och meteorologiskt observatorium,
nationalmuseum och botanisk trädgård. Biblioteket,
bildadt af Johan VI, räknar nu omkr. 120,000
bd. Staden är rikt försedd med dricksvatten. Ett af
de mest storartade byggnadsverken i staden är den i
midten af 18:de årh. påbörjade, men först i detta
årh. fullbordade vattenledningen, som utgår från
Tijuca, omkr. 20 km. från staden, och går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
