Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef han envoyé och 1876 ambassadör i
Wien. Okt. 1885–April 1887 var han utrikesminister i
Depretis’ kabinett, afgick till följd af italienarnas
motgångar i Abessinien och utnämndes till ambassadör
i London. Död 1888.
Robin [råbä’ng], Charles Philippe, fransk histolog,
f. 1821, blef 1862 professor i histologi vid
medicinska fakulteten i Paris, 1866 medlem af Académie
des sciences och 1875 senator. Död 1885. R. utvecklade
en mycket stor skriftställareverksamhet och var
en af de förste, som i Frankrike införde bruket
af mikroskopet i den normala och patologiska
anatomien. Mot slutet af sin lefnad hade han att
kämpa med många svårigheter både som politiker och
såsom lärare.
Robin goodfellow [guddfe’llå]. Se Nisse och Puck.
Robin Hood [hudd], hjelten i en mängd fornengelska
ballader, namnes första gången i Langlands dikt
»Piers the plowman» (omkr. 1362). Under 1400- och
1500-talen bars R:s namn på folkets läppar, och ännu
i det elisabetska tidehvarfvets literatur omtalas han
mycket. Enligt sägnen var R. H. en man, som, sedan
han förklarats arflös och fredlös, under årtionden
lefde såsom röfvare i skogarna, i synnerhet i skogen
Sherwood (grefskapet Nottingham). Han var en »ädel»
röfvare, som ej dödade någon, om han ej anfölls,
aldrig tillät våld mot qvinnor och tog endast från
rika feodalherrar samt gaf åt de fattige. För öfrigt
var han tapper, skämtsam och frikostig, en stor
idrottsman och älskare af det fria naturlifvet,
vördade den Heliga jungfrun, men hatade munkar
och prester samt befallde öfver 100 väl inöfvade
bågskyttar, en fruktansvärd trupp. I det hela var
R. det förkroppsligade uttrycket af folkets hat mot
de normandiske eröfrarna. I slutet af medeltiden var
han de lägre folkklassernas ideal, medan de högres
var konung Artur. Många hafva i R. H. velat se den
siste sachsaren, som bjöd motstånd mot inkräktarna
(jfr Scotts »Ivanhoe» och A. Thierrys verk om
normandiska eröfringen); andra göra honom till en
efterföljare af Simon de Montfort. Antagligen eger
sägnen någon verklig historisk grund, fastän den
fått en mytisk omklädnad. R. H. var dt nämligen
medelpunkten för åtskilliga gamla mytologiska
traditioner; att man uppfattat honom såsom en solgud,
framgår af de majfester, som årligen firades till hans
ära. Balladerna om R. H. ega endast ett medelmåttigt
poetiskt värde. De äro utgifna af bl. a. Grutch (2:dra
uppl. 1847). R. H. är hjelten i en opera af Macfarren
(komp. 1860).
Robinia L., bot., ett slägte af träd och buskar
hörande till nat. fam. Papilionaceae R. Br.,
kl. Diadetyhia L. Löfverket är särdeles vackert,
bildadt af parbladiga blad. Blomfodret är
4-klufvet, kronseglet tillbakaböjdt, utstående,
frukten en utdragen, något uppsvälld balja. En af de
vackraste arterna är R. Pseudacacia L., ofta kallad
»akacia», som odlas allmänt såsom parkträd i södra
och mellersta Europa samt äfyen kan trifvas i Sverige
ända upp vid Stockholm, men der ofta fryser af
under kallare vintrar. Denna »akacia» har vackra,
hängande klasar af hvita, ytterst välluktande
blommor. En annan förr till detta slägte förd
art, R. Caragana, sibiriskt ärtträd, är jämte
några andra numera förd till slägtet Caragana.
O. T. S.
Robins, Benjamin, engelsk ingeniör och matematiker,
f. 1707, var först lärare i London, egnade sig sedan
åt fortifikationen och ingeniörsväsendet samt blef
1750 öfveringeniör hos Ostindiska kompaniet. Död 1751
af klimatfeber i Madras. Hans förnämsta arbete är New
principles of gunnery (1742, öfvers. på tyska och
franska). Deri redogjorde han bl. a. äfven för den af
honom upptäckta s. k. ballistiska pendeln, en apparat
för uppmätande af projektilers initialhastighet. Bland
hans rent matematiska skrifter må nämnas Discourse
concerning the nature and certainty of Sir Isaac
Newtons method of fluxions (1735), hvari han
uppträdde till försvar för Newton emot Leibniz. R:s
Mathematical tracts utgåfvos 1761 af J. Wilson.
G. E.
Robinson, psevdonym för Olof Otto Urban von
Feilitzen, f. 1834, f. d. kapten vid Andra
lifgrenadierregementet.
Robinson [-sön], John, engelsk diplomat, biskop,
kom 1679 till Sverige i egenskap af huspredikant hos
den engelske residenten och förestod den engelska
beskickningen i Stockholm efter envoyén Warwicks
afresa (1680) till 1685, då han rappellerades. 1687
var han åter i Stockholm, der han blef resident
och sedermera envoyé. 1709 rappelierades han,
blef 1710 biskop i Bristol och 1711 drottning
Annas sigillbevarare. 1712–13 var han den ene af
Englands fullmäktige vid fredskongressen i Utrecht,
utnämndes 1714 till biskop i London och afled
1722. R. författade bl. a. An account of Sueden;
together with an extract of the history of that
kingdom (London 1694; 4:de uppl. 1738; öfvers. till
franska under titeln »L’état présent de la Suède»
1695, 3:dje uppl. 1720, och till holländska 1695).
Robinson [-sön], Frederick John. Se Ripon 1.
Robinson [-sön], John Thomas Romney, engelsk
fysiker, f. i Dublin 1792, sedan 1823 astronom
vid Armaghobservatoriet, d. 1882, utgaf bl. a. en
stjernkatalog (Places of 5345 sfärs observed from 1828
to 1854 at the Armagh observatory, 1859), men skaffade
sig ett namn egentligen genom sin konstruktion af
anemometern (se d. o.).
Robinson [-sön]. 1. Edward R., nord-amerikansk
lärd, f. 1794 i Southington i Connecticut, blef
efter vidsträckta resor och studier vid flere
utländska universitet 1830 e. o. teol. professor och
bibliotekarie vid teologiska seminariet i Andover
i Massachusetts. Der började han utgifvandet af
en mycket ansedd teologisk tidskrift (»Biblical
repository»), som sedermera uppgick i den ej mindre
ansedda af honom jämte professorerna Edwards, Park och
Taylor redigerade »Bibliotheca sacra». Af helsoskäl
tog han afsked från sin lärarebefattning 1833 samt
slog sig ned som privatman i Boston, der han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
