Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roncaglia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rone, socken i Gotlands län, Södra häradet. Areal
4,353 har. 1,036 innev. (1888). R. bildar med Eke
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Visby stift,
Södra kontraktet.
Ronehamn, landthamn, med telegraf-, post-, tull- och
lotsstation, på Gotlands sydöstra kust, Rone socken,
ligger 11 km. från ena ändpunkten för Gotlands
jernväg, Hemse station, och har en väl skyddad hamn,
tillgänglig för 3,6 m. djupgående fartyg, samt en
vidsträckt redd. Liflig rörelse och regelbunden
ångbåtsförbindelse med öfriga hamnar på Gotland
samt med Stockholm. Ankomna och afgångna fartyg voro
år 1887 139, om 15,380 tons drägtighet. Omkr. 125
innev. (1888). Platsen fick stapelfrihet år 1827.
A. G.
Ronge, Joh. Se Tysk-katolicismen.
Ronkaliska fälten. Se Roncaglia.
Ronneburg, stad i hertigdömet Sachsen-Altenburg,
22 km. s. v. om Altenburg, vid jernvägen till
Gera. 5,658 innev. (1885). Textilindustri. Nära staden
ligger badorten R. med jodhaltig jernkälla.
Ronneby, stad i Bleking, ligger i en tätt befolkad,
synnerligen naturskön trakt vid Ronnebyån, 4
km. från åmynningen. Staden, som till väsentlig
del är beroende af den närbelägna brunns- och
badinrättningen, är (efter branden 1864) väl
bebyggd, har en vacker kyrka, gemensam för staden
och landsförsamlingen, samt vidsträckta promenader,
dels vid ån, dels Snäckebacken, v. om staden. 1,885
innev. (1888). Taxeringsvärdet var 1888 å all fast
egendom 1,817,500 kr. Stadens tillgångar upptogos
1887 till 500,498 kr., skulderna till 340,520
kr., under det för kommunala ändamål uttaxerades
kr. 5,38 för hvarje bevillningskrona. Den större
industrien representerades af 2 läderfabriker och
1 manufakturverkstad (Kockums bolag), tillsammans
egande ett tillverkningsvärde af 149,900 kr. samt
med 92 arbetare. Handtverkarna voro 48, med
85 arbetare. De handlandes antal var 19, med 25
biträden. Sjöfarten är under sommaren ganska liflig,
synnerligast genom de många reguliert trafikerande
kustångarna, af hvilka dock blott de smärre kunna
gå uppför ån till staden, men flertalet anlöper
stadens hamn utanför åmynningen. År 1887 besöktes
hamnen af 1,667 ankommande och afgående fartyg,
tillsammans mätande 184,889 tons, för hvilka erlades
14,217 kr. 58 öre i hamnumgälder. Stadens egna
fartyg voro endast 3, med 129 tons drägtighet. På
sjömanshuset voro inskrifna 1 fartygsbefälhafvare
och 11 man sjöfolk. R. har station vid Mellersta
Blekinge jernväg, som sammanbinder Karlshamn
med Karlskrona. I staden finnas en sparbank,
afdelningskontor af Kristianstads enskilda bank,
ett treklassigt allmänt läroverk samt slöjdskola för
flickor. – I ecklesiastikt hänseende utgör R. ett
annex till R. landsförsamling. – Till riksdagens
andra kammare väljer R. en representant tillsammans
med Karlshamn och Sölvesborg. – R. lär hafva varit
den äldsta staden i Bleking. Dock äro inga äldre
privilegier omtalade än från 1387. Staden var försedd
med medeltidsbefästningar, då den 1564 eröfrades och
förstördes af Erik XIV, hvarefter den nedsjönk till en
obetydlighet. Sedan den kommit under svenskt välde,
förlorade den stadsrättigheterna och blef köping
1654. Köpingen förvandlades till by 1687, då borgarena
flyttades till det nyanlagda Karlskrona. R. blef
ånyo köping 1714. Genom k. br. d. 12 Dec. 1879
förklarades det för stad, men skildes först i
Dec. 1882 från Medelsta härad och lyder sedan
dess under egen rådstufvurätt och magistrat.
A. G.
Ronneby, socken i Blekinge län, Medelsta härad. Areal
med inräkning af stadens område 19,051 har. 8,427
innev. (1888). R. lands- och stadsförsamling utgör
ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift,
Medelsta kontrakt.
Ronneby brunns- och badinrättning ligger
i en naturskön trakt utmed Ronnebyån, 1 km.
s. omn Ronneby stad. Den första helsokällan
vid R. upptäcktes af faktorismeden Nils Åkeson
1705 på den s. k. Skogsgårdens utmark. Följande
år »proberades källan af amiralitetsmedicus
J. G. Tranaeus i Karlskrona och stadsapotekaren
derstädes J. E. Ferber, och den förre lät ditföra en
ansenlig hop sjuka båtsmän, på hvilka detta vatten
hade en fördelaktig verkan». Amiralitetsdoktorerna
voro intendenter till 1726, då apotekaren Ferber
utnämndes till brunnsdoktor. Sedan den första källan
utsinat, upptog Ferber på kronohemmanet Bålebros egor
den ännu begagnade Gamla källan. Då sedermera tvist om
eganderätten uppstod, resolverade K. M:t. 1776, »att
helsobrunnen med dess plan vore K. M:ts och kronans
omedelbarligen tillhöriga egendom, såsom uppkommen af
ett kronohemman». Under Ferbers efterträdare Gistrén
hade brunnen ganska stort förtroende, hvilket dock
minskades mot slutet af årh., men åter upplifvades på
1820-talet, mest genom Berzelius’ analys af brunnen
1827 (nyare analyser af Hamberg 1858 och af Waller
1876–78). 1879 upptäcktes tvänne nya källor, De
Geers källa invid det berg, som i s. v. begränsar
brunnsplanet, och Henschens källa i Karlstorps
torfmosse. 1880 upptäcktes Abelins källa 12 m. n. om
Gamla källan. Vidare upptogos 1883 Nya källan och
1885 Berzelius källa. Alla dessa källor äro mer eller
mindre starkt jernhaltiga; jernet förekommer i den
mindre vanliga formen af jernsulfat, utom i Henschens
källa, som håller jernkarbonat. De olika källorna ega
en väsentligt olika jernhalt, så att Abelins källa,
en af de jernstarkaste i Europa, håller omkr. 100
delar jernsulfat på 100,000 delar vatten, hvaremot
Nya källan håller 37, Berzelius’ källa 33, De Geers
13, Gamla källan 7 delar jernsulfat på samma mängd
vatten. Berzelius’ källa samt Gamla, och Nya källan
utmärka sig derjämte för stark alunhalt. Ekholtzska
källan, upptäckt 1839, håller icke mindre än 250 delar
jernsulfat och 150 delar alun, men användes endast
till bad (de s. k. »stålbaden»). En undersökning af
de geologiska förhållanden, som närmast stå i samband
med R:s brunnar, utfördes somrarna 1880 och 1881 af
frih. G. de Geer och fullständigades genom senare
insamlade uppgifter. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
