Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Universitetsaulan i Königsberg). Han tog afsked från
direktörsplatsen 1874 och dog 1881.
Rosenfeldt, Verner von, sjöofficer, vitterlekare,
f. på Muntenhof i Estland i Nov. 1639, ingick vid
flottan 1658 samt befordrades till löjtnant, kommendör
och major (1676). Till följd af sitt välförhållande
i slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. till
amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukt
1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg
till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion
öfver alla styrmän via amiralitetet och utnämndes
1680 till vice amiral. Under den följande fredstiden
verkade R. för höjande af Sveriges sjömakt dels
genom hydrografiska undersökningar i Östersjön och
Kattegatt, hvilka sedan under hans ledning bearbetades
i sjökort af P. Gedda, dels genom utgifvande af
Navigation eller styrmanskonst (1693), ett för sin
tid utmärkt och i hög grad behöfligt arbete. Han
utgaf äfven Stockholmia, en stor plankarta med vyer
af hufvudstaden (1702), åtföljd af hans Låfdicht
öfver Stockholms stad, en tabell öfver utländsk och
svensk vigt (1698) m. m. Såsom diktare uppträdde han
dessutom med ett litet häfte: Den waaksammes roo,
eller lustige leedsamheet (1686), men större delen af
hans försök stannade i handskrift (Nordinska samlingen
i Upsala universitetsbibliotek) samt har först
i våra dagar utgifvits (i Hansellis samlingsverk,
16:de delen, 1873). En stor del består af parafraser
öfver Psaltaren samt bröllops- och grafskrifter. I
åtskilliga af dessa likasom i några andra stycken,
såsom Verköös slåtteröhl, Cupido inter nautas m. fl.,
ådagalägger R. en fyndig fantasi, liflighet och
lustighet i framställningen; men hans diktion är
ofta vårdslös och tung samt lider af germanismer. –
Befordrad till holmamiral 1700, tillbragte R. sin
ålderdom i Karlskrona, der han ock afled d. 5
Dec. 1710. -rn.
Rosenfest (Fr. Fête de la rosière), en landtlig
fest, som säges vara instiftad af den hel. Medardus
(biskop i Noyon på 400-talet) och ännu firas här
och der på bygden i Frankrike, vanligen på nämnda
helgons dag (d. 8 Juni), då rosorna stå i blomning,
och som tillgår så, att den enligt allmänna omdömet
dygdigaste flicka i trakten bekransas med rosor. Hon
kallas La rosière, »rosenjungfrun». Ståtligast firas
rosenfesten i Salency och Nanterre.
Rosenfinken l. rosen-domherren (se Domherre-slägtet)
föres numera till ett särskildt slägte, kalladt
rosenfinkslägtet (se Finkar).
Rosengarten, Albert,
tysk arkitekt och författare, f. i Kassel 1809, gjorde
sina studier i akademien derst. och utförde dervarande
synagoga, hans första själfständiga byggnad. Han
reste 1839 med 3 års stipendium till Paris och sedan
till Italien, hvarefter han vid sin återkomst fann
rikligt tillfälle till verksamhet i Hamburg efter
branden 1842, der han utförde en mängd offentliga
och enskilda byggnader. Såsom författare har han
utgifvit flere verk, bland hvilka må nämnas läroboken
Die architektonischen stylarten (3:dje uppl. 1874).
Rosengren, Ture Jakobsson, ämbetsman, jurist, son
till rikshofmästaren Ture Jönssons (af
Tre rosor) oäkta son Jakob Turesson till Grensholm i
Skrukeby socken, Östergötland, var redan under Erik
XIV:s och Johan III:s tid en man af betydenhet och
användes under Sigismund och Karl IX på höga poster
inom landtregeringen. Så var han ståthållare på
Vadstena slott (1594), befallningsman på Linköpingshus
(1600) och ståthållare i Östergötland. R. var
ledamot af den år 1604 beslutade nämnden för
uppgörande af förslag till förbättring af allmänna
lagen. Två förslag utarbetades: det ena, ett starkt
aristokratiskt, bland hvars författare R. främst
nämnes, brukar kallas »det rosengrenska»; det andra
bär namn efter konung Karl IX. R. dog d. 24 Maj 1611
och ligger begrafven i Skrukeby.
Rosenhain, Johann Georg, tysk matematiker, f. i
Königsberg 1816, blef privatdocent i Breslau 1844
och e. o. professor i matematik i Königsberg 1857
samt afled efter en längre tids sjuklighet i Berlin
1887. R. är företrädesvis känd genom upptäckten af de
fyrfaldigt periodiska funktionerna af två variabler,
hvilka uppkomma genom inversion af de hyperelliptiska
integralerna af första slaget. För denna upptäckt,
hvilken ungefär samtidigt gjordes äfven af Göpel,
redogjorde R. i af handlingen Sur les fonctions
de deux variables à quatre périodes qui sont
les inverses des intégrales ultraelliptiques de
la première classe (i »Mémoires des sa vants
étrangers» XI, 1851). För öfrigt utgaf R. äfven
några andra afhandlingar, införda i »Journal
für die reine und angewandte mathematik».
G. E.
Rosenhane, adlig slägt, härstammade från
ståthållaren m. m. Göran Johansson (f. 1525,
d. 1577); som enligt en i senare tider gängse,
dock föga sannolik tradition inom slägten skulle
varit naturlig son af Johan Turesson af Tre rosor
och Karin Knutsdotter (Roos af Hjelmsäter). Görans
sonsöner blefvo 1652 och 1654 friherrar. Ätten utgick
på svärdssidan 1812.
1. Rosenhane, Johan Göransson,
son af ofvannämnde ståthållaren Göran Johansson
R., föddes 1571 på gården Torp i Husby-Oppunda
socken, Södermanland. Under 8 års vistelse (till
1596) i främmande land och vid utländska universitet
förvärfvade han en bildning och en språkkunskap,
som gjorde hans tjenst synnerligen värderik för
hertig Karl, hvarför ock denne lät betala R:s genom
resorna åsamkade skulder. Såsom anställd i hertigens
kansli följde han denne på hans resor och fick ofta
utföra uppdrag, då det gällde underhandlingar, vare
sig det var fråga om att föra dem med konungen eller
bönderna. 1599 fick R. fullmakt att vara »Riksens
öfverste secretarius», en fullmakt, på grund af
hvilken han, ehuru utan skäl, räknats såsom Sveriges
förste riksarkivarie. Utom vården af kansliets
handlingar uppdrogs åt honom, enligt fullmakten, att
jämte ståthållarna upptaga alla »klagomålssaker» vid
slottet samt mottaga och granska alla domböcker, som
häradshöfdingarna i riket årligen borde insända. 1600
förnyades och fullständigades befallningarna rörande
arkivets ordnande. Detta år var han äfven närvarande
vid Linköpings riksdag. Efter att hafva utfört ett
hertigens uppdrag åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
