Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenrot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Peder Theodor R. Teilmann, född d. 17 Sept. 1817, hade
1859–66 säte i landstinget och var Nov. 1865–Aug. 1868
först kyrko- och undervisnings-, derefter
justitieminister. Han var sedermera »kongevalgt»
landstingsman till sin död, d. 10 Jan. 1879. – 4. Otto
Ditlev, baron R.-Lehn, den föregåendes kusin, född
d. 28 Maj 1821, ärfde 1860 baronierna Guldborgland och
Lehn, tillhör landstinget sedan 1864 och har sedan
1870, med ett kort afbrott, varit utrikesminister.
E. Ebg.
Roseola, med., ett hud-utslag af rosafärgade,
icke upphöjda, för fingertryck försvinnande, men
snart återkommande fläckar (maculae), varierande
från ett hampfrös till en nagels storlek och
framkallade af olika orsaker, såsom vid indigestion
hos barn (r. infantilis), i förstadiet af koppor
(r. variolosa), i tyfusfebrar (r. typhosa), efter
vaccination (r. vaccina), i sekundär syfilis
(r. syphilitica) o. s. v. F. B.
Rosersberg, kungsgård och slott i Norrsunda
socken, Erlinghundra härad, Stockholms län,
vid Mälarens fjärd Skarfven och nära R. station å
Stockholm–Upsalabanan. Kungsgården, som disponeras af
konungen, utgör 6 mtl (taxeringsvärde 180,000 kr)
och har en areal af 454 har. Slottet, uppbygdt
af riksmarskalken grefve Gabriel Gabrielsson
Oxenstierna (d. 1673), men nu till det yttre mycket
förandradt, ligger på en höjd med en öppen borggård
framför. Sjelfva hufvudbyggnaden består af tvänne
våningar. Borggården begränsas ytterst af tvänne
nästan qvadratiska paviljonger; till dessa sträcka
sig genom tvänne korta, något lägre sidoutsprång de
med sjelfva slottet förenade båda tvåvåningsflyglarna,
i hvilka de till statens dervarande skjutskola årligen
kommenderade officerarna hafva sin bostad. Parken är
en af de största och vackraste i landet. Gården R. är
sammanslagen af Norsa och Svartsätra. Det förra nämnes
som herresäte år 1300, dock lydde en del redan 1275
under Sko kloster. Vid reformationstiden tillhörde
en del den ätt, som i sitt vapen förde tre rosor, och
denna del kom genom Gustaf Johanssons (af Tre rosor)
dotter Sigrids gifte med Bengt Gabrielsson Oxenstierna
till dennes son riksskattmästaren grefve Gabriel
Bengtsson Oxenstierna. Han tillbytte sig den andra
delen af Norsa, som förr tillhört Sko, sedan indragits
till kronan och derefter förlänats till enskilda,
flyttade mangården till det ställe, der slottet nu är
beläget, samt gaf gården namnet R. (efter sin moders
slägtnamn). Hans sonson riksmarskalken grefve Gabriel
Oxenstierna uppbyggde, såsom ofvan är nämndt, det
nuv. slottet och omgaf det med präktiga trädgårds-
och parkanläggningar. Han och hans arfvingar
pantsatte 1661, 1666, 1675 och 1677 R. till grefvinnan
Katarina Stenbock (född De la Gardie), men grefve
Gabriel Oxenstiernas broder kanslipresidenten grefve
Bengt Oxenstierna igenlöste det 1682. Efter dennes död
(1702) egdes R. af riksrådet grefve Johan Creutz,
såldes 1741 till öfverstemarskalken grefve Magnus
Jul. De la Gardies enka, grefvinnan H. Kat. Lillje,
och egdes 1756 af kon. Fredriks ryktbare gunstling
frih. Erland Broman, hvars
konkursmassa bortbytte godset mot Löfstaholm till
Riksens ständer. Det skänktes af dem 1762 till
hertig Karl af Södermanland (sedermera Karl XIII)
och testamenterades af honom till Karl XIV Johan,
med vilkor att det skulle disponeras af hans enka,
drottning Hedvig Elisabet Charlotta, hvilken dock
afled s. å. som sin gemål (1818). Genom k. br. d. 22
Okt. 1823 anslogs R. som enkesäte till drottning
Desideria, hvilken innehade och bebodde det om
somrarna till sin död, 1860, hvarefter det ej
begagnats som lustslott. Karl XIII är egentligen den,
som skapat det nuv. R. Under de 56 år han innehade
det, vistades han ofta der och inrättade allt efter
sin smak. De flesta möbler och konstverk, som förvaras
der, äro från hans tid. Äfven Karl XIV Johan vistades
der ofta om somrarna, i synnerhet i början af sin
regering, och der utvecklades då ett synnerligen
lysande societetslif. B. S.
Roses metall [råses] kallas en af tyske apotekaren
Valentin Rose d. ä. (f. 1736, d. 1771) upptäckt
metall-legering, bestående af 1 del tenn, 1 d. bly och
2 d. vismut, hvilken smälter vid 94° C. temperatur
och derför, liksom Newtons metall (se d. o.), användes
till förfärdigande af klichéer för boktryckeriändamål.
C. A. D.
Rosett (Fr. rosette, dimin. af rose, ros), bandknut,
som till formen påminner om en ros, bandros;
rosformig, målad eller i relief utförd prydnad,
använd inom de flesta stilarter.
Rosette [råsätt] l. Rosetta (Arab. Rasjid,
Grek. Bolbitine), stad i Nedre Egypten, vid Nilens
vestra mynningsarm, 11 km. från Medelhafvet, genom
jernvägar förenadt med Damanhur och Alexandria. Under
medeltiden och senare hade det stor merkantil
betydelse, men har i detta århundrade öfverflyglats
af Alexandria och hade 1882 endast 16,670 innev.,
deraf många greker och kopter. Framför Nilmynningen
ligger en sandbank, som hindrar större fartyg att
inlöpa. Nära Fort S:t Julien, 7,5 km. nedanför staden,
hittades 1799 den för tolkningen af hieroglyferna
så ytterst vigtiga »Rosettestenen», nu förvarad i
British museum (se Hieroglyfer, sp. 1203–04).
Rosettfönster l. rosfönster. Se Hjulfönster.
Rosetti. Se Rossetti, Konstantin.
Rosfeber, den hastigt stigande feber, som åtföljer
ros (erysipelas), d. v. s. en med rodnad förenad
smittsam hudinflammation, som framkallas af en mikrob,
streptococcus erysipelatis l. erysipelascoccus,
upptäckt af Fehleisen. Denna lilla runda svamp
lagrar sig i kedjeform uti lymfkärlen och under
hudcellsväfven, sedan den inkommit genom något sår
eller den obetydligaste hudspricka, vare sig från en
annan menniska eller från annat smittförande ämne,
såsom kläder, oren luft o. dyl. Mest utsatta för
ros äro ansigtet och hufvudsvålen, extremiteterna,
könsorganen, mindre ofta bålen. Den, som genomgått
sjukdomen en gång, är icke såsom i många andra
smittsamma sjukdomar derigenom »immun», eller mindre
mottaglig för ny smitta, snarare tvärtom benägen för
recidiv. Inkuba-tionsstadiet räcker vanligen 1/2–3
dygn. Sjukdomen börjar oftast med ett frossanfall med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
