Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosfönster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snidade och förgyllda figurer från 16:de årh. Högkorets
fyra pelare gömma benen af Margareta Fridkulla, Harald
Blåtand, Sven Estridsson och biskop Vilhelm. Bakom
altaret är drottning Margaretas sarkofag med hennes
derå hvilande staty i alabaster. I kyrkan hvila
för öfrigt Kristofer af Bajern, Kristian I och
samtliga danska konungar sedan 1536, jämte deras
drottningar och barn, samt många andra berömda
män (bl. a. Saxo Grammaticus). Kristian IV:s
kapell smyckades 1845–68 med ypperliga målningar,
dels historiska, dels allegoriska. Hela kyrkan
undergick 1858–65 en omfattande restaurering. –
R. var sedan 10:de årh. konunga- och biskopssäte
(till stiftet hörde Själland, Möen och, en tid,
Rügen) och under hela medeltiden en betydande
stad, med 20 kyrkor och 6 kloster. Omkr. 1150
stiftades der »Vethemans broderskab» för kriget mot
venderna. 1157 mördades i R. Knut V, och 1319 dog der
Erik Menved. R. gick tillbaka, då först konungen
(1443) och sedermera (1536) biskopen flyttade
till Köpenhamn, samt led under den följande tiden
af flere stora eldsvådor. Efter i Vordingborg
(sedan d. 12 Febr.) och byn Taastrup (nära
Köpenhamn), der vilkoren d. 18 Febr. fastställdes,
förda underhandlingar undertecknades i R. d. 26
Febr. 1658 den ryktbara fred, vid hvilken Danmarks
konung Fredrik III till Karl X Gustaf af Sverige
afträdde Skåne, Halland, Bleking, Bohuslän, Trondhjems
län, öarna Hven och Bornholm samt förband sig att
gemensamt med Sverige utestänga fientliga flottor
från Östersjön. Fredsunderhandlare voro å svenska
sidan frih. Sten Bielke, Peter Julius Coyet och
Korfits Ulfeld samt å danska sidan rikshofmästaren
Jokum Gersdorf och Kristen Skeel. 1835–48
sammanträdde i R. provinsialständerna för östiften.
E. Ebg.
Roskilde amt [råsskille] kallas ena hälften af
Köpenhamns amt och omfattar städerna Roskilde och
Kjöge samt 4 härad. Det har eget amtsråd.
E. Ebg.
Roskilde fjord [råsskille], en lång, smal fjord,
som från Isefjorden intränger mellan halfön
Hornsherred och Själlands nordvestra halfö. Vid
Frederikssund har man från tvänne sidor byggt
fördämningar ut i fjorden och anlagt en pontonbro.
E. Ebg.
Roslagen är en urgammal benämning på Uplands
östra kusttrakt och den utanför denne liggande
skärgården, från Värmdön i s. till Elfkarleby i
n. R:s gräns i v. är obestämd. Med säkerhet kunna,
enligt det allmänna språkbruket och, af andra
skäl, till R. hänföras Elfkarleby, Vestlands,
Löfsta, Tolfta och Hållnäs socknar (i Upsala län),
Frösåkers härad samt Väddö, Häfverö, Bro och Vätö,
Frötuna och Länna, Åkers och Danderyds skeppslag (i
Stockholms län). Större delen af R. tillhör Stockholms
län. Namnet R. härledes af den i äldre tider brukliga
benämningen Roden (egentl. roðer, rodd) på den
till hafvet gränsande del af landet, som i krigstid
skulle utrusta de i leding utgående roddarna (roddlag,
deraf roslag). Roden kallades sålunda icke blott
östra delen af Upland (af Sturlesson kallad
Saeland) mellan hafvet i ö. samt Tiundaland och
Attundaland i v., utan äfven den närmast hafvet
belägna delen af Östergötland och möjligen andra
kusttrakter, hvilka hade enahanda skyldigheter som
Uplands-Roden. Hvilka härad af Östergötland räknades
till Roden uppgifves ej bestämdt, men Schlyter tror
sig kunna antaga, att Östkinds, Björkekinds, Lösings
och Hammarkinds samt möjligen äfven Skärkinds härad
hört dit. Den nordligaste delen af Stockholms län och
den till Upsala län hörande kusttrakten kallades Norra
Roden, och dit räknades äfven en del af Gestrikland,
ehuru troligen en nyare, ej egentligen till Upland
hörande koloni. Skilnaden mellan folklanden och
Roden hade egentligen sin grund i den militära
författningen, ty i kyrkligt hänseende voro Rodens
olika delar förenade med områdena närmast i v. och
sannolikt äfven i judicielt, men ej i hvad som rörde
Rodens krigstjenst och i samband dermed stående
angelägenheter. Också var Uplands-Roden fördelad
på Tiundaland och Attundaland. I Stockholms läns
nuvarande civila och administrativa indelning
förekomma Norra Roslags fögderi (Frösåkers
och Närdinghundra härad samt Väddö och Häfverö
skeppslag) och Mellersta Roslags fögderi (Lyhundra
och Sjuhundra härad samt Bro, Vätö, Frötuna och Länna
skeppslag). I judicielt hänseende finnas inom länet
Norra, Mellersta och Södra Roslags domsagor och i
ecklesiastikt hänseende Roslags vestra och Roslags
östra kontrakt. Studerande från denna del af Upland
bildade vid Upsala universitet en särskild nation,
»Roslags nation», som 1829 införlifvades med »Uplands
nation». Om den egendomliga dialekten i R. se Upland.
Roslags-Bro är numera benämningen å socknen Bro i
Stockholms län. Se Bro 1.
Roslags-Kulla är den nu fastställda benämningen å
socknen Kulla i Stockholms län, se Kulla 1.
Roslags-Skuta, ett mindre, jakt-tackladt
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
