Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda, kem., natriumkarbonat, kolsyradt natron - Sodales, Lat., »kamrater», medlemmar af religiösa brödraskap hos romarna - Sodalit, miner. - Sodalitie-hemman. Se Sodales - Sodalitium majus lundese. Se Sodales - Sodankylä, socken i Lappmarkens domsaga och härad af Uleåborgs län - Sodavatten, farmak., med. - Sodaört, bot. Se Salsola - Soddoma. Se Sodoma - Soden, badort i preussiska regeringsområdet Wiesbaden (Hessen-Nassau) - Soden, Friedrich Julius Heinrich von - Sodium, detsamma som natrium (se d. o.) - Sodom, forntida stad i Palestina, i Siddim-dalen - Sodoma, egentl. Giovanni Antonio Bazzi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ammonium, som erhålles som biprodukt, förarbetas
på ammoniak. Vid några fabriker användes som
råämne för sodafabrikationen mineralet kryolit,
som finnes på Grönland och består af fluornatrium
med fluoraluminium. Mineralet glödgas med kalk,
och massan utlakas med vatten. Dervid stannar
fluorkalcium olöst, och man får en lösning af
natriumaluminat (lerjordsnatron), hvari man inleder
kolsyregas. Derigenom utfälles aluminiumhydrat, som
förarbetas på aluminiumsulfat, och soda stannar i
lösningen, hvilken afdunstas till kristallisering.
Soda anskjuter ur en vattenlösning i mycket stora
genomskinliga kristaller, hvilka innehålla 10
molekyler kristallvatten. Kristallerna förlora i
luften hälften af kristallvattnet och vittra till ett
hvitt pulver. Uppvärmas sodakristallerna, smälta
de vid 34°, men vid högre temperatur utfälles ett
hvitt kristallpulver med 2 molekyler vatten. Efter
starkare upphettning återstår vattenfri soda. Soda
löses lätt i vatten, och lösningen har lutaktig,
alkalisk smak. Den årliga tillverkningen af soda
uppgår till ett värde af ungefär 200 mill. kr.
Natronbikarbonat, äfven kalladt surt natriumkarbonat
l. tvåfaldt kolsyradt natron (Na H C O3), hvilket
erhålles i första hand, då soda beredes enligt
ammoniaksodaprocessen, kan äfven tillverkas
derigenom, att man utsätter soda för inverkan
af kolsyregas, samt förefinnes löst i vissa
mineralvatten. Det sura natriumkarbonatet bildar
hvita kristallskorpor af svagt alkalisk smak,
svårlösliga i vatten. vid glödgning afgifver det
vatten och kolsyregas. Det användes vid beredning
af artificiella mineralvatten, till fräspulver,
i medicin m. m. P. T. C.
Sodales, Lat, »kamrater», medlemmar af religiösa
brödraskap hos romarna; under medeltiden medlemmar
af ett klosterbrödraskap. – Sodalitium,
vänskapsförbund, brödraskap. Sodalitium majus
lundense, ett gammalt prestsällskap, som ursprungligen
kallades S:tae Mariae gille, och som i senare hälften
af 1300-talet bildades af ärkebiskopen Nils Jönsson
i Lund. Det utgjordes till en början af tretton
medlemmar, ordinarie prester i Lunds stift, men
består numera, sedan åtskilliga bland de sjelfskrifne
ledamöternas tjenster genom reformationen blifvit
indragna, endast af trenne personer, näml. Lunds
domkyrkas bägge komministrar samt kyrkoherden i
S:t Peders kloster och Nöbbelöf. Sällskapet, hvars
ändamål var att utöfva fromhet och välgörenhet,
kallades af folket med det något egendomliga
namnet »Galtegillet», möjligen en förvridnirig af
»Kalendegillet», som det i dagligt tal kallades af
presterna sjelfva, derför att sammanträdena egde rum
på första dagen i hvarje månad (latinska Calendae),
Det eger ej mindre än sex hemman af Skånes allra
bästa åkerjord, de s. k. sodalitiehemmanen. Vid
reformationens genomförande anslogos dessa hemman som
löneförmåner åt de nämnde presterna, eller rättare:
vederbörande lät gillet förblifva i oqvald besittning
af sitt gods, utan skyldighet att välja nya medlemmar.
Sodalit, miner., ett i reguliera systemet, vanligan
i rombdodekaedrar, kristalliserande,
färglöst, hvitt, gulaktigt, grått, grönt eller
lazurblått mineral med sammansättningen
3N2O . Al2O3 . SiO2 + 2NaCl,
som för blåsrör smälter
lugnt eller under kokning till ett färglöst glas
och med saltsyra bildar kiselgelé. Hårdhet = 5,5,
egentl. vigt = 2,1–2,3. Sodaliten förekommer i
Norge (vid Brevik) och på Grönland samt med blå
färg vid Ilmenberget i Ryssland, äfvensom vid Ditro
i Siebenbürgen, i en syenitisk bergart. Den är ock
funnen i vackra kristaller i vulkaniska bildningar
från Vesuvius. Ant. Sj.
Sodalitie-hemman. Se Sodales.
Sodalitium majus lundense. Se Sodales.
Sodankylä, socken i Lappmarkens domsaga och
härad af Uleåborgs län, utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift, Lappska
kontraktet. Jämte Kittilä har S. en areal af 26,941
qvkm. Befolkningen, finsktalande. 3,020 personer
(1887). A. G. F.
Sodavatten, farmak., med., benämning för
dels sv. farmakopéns Solutio supercarbonatis
natrici, »dubbelt sodavatten», som är en
lösning af 1 d. natronbikarbonat i 100 delar
med kolsyra mättadt vatten, dels en lösning af
natriumbikarbonat med en liten tillsats (1/80)
af kalciumklorid och natriumklorid i kolsyradt
vatten. Sådant »enkelt sodavatten» tillblandas
äfven på andra sätt. Det användes hufvudsakligen
som läskedryck samt för att mildra för stark
syrebildning i magsäcken. Vanligt brunnsvatten,
som blifvit mer eller mindre starkt kolsyradt,
serveras icke sällan under namn af »sodavatten».
O. T. S.
Sodaört, bot. Se Salsola.
Soddoma. Se Sodoma.
Soden, badort i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden (Hessen-Nassau), vid Höchst–S.-banan,
11 km. n. v. om Frankfurt a. M., i en vacker dal
i Taunus. 1,364 innev. (1880). Stället är bekant
för sina 24 jern- och koksalthaltiga källor af en
värmegrad vexlande från 15° till 24° C. Deras vatten
användes såväl till bad som till brunnsdrickning
mot bröst- och lefverlidanden, skrofler, mag- och
fruntimmerssjukdomar. Badgästernas antal uppgår
årligen till omkr. 3,000 pers. Vatten exporteras
i betydande mängd. S., hvilket redan 1282 blef fri
riksby, omnämnes som helsobrunn år 1437.
Soden, Friedrich Julius Heinrich von, grefve, tysk
skriftställare, född 1754 i Ansbach, vistades länge
som preussiskt sändebud i den frankiska kretsens
hufvudort Nürnberg och ledde från 1804 en teater
i Würzburg. S. skref de af samtiden omtyckta
skådespelen Inez de Castro, Anna Boleyn, Die deutsche
hausmutter m. fl. Hans mest betydande verk äro dock
Geist der peinlichen gesetzgebung Deutschlands
(ny uppl. 1792) och Die nationalökonomie (9 bd,
1805–24). Död i Nürnberg 1831.
Sodium, detsamma som natrium (se d. o.).
Sodom, forntida stad i Palestina, i Siddim-dalen,
blef enligt bibeln (1 Moseb. 19) för innevånarnas
gudlöshets skull förstörd genom en fruktansvärd
jordbäfning. Jfr Gomorra.
Sodoma, egentl. Giovanni Antonio Bazzi, italiensk
målare, tillhörande skolan i Siena, f. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
