Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonnister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vendiska stammen, som ända intill våra dagar bevarat
sitt slaviska modersmål. Fordom innehade sorberna
ett ansenligt område mellan Riesengebirge, Oder
och Elbe, men nu hafva de mestadels gått upp i den
omgifvande tyska befolkningen, utom ett antal af
inemot 130,000, som qvarlefva i det gamla landskapet
Lausitz. Af dessa, som bekänna sig till den lutherska
läran, räknas något öfver 50,000 till konungariket
Sachsen, vid pass lika många till preussiska provinsen
Brandenburg och ett något mindre antal till provinsen
Schlesien. E. Sn.
Sorbet (Arab. sjerbet, »dryck»), österländsk
läskedryck, beredd af fruktsaft, socker och
välluktande essencer. Den serveras i Persien allmänt
vid måltider.
Sorbiska, det numera i vetenskapliga arbeten använda
namnet för den i Ober- och Nieder-Lausitz inhemska
slaviska dialekten, som äfven kallas lausitziska,
lausitz(isk)-serbiska, lusatiska eller oftast
vendiska (Jfr Slaviska språk och Vendiska språket).
H. A.
Sorbonne [-bå’nn], den byggnadskomplex i Paris, hvilken
är säte för de teologiska, historisk-filologiska och
naturvetenskapliga fakulteterna i Paris. S. leder sitt
ursprung från ett af Ludvig den heliges biktfader,
Robert de Sorbon, omkr. 1250 stiftadt kommunitet
(se d. o.), som bar namnet »Congrégation des
pauvres maîtres de la Sorbonne». Stadfäst af den
franske konungen 1255 och af påfven 1259, hade
detta samfund till uppgift att främja den högre
teologiens studium, hvarför endast sådana personer,
som aflagt filosofisk grad, der vunno inträde. På
grund af den alumnerna åliggande skyldigheten att
meddela kostnadsfri undervisning uppkommo under
tiden 1252–1751 sju offentliga, ständigt fortgående
föreläsningskurser. Kommunitetet hade derjämte
äran af att inom sina murar hafva upprättat
det första boktryckeri i Paris (1470). Dess
rykte spred sig snart öfver hela Europa, och
då Paris-universitetets teologie doktorer och
professorer under en följd af år hufvudsakligen
utgingo från S., öfverflyttades kommunitetets namn
på hela den teologiska fakulteten. I de religiösa
striderna togo dess medlemmar liflig del. Kämpande
för den gallikanska kyrkans privilegier, uppträdde
de såväl mot jesuiterna som mot reformationen, men
deras pedantiska fördömelselust gentemot det 18:de
årh:s filosofer förstörde fakultetens anseende och
framkallade dess upphäfvande genom ett af Ludvig XVI
utfärdadt dekret (1792). S. återupprättades 1808 och
har sedan 1821 varit Parisuniversitetets centrum. Dess
storartade byggnad, grundad redan i 13:de årh., sedan
efter ritningar af Lemercier ombyggd af Richelieu
(1629–53), är belägen i Quartier latin och utgöres
numera af en på en yta af 12,000 qvm. i fyrkant
uppförd komplex, hvars ena fasad prydes af ett kapell
med kupol och den andra af en monumental byggnad,
som, börjad 1884, invigdes under stora högtidligheter
år 1889.
Sorbus Tourn., bot., ett slägte af oftast resliga,
vackra träd eller stundom buskar,
hörande till nat. fam. Pomaceae L., kl. Icosandria L.,
med hela eller pardelade blad, täta qvastar af hvita
blommor och bärlika, röda äpplefrukter. Se vidare
Oxel och Rönn. O. T. S.
Sorby [-bi], Henry Clifton, engelsk naturforskare,
född d. 10 Maj 1826 i Woodbourne nära Sheffield, är
sedan 1846 bosatt på sitt landtgods vid Sheffield
och har egnat sig uteslutande åt vetenskapliga
forskningar. S. har grundat den mikroskopiska
undersökningen af mineralier och bergarter, infört
spektralanalysens användning på mikroskopiska föremål
samt konstruerat ett spektroskop för undersökning af
färgade fluida.
Sordavala (F. Sortavala). 1. Domsaga i Viborgs län,
Finland, under Viborgs hofrätt, omfattar Uukuniemi och
Ruskeala socknar samt Leppälaks kapell och Sordavala
landsförsamling, fördelade på 3 tingslag. Areal
2,548 qvkm. Folkmängd 23,267 personer (1887). –
2. Härad i nämnda län, med ung. samma område som
domsagan och fördeladt i 3 länsmansdistrikt. –
3. Stad i nämnda län, belägen på båda sidorna af en
från norra Ladoga inskjutande vik. Den anlades 1643
och erhöll fundationsbref 1646. Under 1600-talet dref
staden en betydande tullfri handel på Stockholm
och det öfriga Finland med spanmål, tobak och
viktualier. 1705 förstördes den af ryssarna och har
sedan ej återvunnit samma välstånd som förut. Ännu
är den likväl hufvudort för handeln på norra Ladoga,
med en omsättning af omkr. 4 mill. mark. Innevånarna,
till största delen finsktalande, uppgingo 1887 till
1,129 personer, bland hvilka de skattskyldige voro
taxerade för en inkomst af tillsammans 630,000
mark. Handlande funnos 18, fartyg 17, om 2,215
registertons. Inkomster och utgifter balanserade med
omkr. 43,000 mark; skulderna voro vid utgången af
1886 41,500 mark. Staden eger en tvåklassig finsk
elementarskola, en finsk privat fruntimmersskola,
ett historisk-etnografiskt museum, bankkontor
m. m. Invid staden ligger Kymölä (l. Sordavala)
finska folkskolelärare- och lärarinneseminarium,
grundlagdt 1880. Med S:s landsförsamling utgör staden
ett imperielt pastorat af 2:dra kl. under Borgå
stift. Landsförsamlingen hör judicielt till Sordavala
domsaga och härad samt har en areal af 844 qvkm. och
en befolkning af 14,136 personer, finsktalande (1887).
A. G. F.
Sordin (Ital. sordino, Fr. sourdine), musikt. Se
Dämmare.
Sorel, Agnes. Se Agnes Sorel.
Sorel, Charles, sieur de Souvigny, fransk
historieskrifvare, född 1602, död 1674, blef
rikshistoriograf 1635. Hans förnämsta arbeten äro:
Histoire de la monarchie françoise (1636), Histoire
de la monarchie françoise sous le règne de Louis
XIV (1662) och Bibliothèque françoise (1664 och
1667). Dessutom skref han Vraie histoire comique
de Francion (1622), en roman i Rabelais’ stil,
och Le berger extravagant (1627), en imitation af
Don Quijote.
Sorella, psevdonym för novellförfattarinnan
S. M. Naumann. Se Naumann 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
