Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorö amt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1413 från S. till Roskilde), Holberg och många andra
ansedda personer. E. Ebg.
Sorö amt omfattar sydvestra delen af Själland och
några småöar, Sprogö, Agersö m. fl. 1,474 qvkm. med
89,042 innev. (1890). Högsta punkten är Ætherbjerg
vid Slagelse, 97 m. En mängd insjöar finnes mellan
Sorö och Ringsted (Sorö sjö, Gyrstinge sjö),
hvilka afflyta genom Susa; denna bildar tillika med
Tjustrup Bavelse sjö gränsen mot Præstö amt. S. amt
omfattar flere af Danmarks skönaste och fruktbaraste
trakter; öfver en tiondedel af hela arealen är skog,
14,633. har. 1881 användes nästan hälften af arealen
eller 64,908 har till odling af korn eller hafre
samt rotfrukter och handelsväxter, 40,793 har till
gräsmarker och ängar, under det att 15,226 har äro
oodlade. 1881 funnos i S. 18,700 hästar, 68,400
nötkreatur, 38,500 får och 40,500 svin. I S. ligga
grefskapen Bregentved och Holsteinborg, Gisselfeld
kloster, många herrgårdar samt följande 5 städer:
Ringsted, Sorö, Slagelse, Korsör och Skjelskör med
tillsammans 15,500 innev. Amtet är deladt i 5 härad.
E. Ebg.
Sosius, romersk slägt, till hvilken hörde:
Cajus S., legat omkr. 38 f. Kr., bekant genom sina
krigsbragder i Cilicien och Syrien samt
genom eröfringen af Jerusalem (37 f. Kr.) och
bröderna S., bokhandlare under Augustus, förläggare
af Horatius’ verk.
Sospiro, Ital., musikt., egentl. suck;
halftaktspaus. – Sospirando, sospirante, sospireso,
musikt., suckande, klagande.
Sostagg, bot. Se Nardus.
Sostenuto, Ital., musikt., uthållet, med uthållande
toner, såsom tempobeteckning ungefär lika med andante,
hvilket ord det ofta bifogas.
Sostra. Se Sjusjter.
Sot utgöres af fint fördeladt kol, som bildas vid
ofullständig förbränning af kolhaltiga ämnen: ved,
tjära, harzer, fett, terpentin, petroleum, naftalin
m. m. Kimrök (se d. o.) utgöres huvudsakligen af sot,
som erhållits på detta sätt. Det finaste sotet är
lampsot, hvilket användes för beredning af tusch. Sot
användes äfven för tillverkning af tryckerisvärta,
lack m. m. I vanliga eldstäder försiggår sällan
fullständig förbränning af kolet i brännmaterialet,
hvarför de bortgående gaserna äro sotblandade. All rök
innehåller derför sot. Man har konstruerat en mängd
s. k. rökförbrännande ugnar, utan att dock ännu hafva
lyckats förbränna allt sot i röken. Sotet afsätter
sig i skorstenen eller i eldstadens öfre del och kan
lätt genom antändning föranleda skorstenseld, om icke
genom sotning sotet tid efter annan borttages. Soteld
släckes bäst derigenom att inan utestänger luften
eller nedsläpper svafvel, som vid förbränning ger
upphof till så mycket svafvelsyrlighet, att elden
qväfves.
Sotades (Lat. Sotades), forngrekisk skald från
Maroneia i Tracien, lefde i Alexandria under förra
hälften af 3:dje årh. f. Kr. Till straff för sina
satiriska utfall mot Ptolemaios Filadelfos, med
anledning af att denne förmält sig med sin syster
Arsinoë, lär han hafva blifvit innesluten i en
blykista och nedsänkt i
hafvet. S. var skapare af en ny diktart i satiriskt
frivol riktning (s. k. kinaidoi l. kinaidologoi),
och ett versmått i bruten jonisk rytm bär efter
honom namn af sotadeisk vers (metrum sotadeum). En
annan S. omtalas såsom författare af lustspel.
A. M. A.
Sotberg, Erik af, språkforskare, född i Vadstena
d. 26 Maj 1724, blef 1744 student i Upsala och 1755
filos. magister med första hedersrummet. Redan 1752
hade han af Ihre blifvit anmodad att biträda vid
samlingarna till dennes »Glossarium sviogothicum»
och företog äfven, på uppmaning af denne sin gynnare,
en högst omsorgsfull granskning af den s. k. »Codex
argenteus», hvilket ledde till utgifvandet af
en förbättrad upplaga, »Ulphilas illustratus»
(1752–55). 1758 docent i literaturhistoria,
blef S. 1761 lektor i Karlskrona, företog 1763 en
utrikes resa till Tyskland, Schweiz, Frankrike och
England och var 1765–75 prinsessan Sofia Albertinas
lärare. Han erhöll 1768 titeln lagman, 1772 adlig
värdighet och 1778 titeln kansliråd. Från 1773 var han
Vitterhetsakademiens sekreterare. Död i Stockholm
d. 30 Dec. 1781. Liksom åt mesogötiska språket
egnade S. noggranna forskningar åt isländskan,
i det han verkställde en granskning af Upsala
biblioteks pergamentscodex af Eddan och Skalda,
och åt modersmålet. Hans Anmärkningar öfver svenska
språket (1773, i Vitterhetsakademiens handl. 1776)
hafva ännu stort anseende. Jämte dessa arbeten utgaf
han: Begängelseact, då Dalin och Klingenstierna lades
i hög tilsamman på Lofön (1769), Om Romarbrefvet
på maesogothiska (1759), Tal öfver Berch (1778),
en öfversättning af Voltaires »Zayre» (1774) m. m.
Sotdroppar. Se Glanssot.
Soten kallas den del af Kattegat, som ligger utanför
Sotenäs härad af Göteborgs och Bohus län. Genom sitt
ringa djup är dess vatten ytterst lättrörligt, hvarför
denna passage af resande i allmänhet är fruktad.
Sotenäs härad, i Göteborgs och Bohus län, ingår
i Sunnervikens domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Tossene, Askum, Kungshamn, Berfendal. Areal
15,734 har. 8,959 innev. (1889).
Soter, Grek., räddare, återlösare, frälsare. Se vidare
Ptolemaios I. – Soteriologi, läran om Jesus Kristus
såsom frälsaren. Jfr Dogmatik, sp. 1324.
Sotholms härad, i Stockholms län, ingår i Södertörns
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Österhaninge, Ornö kapell, Nämdö kapell, Utö kapell,
Tyresö, Dalarö, Vesterhaninge, Muskö, Ösmo, Sorunda,
Torö. Areal 91,050 har. 13,180 innev. (1889).
Sothöns-slägtet, Fulica, zool., slägte tillhörande
fam. sumphöns (Rallidae), ordn. vadare (Grallae)
bland foglarna. Sothönsen skiljas lätt ifrån sina
samslägtingar genom sina fina med en flikig hudfåll
kantade framtar. Näbben är kort och tjock; näbbryggen
sträcker sig upp å pannan, der den utvidgar sig
till en naken, kullrig plåt. Sothönan (F. atra) är
skiffersvart med i ytterkanten hvitaktiga vingar. I
Sverige förekommer hon allmänt i södra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
