Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 207-208 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spegel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Äfven inlade han stor förtjenst vid bearbetningen
af Gustaf I:s bibel, innan den utkom som Karl
XII:s. Svenska psalmboken af 1695 är till en ej
ringa del hans verk. Redan i yngre år började han
utarbeta sina psalmer, hvilka gemensamt med Lindskölds
infördes i den s. k. »barnabibeln»; på Gotland 1683
öfversatte han derjämte en mängd bland konung Davids
psalmer. Alla sina andliga dikter öfverlemnade han
sedan till den nämnd, åt hvilken nya psalmbokens
utarbetande var uppdraget. I 1695 års psalmbok funnos
af honom (enl. Beckmans psalmhist.) 31 författade och
17 öfversatta psalmer. Bland dessa äro 29 bibehållna
psalmboken af 1819. Många af dem äro ännu i dag
trons och andaktens käraste uttryck; också är det
i egenskap af psalmförfattare S. är ryktbarast. För
öfrigt utgaf S. bl. a. äfven en svensk kyrkohistoria,
ej minst märklig derför att den utkom på svenska
(2:dra d. 1707, 1:sta d. 1708), samt en ordbok öfrer
svenska språket, Glossarium sviogothicum, en värdig
förelöpare till Ihres. Mån om det svenska språket,
ifrade han mycket för dess renhet. Författareskapet
af det stora poemet »Gudz Werk och Hvila» har ock
länge tillskrifvas honom. Nyare forskningar gifva dock
vid handen, att detta diktverk sannolikast är en af
Lucidor skrifven bearbetning af skapelsehistoren
efter främmande mönster samt att S. endast
omarbetat dennes handskrift. Också har S. ej ens
nämnt sitt namn i boken. – Som andlig talare hade
S. högt anseende och bidrog i betydlig mån till
predikosättets förenklande och förbättring. Se Tottie,
»Haqvin Spegel såsom kateket och homilet» (1890).
A. U. B.

Spegel i öfverförd bemärkelse kallas en glänsande
eller platt yta, t. ex. en vattenspegel, spegel
på påfågelfjädrar, fjärilvingar o. s. v.;
den akterligaste och öfversta delen af ett
fartygs akterskepp (se Akter); äldre literära
arbeten af pedagogiskt och moraliskt innehåll,
t. ex. furstespegel, dygdespegel, samt samlingar
af lagar och rättssedvänjor. Se Sachsenspiegel och
Schwabenspiegel.

Spegelafläsning, fys., är en af Gauss uppfunnen
metod för afläsning af mycket små vinklar. Om man
t. ex. vill observera de små förändringar läget af
en fritt hängande



magnetnål undergår, kan detta ske med stor noggranhet genom
följande anordning. På magneten eller den tråd, hvarpå
den hänger, fästes en liten planspegel a (se fig.),
hälst af metall, och
på ett afstånd från densamma af 1 à 2 m. uppställes på
ett säkert stativ en optisk teodolit (se Teodolit)
eller astronomisk kikare, e, inställbar på kortare
distanser. Denna tub placeras så, att dess axel
kommer vinkelrätt mot spegeln. Straxt öfver eller
under tuben och vid dess objektivände, o, placeras
en upp- och nedvänd, horisontal skala, b c d, hvilken
likaledes står vinkelrätt mot tubens axel. Denna
skala afspeglar sig i planspegeln och ses genom
tuben i rätt vänd ställning. Är skalan så inställd,
att dess nollpunkt, reflekterad i spegeln, ses i
tuben sammanfalla med hårkorset, märkes den allra
minsta vridning, som magnetnålen och den på henne
fästa planspegeln göra, derpå att bilden af skalans
nollpunkt lemnar hårkorset och en annan skaldel
intager dess plats. Iakttager man nu genom tuben
hvilken skaldel som befinner sig invid hårkorset,
så kan man lätt, med kännedom af skaldelarnas storlek
och af tubens afstånd från spegeln, beräkna hur stor
vinkel magnetnålen vridit sig ur sitt ursprungliga
läge. Härvid bör observeras, att spegelns vridning
är endast hälften af den förflyttning, som bilden af
skalans nollpunkt undergått. R. R.

Spegelförsök, Fresnels. Se Interferens, sp. 737.

Spegelgalvanometer. Se Elektriska telegrafen, sp. 377.

Spegelglas. Se Glasfabrikation, sp. 1265.

Spegelhvalf. Se Hvalf.

Spegeljern. Se Jern, sp. 1121.

Spegelkalkonen, zool. Se Gallopavo.

Spegelkarpen, zool. Se Karpslägtet.

Spegelklädsel. Se Bordläggning, skeppsb.

Spegelknäck, skeppsb. Se Akter.

Spegelpåfogeln, zool. Se Polyplectrum.

Spegelsextant. Se Sextant.

Spegelteleskop. Se Kikare.

Spegeltimmer, skeppsb. Se Häktbalk.

Spegling l. Regulier reflexion, fys. Se Ljus,
sp. 1555, och Spegel.

Speichern (Spicheren), by i tyska rikslandet
Elsass-Lothringen, kretsen Forbach, 5 km. s. om
Saarbrücken, är historiskt märklig genom en der
utkämpad strid mellan tyskar och fransmän d. 6
Aug. 1870. De norr om byn belägna höjderna, som några
dagar förut, vid krigets utbrott, af fransmännen
omskapats till en fast ställning, blefvo nämnda dag
stormade af tyskarna efter en blodig kamp. Segern
hade i moraliskt hänseende ett stort inflytande på
krigets fortsättning.

Speidel, Wilhelm, tysk tonsättare, född 1825 i Ulm,
studerade i München, var 1854–57 musikdirektör i
Ulm och blef 1857 dirigent för ett musiksällskap
i Stuttgart, der han deltagit i grundandet af
och undervisningen vid ett konservatorium. S. har
skrifvit sonater, uvertyr och intermezzo till »König
Helge», sånger, pianostycken m. m.

Speier l. Speyer (Lat. Spira). 1. Fordom ett tyskt
riksomedelbart biskopsstift, ett af de äldsta
i Tyskland, mellan Kurpfalz, Baden, Elsass och
grefsk. Leiningen, omfattade 1,540 qvkm på ömse sidor
om Rhen. Genom freden i Lunéville (1801) kom den på
venstra Rhenstranden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>