Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spiritism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7. Automatiskt skrifvande medier. Mediet tager
en penna i handen och låter den viljelöst hvila
på ett papper. Handen börjar snart röra sig
automatiskt, och pennan skrifver längre eller kortare
meddelanden, stundom på för mediet obekant språk.
De båda sistnämnda slagen af medier äro af alla
de vanligaste. Mycket sällsynta äro deremot
8. Medier för direkt skrift (pneumatografi). En
liten griffelbit lägges t. ex. mellan tvänne rena
griffeltaflor. Mediet håller i de närvarandes
åsyn taflorna tätt emot hvarandra, och snart
höres från dem ett skrifvande ljud. När ljudet
upphört, finner man skrift på den ena eller på
båda af taflornas insidor, och griffelbiten visar
spår af att hafva varit begagnad. Skriften, som
stundom frambringas på otroligt kort tid, har
alldeles vanligt utseende; handstilarna vexla
med underskrifterna och hafva ofta påfallande
likhet med de uppgifna personernas i jordelifvet.
Till innehåll och språk är skriften, enligt
spiritisternas åsigt, oberoende af mediets vetande.
De genom medierna erhållna meddelandena äro till sitt
innehåll af mycket olika halt. Å ena sidan äro de
ofta triviala, t. o. m. råa och frivola, å den andra
kunna de i ett högstämdt språk framställa den renaste
moral eller i gripande uttryck skildra dödsprocessen
och uppvaknandet i andeverlden. På det hela synes
meddelandenas art vara beroende af mediets karakter
och moraliska ståndpunkt. Rörande de spiritistiska
experimenten i allmänhet gäller, att medierna ej kunna
frambringa fenomenen efter behag; ofta uteblifva de
alldeles, just när mediet som lifligast önskar, att
de skulle inträda. Experimenten äro för öfrigt icke
utan sina vådor för medierna. Bland nutidens många
yrkesmedier är det en ganska allmän företeelse, att
de genom för starkt anlitande af sin mediumistiska
förmåga få ett förstördt nervsystem, och mången
medialt begåfvad privatperson, som till tidsfördrif
roat sig med spiritism, har deraf fått röna ganska
menliga följder.
De spiritistiska fenomenen hafva alltjämt varit
underkastade mycket tvifvel och ofta förklarats
såsom hallucinationer eller bedrägerier. Säkert
är ock, att bedrägerier ofta föröfvats af oärliga
eller falska medier, under skydd af den naiva
lättrogenhet, hvarmed många spiritister emottaga
allt, som uppgifves komma från andeverlden. De
grundliga undersökningar, som på flere håll blifvit
företagna rörande de spiritistiska företeelserna,
visa dock, att de nyss antydda förklaringarna icke
äro till fylles. År 1869 tillsatte »Dialectical
society» i London en komité af 30 personer för att
»undersöka de såsom spiritistiska uppgifna fenomenen
och afgifva utlåtande om dem». Efter närmare två års
undersökningar, vittnesförhör och experiment afgaf
komitén en vidlyftig berättelse, i hvilken den på det
bestämdaste uttalade sig för fenomenens verklighet. En
af komiténs ledamöter, den berömde naturforskaren
A. E. Wallace, har sedermera under en följd af år
fortsatt sina studier öfver spiritismen och i flere
uppsatser (samlade under titeln »On miracles and
modern spiritualism») offentligen uppträdt till
dess försvar. En annan känd engelsk vetenskapsman,
kemisten W. Crookes, har utgifvit ett arbete,
»Phenomena of spiritualism», hvari han redogör
för en serie af med vetenskaplig skärpa utförda
spiritistiska experiment, fortsatta under trenne år,
och förklarar sig sjelf hafva bevittnat de flesta slag
af spiritistiska fenomen, från simpla knackningar
till direkt skrifning, sjelflysande händer och
fullständiga skepnader. Fenomenen anser han bero
på en »psykisk kraft». Äfven i Tyskland hafva
flere framstående vetenskapsmän uttalat sig till
förmån för de spiritistiska fenomenens realitet. Så
t. ex. filosoferna Fichte d. y., Perty, Ulrici,
v. Hellenbach och Du Prel samt i all synnerhet
den såsom skarp experimentator kände astrofysikern
i Leipzig, professor Zöllner. Denne har i ett
vidlyftigt arbete, »Wissenschaftliche abhandlungen»
(2 bd, 1877–81), utförligt beskrifvit en mängd
spiritistiska experiment af den mest förvånande
och oförklarliga art. I Paris har dr Gibier, efter
ett grundligt studium af de spiritistiska fenomenen,
öfver dem utgifvit ett arbete, »Spiritisme, fakirisme
occidental». Han meddelar deri bland mycket annat,
att han en gång i mediet Slades närvaro erhöll direkt
skrift på griffeltaflor, som han sjelf medfört, och
som mediet aldrig tog i sin hand. Den 26 Juli 1886
lyckades det ryska statsrådet Aksakov att i ett privat
hus i London och under iakttagande af de strängaste
försigtighetsmått sjelf fotografera mediet Eglinton
jämte en bredvid honom stående, för några ögonblick
materialiserad skepnad. Flere kända taskspelare, såsom
Bosco, Bellachini, R. Houdin, Hamilton, Jacoobs
och Rhys, hafva, efter att noggrant hafva tagit
kännedom om de spiritistiska fenomenen, förklarat dem
ligga utom taskspeleriets område. Så t. ex. säger
Bellachini, hoftaskspelare hos kejsar Vilhelm I, i
ett officielt utlåtande: »från taskspelareståndpunkt
är det absolut omöjligt att gifva en förklaring
öfver experimenten sådana de under förhanden varande
omständigheter och vilkor inträffat».
Af hvad art de okända krafter kunna vara, på
hvilka de spiritistiska fenomenen måste bero,
derom äro åsigterna mycket delade. Spiritisterna
anse fenomenen väsentligen bero på ett ingripande
af andeväsenden (andeteorien), men många andra,
som fullt erkänna fenomenens verklighet, anse deras
orsak vara en omedveten verksamhet af mediets egen
ande (psyketeorien). Ehuru särdeles framträdande
i vår tid, äro de spiritistiska fenomenen ej något
för denna tid egendomligt; man återfinner liknande
i alla tidehvarf och hos alla folk. Magien i det
gamla Egypten, fakirismen i Indien, oraklen i det
forna Grekland, underverken i Bibeln, medeltidens
helgonunder och hexväsende, Swedenborgs andesyner,
sjamanväsendet hos vilda folkslag, allt synes
vara blott olika yttringar af samma ännu oförstådda
naturkrafter, som för nutidens civilisation framträda
i de spiritistiska fenomenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
