- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
319-320

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition
tjenstgörande officerarna samt flaggkaptener
och adjutanter hos amiraler. Från d. 1 Okt. 1884
förordnades en särskild chef för flottans stab. Till
staben hör ett lämpligt antal officerare, som
kommenderas för viss tid eller tillsvidare.
C. O. N.         L. H.

Stabat mater, »Modern stod» (näml. »vid korset»),
begynnelseorden till en af de i katolska kyrkan ännu
brukliga seqvenserna (se d. o.). Texten, diktad
af Jacoponus (d. 1306), har af många kompositörer
användts till tonsättningar, bl. a. af Palestrina,
Astorga, Pergolese och Rossini. Jfr Marie
klagan
. A. L.

Stabel l. stabil (Lat. stabilis), stadig, varaktig. –
Stabilitet, stadighet, varaktighet.

Stabell, Adolf Bredo, norsk publicist och
politiker, född i Trondhjem d. 19 Nov. 1807,
blef student i Kristiania 1827 och juris kandidat
1830. Han var först i några år kopist och blef 1834
kongl. fullmäktig i revisionsdepartementet, men
tog afsked från denna befattning 1841, då han fann
den oförenlig med sin publicistiska verksamhet;
han hade nämligen från 1831 varit hufvudredaktör
för »Morgenbladet». 1845–59 representerade S. på
stortinget Akershus amt. S. har i Norges nyare
historia förvärfvat sig anseende som en af de mest
framstående representanterna för dem, som ville
tillförsäkra jordbrukareklassen en väsentlig del i
den inre politiken. Morgenbladet, som före hans tid
varit utan politisk färg, blef under hans ledning
hufvudorganet för bondeoppositionen, och det förde
dess sak med skicklighet, ehuru icke utan skärpa. I
mån som de åsigter, för hvilka tidningen kämpade,
vunno seger, blef dess hållning mer konservativ. 1857
lemnade S. tidningens redaktion, och derefter
deltog han i stiftandet af Kristiania kreditbank
samt var dess förste direktör. Han dog 1865.
Y. N.

Stabiae. Se Castellamare 1.

Stabil. Se Stabel.

Stable-lad [stebl ladd]. Se Groom.

Stablo. Se Stavelot.

Stabsadjutant, krigsv., kallades i Sverige från midten
af 18:de årh. officerare af kaptens eller lägre
grad, som användes till tjenstgöring i de högre
staberna. Benämningen bortföll genom k. bref 1816
rörande organisationen af »K. Maj:ts generalstab»,
men upptogs senare och användes för de officerare
från trupperna, hvilka anställdes vid de 1833
inrättade militärdistriktens staber. Enligt 1809 års
grundlag äro stabsadjutanter (liksom öfveradjutanter)
förtroendeämbetsmän, och af denna anledning upptogs
benämningen vid generalstabens nybildning 1873
för dess kaptener och löjtnanter, i sammanhang
hvarmed den bortlades vid militärdistriktsstaberna.
C. O. N.

Stabschef, krigsv., kallas den äldste
generalstabsofficeren inom en högre truppstab,
hvilken har befälet öfver generalstabs- och
adjutantspersonalen vid staben, ansvarar
för tjenstgöringen inom densamma och är
befälhafvarens närmaste biträde i allt, som hör
till truppafdeliningens verksamhet. Med nutidens
stora truppmassor och hastiga rörelser faller ett stort ansvar
på stabschefen vid en större härafdelning,
en armé eller en armékår (arméfördelning),
C. O. N.

Stabskapten. Se Kapten.

Stabsläkare utgör i flere arméer, såsom den tyska och
österrikiska, benämning på en militärläkaregrad. I
tyska armén hafva stabsläkarna kaptens rang, i den
österrikiska majors. Samma benämning föres af chefen
för danska arméns läkarekår. Chefen för veterinärkåren
i såväl danska som norska arméerna kallas
stabsdjurläkare. C. O. N.

Stabsofficer, i de flesta utländska arméer gemensam
benämning på öfverstar, öfverstelöjtnanter
och majorer. I franska armén motsvaras denna
benämning af »officier supérieur», i den svenska
af regementsofficer.

Stabssergeant (jfr Sergeant) kallas högsta
underofficersgraden i danska armen.

Stabstrumpetare kallas i Sverige medlem af den
äldsta trumpetaregraden vid indelta kavalleriet och
vid artilleriet. Stabstrumpetare hafva underofficers
grad och aflöning.

Stabstrupp (stabskompani, stabssqvadron
o. s. v.) kallas ofta en till tjenstgöring vid
ett hög- eller stabsqvarter afdelad truppstyrka
(vanligen för tillfället bildad ur olika
truppdelar). Denna styrka, som följer hög- eller
stabsqvarteret under hela kriget, vakar för
dess säkerhet samt fullgör ordonanstjenst o. d.
C. O. N.

Stabsvakt, Se Generalstabsvakt.

Staccato (Ital.), musikt., »afstött», antyder, att
anslaget skall vara kort, spetsigt, icke bundet,
så att det ena fingrets upplyftande sker före det
andras nedtryckande. Jfr Touche 1.

Stachys Tourn., syska, bot., ett slägte af
vanligen något högväxta örter, hörande till
nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L. Bladen
äro motsatta. I vinklarna af de hastigt i storlek
aftagande högbladen sitta glesblommiga kransar af
vanligen tämligen stora, röda blommor; i stjelkens
topp närma sig blomkransarna, så att de bilda en
upprätt blomsvans. Foderflikarna äro 5, nästan
likformiga; öfre kronläppen nästan platt, den nedres
mellanflik omvändt äggrund, hel eller urnupen. De 2
nedre ståndarna blifva slutligen utböjda åt sidorna:
knapparna äro 2-rummiga. De 4 små nötterna äro omvändt
äggformiga, trekantiga, glatta. Allmän på fuktiga
ställen, men äfven på åkrar och i trädgårdsland,
är S. palustris L., som har bladen oskaftade,
lansettlika, småningom afsmalnande. I lundar och å
andra skuggiga ställen växer S. silvatica L., hvars
bredthjertlika och groft sågade blad äro långt
skaftade. Denna art, som har en obehaglig lukt
(växten kallas äfven stinknässla), har liksom
andra arter af detta slägte varit använd i medicinen.
O. T. S.

Stackelberg, en i den natursköna Linthdalen i
schweiziska kantonen Glarus belägen ort, bekant genom
en svafvelkälla (9,5° C.), hvars vatten begagnas
såväl till bad som till brunnsdrickning.

Stackelberg, slägt, som redan på 1450-talet florerade
i Estland och Livland. Grenar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free