Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stadsjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Staffan. Se Stefan.
Staffeldt (stundom Staffelt), Adolf Vilhelm Schack-S.,
dansk skald, född d. 28 Mars 1769 på Rügen, son till
en pommersk adelsman, som varit i dansk krigstjenst,
erhöll sin utbildning på kadettakademien i Köpenhamn
samt blef 1786 fänrik. 1789 gjorde han sig bemärkt
genom sitt deltagande i en polemik mot den då
rådande tyska andan, i hvilken strid han, ehuru
sjelf tysk till börd och uppfostran, i de starkaste
uttryck kämpade för »danskheten». Efter mångåriga
utrikes resor, under hvilka han till en början
studerade konsthistoria och sedermera egnade sig
åt statsvetenskap, öfvergick han till den civila
banan samt blef 1810 amtman i Holstein och 1813
i Sydslesvig. Hans karakter var en egendomlig
blandning af fin själsbildning och nästan grof
hänsynslöshet. Han hade icke funnit något lefnadskall,
i hvilket han kunde finna sig till rätta och komma
till ro. Stora missräkningar hade ytterligare
förbittrat hans sinne till den grad, att han i hela
sitt uppträdande stötte menniskor ifrån sig och, i
synnerhet under sina sista år, lefde i en ensamhet,
hvilken gaf så mycken näring åt det svårmod, som
från ungdomen flere gånger beherrskat honom, att
hans af städse tilltagande kroppsliga smärtor skärpta
själslidande nästan kan kallas vansinne. Ett nervslag
slutade hans glädjelösa lif d. 26 Dec. 1826. Under det
att han i sitt dagliga umgänge, i bref och i dagböcker
nästan uteslutande begagnade tyska språket, skref han
1788–1808 en mängd företrädesvis lyriska dikter på
danska. Till en början spridda i nyårskalendrar och
tidskrifter, blefvo de ej till sitt verkliga värde
uppskattade, då S. i vissa hänseenden var före sin
tid. När de sedan 1804 och 1808 utgåfvos samlade,
hade tidsandan genom Öhlenschlägers diktning blifvit
en annan, men först när F. L. Liebenberg 1839 utgaf
dem samlade (i 2 bd, ett urval följde 1855), blef en
större läsekrets uppmärksam på deras värde. Det är
dock jämförelsevis få af S:s dikter, som utmärka sig
genom hög lyrisk skönhet och ett rent danskt språk;
många af romanserna röja, oaktadt en genialisk
anläggning i behandlingen, påverkan af den tidens
tyska literatur samt äro affattade på en knagglig och
öfverspänd danska. Ph. W.
Staffli (T. staffelei), träställning, hvarpå en målare
har sin tafla uppställd under arbetet. – Stafflibild
kallas en på staffli utförd mindre målning, i motsats
till väggmålning.
Stafford [-fård]. 1. Grefskap i mellersta England,
omgifvet af grefskapen Warwick, Worcester,
Shrop, Chester och Derby. 3,030 qvkm. 981,013
innev. (1881). Landet genomdrages i n. af kullar,
som uppnå en höjd af ända till 535 m. (Axe edge),
men är för öfrigt en hedartad slätt med några
bördiga dalgångar; i s. vidtaga stora kol- och
jernmalmsdistrikt. De förnämsta vattendragen
äro: Trent, med bifloderna Tame, Sow, Penk och
Blythe samt Severn, med Stour, under en kortare
sträcka. På mineral finnes riklig tillgång. Under
ett år producerades 12 mill. ton jern och 1,173,866
ton kol. Dessutom förekomma
koppar, marmor, alabaster, kalksten och flere
slags leror. Åkerbruk och boskapsskötsel äro icke
obetydliga binäringar. Industrien har nått en
storartad utveckling, särskildt tillverkningen
af allehanda jernvaror, lergods (de berömda
Wedgwood-fabrikaten), väfnader, öl m. m. Handeln
främjas genom ett nät af kanaler och jernvägar. –
Grefskapet, som, urspr. bebodt af ett folk, kalladt
Cornavii, af romarna benämndes Flavia caesariensis,
utgjorde under sachsernas välde en del af konungariket
Mercia. Det eger en mängd fornlemningar. –
2. Stad och hufvudort i nämnda grefskap, vid
Trents biflod Sow och flere jernvägslinier. 19,977
innev. (1881). Tillverkning af läder och skodon. Af
stadens byggnader må nämnas kyrkan S:t Chad, som
troligen är af sachsiskt ursprung, men äfven eger
utsökta partier af normandisk arkitektur, samt den
vackra kyrkan S:t Mary (restaurerad 1844–45). Flere
välgörenhetsinrättningar. Af bildningsanstalter finnas
en latinskola, grundad 1556, tvänne bibliotek och
ett museum med stora samlingar af fossilier. S. var
af betydenhet redan före 1066. Dess slott, grundadt
af Vilhelm Eröfraren (1066–87), förstördes omkr. 1644.
Stafkarl, äldre benämning för tiggare. Ur detta ord
har stackare utvecklat sig.
Stafkyrkor, en för Norges medeltidskonst egendomlig
grupp af träbyggnader. Stafkyrkorna utgöra
en efter klimatets och materialets fordringar
afpassad tillämpning och omdaning af den romanska
kyrkobyggnadens hufvudformer. Grundplanen visar i
sin rikaste utveckling ett nästan
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
