Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsreglering - Statsregleringsproposition, statsr. Se Statsreglering - Statsrevision och Statsrevisorer. Se Riksdagens revisorer - Statsråd, jur., betecknar vanligen ett från ministeriet skildt kollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I sammanhang härmed bör märkas, att i
statsregleringen ej upptagas alla inkomster, ej
heller alla utgifter. Först och främst har anslaget
till jernvägsbyggnader eller jernvägsmateriel,
der det bestrides genom lånta medel, merendels varit
skildt från statsregleringen. Äfvenledes finnas
inkomster, som icke synas i statsregleringen, utan
omedelbart användas för sitt ändamål, t. ex. till
allmänna ändamål donerade medel, afgifter till vissa
inrättningar, t. ex. skolafgifter, lotsafgifter,
expeditionslösen, afkastning af boställen, som på
lön innehafvas. Den statsreglering, som sålunda
blifvit af riksdagen uppgjord, utgör ett helt,
men är icke att betrakta såsom ett lagförslag,
såsom enligt finanslagteorien. Konungen kan
göra sig till godo vissa anslag, men lemna åsido
andra. Statsregleringsbesluten intagas i en serie
af riksdagsskrivelser, som innehålla de närmare
bestämmelserna om ändamålen och vilkoren för anslagens
användning, hvilka skrifvelser utgöra förklarande
bilagor till riksstaten. Sådan statsregleringen
blifvit uppgjord, är den för konungen förpligtande
enligt R. F. § 64, som säger, att de statsverket
tillkommande medel skola vara under konungens
disposition att till de af riksdagen pröfvade behof
och efter den upprättade staten anordnas. På samma
gång som konungen är berättigad att under det löpande
statsregleringsåret, utan något ingripande med nya
beslut från riksdagens sida, använda de i riksstaten
upptagna, till statsverket ingångna statsinkomster, är
han förpligtad att iakttaga de vid statsregleringen
af riksdagen uppställda vilkor för statsmedlens
användning.
Den upprättade inkomststaten förpligtar konungen
att inskränka utgifterna till det belopp, som
inkomststatens slutsumma angifver. De öfverskott,
som uppstå derigenom att inkomsterna tillflyta
statsverket till högre belopp än det hvartill
de beräknats, få icke disponeras, utan skola
redovisas. Före 1876 skulle dessa öfverskott
öfverlemnas till Riksgäldskontoret, men efter 1876
hafva desamma, som väl behöfvas såsom kassaförlag,
stått under statsverkets förvaltning. Behöfvas de
ej för detta ändamål, kunna de öfverlemnas till
Riksgäldskontorets förvaltning. Uppgå statsverkets
inkomster icke till det beräknade beloppet och
till följd deraf statsbrist uppstår, åligger det
Riksgäldskontoret att tillhandahålla för bristens
betäckande erforderliga medel. Utgiftsstaten skall
likaledes efterföljas, och konungen är förpligtad
att ställa sig till efterrättelse de vilkor, som äro
fästa vid beviljade anslag, såvida dessa vilkor afse
de ändamål, för hvilka anslagen äro gifna, och icke
göra inskränkning i de rättigheter, som ej hafva
med finansförvaltningen att skaffa. De medel, som
stå under konungens disposition, må enligt R. F. §
65 ej annorlunda användas, än faststäldt blifvit,
och det åligger konungen att tillse, att hvarken
utgiftstitlarna eller de dera uppförda anslagssummorna
öfverskridas. Som konungen ej är förpligtad att göra
de utgifter, hvartill anslag blifvit beviljade, derest
det ej kan ske till landets bästa, och omständigheter
kunna inträffa, som göra en
utgift obehöflig, så kunna besparingar uppkomma. Dessa
på anslagen uppkommande besparingar eger konungen
att under vissa vilkor använda för uppkommande,
af riksdagen ej särskildt pröfvade behof. (Se härom
Beskattningsrätt, sp. 383, samt Statsanslag.) Jämte
den statsreglering, som sålunda blifvit uppgjord,
har riksdagen enligt R. F. § 63 att för oförutsedda
händelser anvisa till utbetalning å Riksgäldskontoret
tvänne särskilda tillräckliga summor, den ena
att vara tillgänglig för bestridande af utgifter
till rikets försvar eller andra högst vigtiga och
angelägna ändamål, den andra att vid infallande krig
af konungen lyftas, de s. k. kreditiven (se Kreditiv
3). Oaktadt man sökt ordna statsregleringen på ett
sådant sätt, att konungen genom de af riksdagen
gjorda bestämmelserna kunna vara bunden till
en bestämd statshushållningsplan, har man dock
ej lyckats förebygga att konungen, utöfver hvad
staten och konungens rätt till kreditivens och
besparingarnas anlitande medgifva, vid vissa
tillfällen antecipatimsvis gör utgifter till
angelägpa statsbehof, detta dock under ansvar för
vederbörande rådgifvare, och skola dessa utgifter
vid riksstatens uppgörande å nästföljande riksdag
underställas riksdagens pröfning. Detta sker genom
deras uppförande å särskild titel med begäran om extra
anslag till ersättning för desamma (se Statsanslag).
För att sätta Riksgäldskontoret i tillfälle
att kunna fullgöra de åligganden, som tillhora
detsamma i förhållande till statsverket och att i
öfrigt ombesörja hvad detta verk tillhör, blifva
äfven dess inkomster och utgifter reglerade i
sammanhang med den egentliga statsregleringen,
och införas bestämmelser härom i det af riksdagen
fastställda reglementet för Riksgäldskontoret.
H. L. R.
Statsregleringsproposition, statsr. Se Statsreglering.
Statsrevision och Statsrevisorer. Se Riksdagens
revisorer.
Statsråd (Fr. conseil d’état, Eng. privy council),
jur., betecknar vanligen ett från ministeriet (se
Minister) skildt kollegium, med hvilket regeringen
kan eller skall rådgöra vid utarbetandet af lagar
och vigtiga förordningar, och som äfven genom andra
uppgifter är ett betydelsefullt förvaltningsorgan. I
de skandinaviska landen deremot är statsrådet det
kollegium, som bildas af konungens officielle och
ansvarige rådgifvare, eller hans ministerium. Statsråd
är äfven en titel, som i Sverige och Norge tillkommer
ledamöterna af konungens rådkammare och i några
andra land vissa högre administrativa ämbetsmän. Det
engelska »privy council», som bildas af ett stort
antal af landets mest inflytelserike män, har numera
undanträngts af »cabinet council» (ministeriet) och
förlorat all egentlig betydelse, så att, då enligt
lag eller sedvana dess sammankallande är nödvändigt,
endast några ledamöter deraf pro forma sammanträda
för att protokollisera beslut, som utan dess medverkan
fattats. Det franska »conseil d’état», som utgör en
talrik samling af ordinarie och extraordinarie
ledamöter under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
