Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steenstrup. 1. Johannes Japetus Smith S. - Steenstrup. 2. Matthias Georg Gotthilf S. - Steenstrup. 3. Knut Johan Vogel S. - Steenstrup. 4. Johannes Kristoffer Hagemann Reinhardt S. - Steenwijck, Hendrick van S. d. ä. - Steenvinkel, dansk, från Belgien härstammande konstnärsslägt - Steeple chase, Eng., »kyrktornslöpning» - Stefan, Joseph - Stedingk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortplantning hos flere lägre djurklasser. Deremot
kunde S. icke vinna anslutning för sin mening
att dubbelt kön icke funnes hos en och samma
individ af vissa lägre djurarter (Undersögelser
over hermafroditismens tilværelse i naturen,
1845), men bidrog dock till denna läras skarpare
bestämmande och trängre begränsning. En mängd af
honom skrifna zoologiska skrifter finnas upptagna i
»Videnskabernes selskabs skrifter» och »Oversigter»
samt i »Meddelelser fra den naturhistoriske förening»,
särskildt om bläckfiskar, parasitkräftor o. dyl.,
vidare om snedheten hos flundran och det ena ögats
vandring genom hufvudet hos flundreungen (1864), en
lära, som har mött mycken motsägelse. I en följd af
undersökningar har han behandlat menniskans äldsta
historia i Danmark, landets äldre naturförhållanden
och djurverlden (om kjökkenmöddingarna, om
garfogeln. uroxen, bäfvern m. fl. djur, af hvilka
lemningar äro funna). Hit höra Et blik paa natur-
og oldforskningens forstudier (1862) och flere
afhandlingar, i hvilka han polemiserade mot Worsaaes
tudelning af stenåldern. Slutligen har S. sökt
belysa flere spörsmål på områden, der historia
och naturvetenskap mötas; så i afhandlingarna
om Sömunken under Kristian III (1855), der han
bevisar, att sjömunken var en stor bläckfisk,
om Kongespeilets »Havgjerdinger» (i »Aarböger for
nordisk oldkyndighed», 1871) om Harald Hårdrådes tåg
till Limfjorden (1875), om bröderna Zenos resor (1883)
m. fl. Hans inflytande på vetenskapens utveckling har
varit lika stort som mångsidigt, om än hans benägenhet
för hypoteser stundom fört honom på villospår och
en viss oro i sinnet kommit honom att sträcka sina
undersökningar för vidt. – 2. Matthias Georg Gotthilf
S., dansk skriftställare, den föregåendes broder,
född d. 22 Juli 1822 i Thy, blef 1845 teologie
kandidat och tog 1854 filosofie doktorsgraden med
en afhandling om Forsögene paa at give en historiens
filosofi. Detta blef hans enda större arbete; deremot
redigerade han (1855–68) »Dansk maanedsskrift» (28
bd) och öfvertog 1866 som ordförande i »Udvalget
for folkeoplysningens fremme» utgifvandet af en
samling folkskrifter (hittills 175). Sedan 1876 har
S. varit undervisningsministeriets tillsyningsman vid
folkhögskolorna och gjorde 1886 ett djerft och väl
skrifvet inlägg mot klagomålen mot högskolorna. –
3. Knut Johan Vogel S., dansk geognost, den
förstnämndes brorson, född d. 7 Sept. 1842 nära
Aalborg, blef 1863 farmacevtisk kandidat och
1867 assistent vid universitetets mineralogiska
museum. 1871–89 ledde han sex expeditioner till vestra
Grönland och företog derunder en mängd grundliga
forskningar: bevisade, att det så kallade meteorjernet
i basalten på Disko är telluriskt nickelhaltigt jern;
han kartlade norra Grönlands kolförande formationer,
undersökte sodalit-syeniten och gjorde betydande
samlingar af växtpetrifikat (beskrifna af schweizaren
O. Heer i »Flora fossilis arctica»). – 4. Johannes
Kristoffer Hagemann Reinhardt S., dansk historiker,
den förstnämndes son, född d. 5 Dec. 1844 i Sorö, blef
1869 juris kandidat, tog 1882 doktorsgraden
och blef s. å. professor i historia vid Köpenhamns
universitet. S. har i synnerhet slagit sig på studiet
af den äldre medeltiden och danska folkets inre
utveckling. Han har utgifvit: Studier over Kong
Valdemars jordebog (1873–74), med upplysningar om
landets förvaltning i 13:de årh., ett omfattande
verk Normannerne (4 bd, 1876–82), Den danske bonde
og friheden (1888) samt Historieskrivningen
i Danmark i det 19. aarh. (1889), m. m.
E. Ebg.
Steenwijck [sten-], Hendrick van S. d. ä., flamsk
arkitekturmålare, född i Steenwijck omkr. 1550, död
i Frankfurt a. M. omkr. 1603, elev af Hans Vredeman
de Vries i Antwerpen, lemnade tidigt fosterlandet och
begaf sig till Tyskland. Han var en mycket produktiv
konstnär och målade med förkärlek interiörer af
gotiska kyrkor. – Hans son, Hendrick van S. d. y.,
likaledes arkitekturmålare, född i Frankfurt
a. M. 1588, flyttade tidigt till Antwerpen, men
begaf sig 1629 till London, der han förmodligen dog.
O. G-g.
Steenwinkel [sten-], dansk, från Belgien härstammande
konstnärsslägt, hvars medlemmar under ett helt
århundrade utöfvade inflytande på Danmarks konst
i olika riktningar. Hans S. l. Johannes de Embde,
dansk byggmästare, född i Antwerpen, inkallades
1576 till Danmark af astronomen Tyge Brahe,
för att uppföra Uranienborg på Hven, hvilken
byggnad han fullbordade 1580. Från 1581 var
han kungl. byggmästare, och från 1592 ledde han
uppförandet af fästningsverk i de danska landskapen
på andra sidan Sundet. S. dog i Halmstad 1601. Han var
en ansedd och dugtig byggmästare. – Hans son Hans S.,
f. 1587 i Köpenhamn, var faderns lärjunge och från
1619 kungl. byggmästare, men torde tillika hafva varit
målare och bildhuggare. Bland hans byggnadsarbeten må
nämnas Börsen och Trinitatiskyrkan i Köpenhamn. Han
dog 1639. – Af hans bröder var Morten S., f. 1595 i
Varberg, d. 1646 i Köpenhamn, porträttmålare, och
Lorens S., d. 1619, stenhuggare (bildhuggare). – Till
denna slägt hör säkerligen äfven ingeniören Ole S.,
som med Gerner, Rostgaard och Tuxen deltog i planen
till Kronborgs återeröfring i kriget med Sverige,
men blef, då planen röjdes, fängslad af svenskarna
och afrättad (1659). Vidare en tredje byggmästare,
Hans S., som säkert var son eller brorson till
Hans S. d. y. och dog omkr. 1700. Han byggde den
vackra, numera nedrifna Nörreport i Köpenhamn
och arbetade på det hela mycket för Kristian
V. Samma slägtled tillhör målaren Anton S., som
från 1670 var kungl. konterfejare och dog 1688.
Ph. W.
Steeple Chase [stipöl tjäs], Eng., »kyrktornslöpning»;
egentligen en kappränning öfver fält, häckar och diken
med ett kyrktorn som mål; numera namn på kapplöpningar
med naturliga eller konstgjorda hinder.
Stefan, Joseph, tysk fysiker, född 1835 i S:t Peter
i Kärnten, blef 1863 professor i fysik i Wien och
1866 tillika direktor vid det fysikaliska institutet
derstädes. S. har gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
