Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steinamanger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef han öfverste och 1860 generalmajor. Då det andra
slesvigska kriget hotade att utbryta i Okt. 1863,
fick S. befäl öfver en division och anförde denna på
återtåget från Dannevirke i striden vid Sankelmark
d. 6 Febr., i hvilken han sjelf blef sårad. Då
Dybbölställningen var tagen och härens hufvudstyrka
drog till Fyen, fick S. befälet på Als. Han sökte
förgäfves att få sin afdelning förstärkt och var
derför ur stånd att hindra öns intagande d. 29 Juni,
men förde sina slagna trupper till Keinæs och sedan
till Fyen. Der öfvertog han inom kort öfverbefälet
efter general Gerlach, men fick intet tillfälle att
visa sin förmåga, enär kriget snart afstannade. S. var
derefter kommenderande general i Nörrejylland och på
Fyen, tills han 1882 afgick från hären; ett år må dock
frånräknas, 1874–75, då han var krigsminister. E. Ebg.
Steinmetz, Karl Friedrich von, preussisk fältherre,
född 1796 i Eisenach, kämpade med utmärkelse i
fälttågen 1813–15 och deltog som regementsbefälhafvare
i danska kriget 1848. Generalmajor och kommendant
i Magdeburg 1854, infanterigeneral 1864, anförde
han femte armékåren i kriget med Österrike 1866,
hvarunder han besegrade fienden vid Nachod,
Skalitz och Schweinschädel (27–29 Juni). Under
fransk-tyska kriget (1870) var han första arméns
öfverbefälhafvare samt deltog med densamma i striderna
vid Spichern, Colombey-Nouilly och Gravelotte
äfvensom vid inneslutandet af Metz. S. å. utnämndes
S. till generalguvernör i Posen och Schlesien,
men afgick redan 1871, hvarvid han upphöjdes till
generalfältmarskalk i armén. 1872 blef han medlem på
lifstid af det preussiska herrehuset. Död i Landeck
d. 2 Aug. 1877. S. var en fordrande, men allvarlig och
driftig befälhafvare samt 1864–70 särdeles verksam
för den femte armékårens utbildning.
Steinschönau, köping i norra Böhmen. 4,410
innev. (1880). I omnejden tillverkas två tredjedelar
af de exporterade österrikiska glasvarorna.
Steinthal, Heymann, tysk filolog, född i Gröbzig
i Anhalt d. 16 Maj 1823, är sedan 1863 professor i
språkvetenskap i Berlin. Anslutande sig till W. von
Humboldts filosofiska behandling af språket, har
S. utgifvit flere, för den allmänna språkvetenskapen
betydelsefulla arbeten. Af dem må nämnas: Der ursprung
der sprache (1851; 4:de uppl. 1888), Charakteristik
der hauptsächlichsten typen des sprachbaus (1860),
Geschichte der sprachwissenschaft bei den griechen
und römern (1862), Abriss der sprachwissenschaft
(2:dra uppl. 1887 ff.) och Allgemeine ethik (1885).
Steinway [-oe], en i New York bosatt
tysk familj, bekant för sin utbildning af
pianoforte-fabrikationen. Heinrich (Henry) S., född
1797 i Braunschweig, död 1871, anlade en pianofabrik
i sin födelsestad, men öfverlemnade denna 1845 åt
sin son Theodor S. (d. 1887) och grundade jämte sina
öfrige söner 1853 en större affär i New York. Denna
firma har numera storartade dimensioner. I dess
verkstäder sysselsättas omkr. 800 arbetare, och dess
pianon äro äfven i Europa
högt värderade. Dess konsertsal, Steinway hall,
är en af de bästa i Förenta staterna. Bland af
firman gjorda uppfinningar märkas dubbelmensuren
och tonhållningspedalen.
Steiriska alperna kallas den del af Centralalperna,
som, egentligen en fortsättning af Hohe Tauern,
sträcker sig genom Steiermark till Semmering. Af
Mur och Mürz’ dalgångar splittras de i tvänne
bergskedjor, hvilka åter förenas vid förstnämnda
flods källa. Högsta toppar äro Hochgolling (2,863
m.) på den norra sträckningen och Eisenhut (2,440
m.) på den södra.
Stejleberget. Se Hammeren.
Stek, sjöv., stundom bänd, det slags
sammanbindningssätt, som användes, då änden af ett
tåg skall fastgöras till något föremål (rundhult,
pållare m. m.) eller till ett annat tåg, med afsigt
att lätt och hastigt kunna losstagas. Ett stek far
alltså icke (liksom knopen) samsa åt sig, hvarför
bänslar och najningar – der så behöfves – påläggas. De
vanligaste stek äro: timmerstek
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
