Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dramatisk stil, episk stil o. s. v.), dels om det för
hvarje konstnär egendomliga framställningssättet. –
Stil förekommer ock i betydelsen tideräkning,
i hvilken betydelse man talar om gamla och nya
stilen, allteftersom man menar den julianska eller
den gregorianska tidräkningen.
Boktr. Stil är gemensam benämning på alla till en
viss klass hörande boktryckerityper. Så är antiqva en
stil, fraktur en annan. Stilar användas ock synonymt
med typer. Dessa utgöras af aflånga, rätvinkliga
paralellipipeder, i hvilkas ena ände bokstafs- eller
skriftecknet är anbragt upphöjdt och omvändt. Den
typens dimension, som rättar sig efter bokstafvens
höjd, kallas kägel, och den, som bestämmes af bredden
af bokstafven, stilens bredd. Typen består af hufvud,
kropp och fot. Hufvudet utgöres af den öfversta
delen med sjelfva skriftecknet, kroppen af den
långa, paralie] epipediska stommen och foten typens
nedersta del. Med stilhöjden förstår man afståndet
från hufvudet till foten. Å hvarje typs ena långsida
är i närheten af foten anbragt ett litet märke, den
s. k. signaturen, hvilken är till för att sättaren,
utan att se på stilen, skall kunna endast genom att
vädja till känseln rätt insätta den ur kasten upptagna
typen. I allmänhet representerar hvarje typ endast ett
skriftecken, men stundom förekomma s. k. ligaturer,
hvilka utgöras af en typ med tvänne, bredvid hvarandra
ofta förekommande bokstäfver. Annars består hvarje
stil, afsedd för sättning af text (s. k. brödstil)
af stora bokstäfver (versaler), små (gemena),
siffror och skiljetecken. Det gifves äfven typer,
som sakna gravyr, hvilka typer användas för att fylla
tomrummet mellan bokstäfver och ord. Dessa kallas
uteslutning. De finnas af olika storlekar. Den största
är fyrkanten, som utgör stilens kägel i qvadrat. Man
har vidare halffyrkanter, tredjedelar och fjerdedelar
(af en fyrkant) samt spatier, af hvilka det går
åtta på en fyrkant. Större uteslutning, som användes
för att utfylla en icke full rad, kallas qvadrat
([svart]). För att öka eller minska afståndet mellan
raderna begagnas s. k. mellanslag. Stilens former
hafva ursprungligen bildats efter de bokstäfver, som
användes af renskrifvare af böcker. De vanligaste
formerna äro antiqva ([antiqva]), kursiv (kursiv),
fraktur ([fraktur]) – hvilken har afarterna
götisk ([götisk]), anglosachsisk ([Anglosachsisk]),
schwabach ([Schwabach])
m. fl. –, stenstil ([stenstil]) samt skrifstilar
af flere slag. Titelstilar kallas alla utsirade
stilar och sådana, som användas till titlar på
böcker m. m. Rubrikstilar användas för sättning
af rubriker samt för utmärkande af vissa ord
m. m. Deraf förekomma halffet (halffet) och fet
([fet]) samt egyptisk ([egyptisk]), grotesk ([grotesk]),
jonisk ([jonisk]) m. fl. Med hänsyn till storleken äro
stilarna synnerligen skiftande, och de gjutas efter
olika principer i olika land. De benämningar, som
användas, äro vanligen af ganska gammalt datum. Corpus
t. ex., som utgör benämning på en vanlig stilstorlek,
uppkom derigenom att den första bok man tryckte med
denna stil var
»Corpus juris civilis». Petit, som i England kallas
brevier, derför att dermed trycktes katolska
handböcker, var på den tid den först användes den
minsta stilsorten. Missal begagnades först i Frankrike
till andliga böcker o. s. v. Kägelhöjden räknas i
petit, som betraktas som enhet eller i typografiska
punkter, af hvilka hvar och en utgör en sjettedel
af en linie (gammalt parismått). Franska systemet
(system Didot) är det i Sverige numera mest använda,
och inrättas alla nya tryckerier efter detta
system. Den franska stilhöjden är 23,69 mm.
De i Sverige brukligaste stilkäglarna äro:
qvartpetit | typogr. punkt. | ||
Halfpetit (Diamant) | 2 | = | 4 |
Halfcorpus (Perl) | 2 1/2 | = | 5 |
Halfcicero (Nonpareille) | 3 | = | 6 |
Halfmittel (Colonelle, Mignon) | 3 1/2 | = | 7 |
Petit | 4 | = | 8 |
Bourgeois | 4 1/2 | = | 9 |
Corpus | 5 | = | 10 |
Cicero | 6 | = | 12 |
Mittel | 7 | = | 14 |
Tertia | 8 | = | 16 |
Text (Sekunda) | 10 | = | 20 |
Dubbelcicero | 12 | = | 24 |
Dubbelmittel | 14 | = | 28 |
Fin kanon | 16 | qvartpetit | = | 32 | typogr. punkter. |
Grof kanon | 20 | » | = | 40 | » |
Fin missal | 26 | » | = | 52 | » |
Grof missal | 32 | » | = | 64 | » |
Fin sabon | 38 | » | = | 76 | » |
Grof sabon | 42 | » | = | 84 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>