Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Fiske utgör en ingalunda ovigtig näringsgren,
i synnerhet vid Skotlands kuster. De britiska
fiskeriernas afkastning beräknas uppgå till 10
mill. pd st. årligen. Omkring 200,000 personer och
37,000 fartyg äro sysselsatta vid fiskerierna.
Bergsbruket står i S. högre än i något annat
land. De rika mineralskatter, som gömmas i den
britiska jordens sköte, hafva gjort det möjligt
för S. att höja sig till verldens förnämsta
industriidkande land. År 1885 voro 561,676
personer sysselsatta i bergsbrukets tjenst i S. och
Irland. Den ovedersägligen största betydelsen har
stenkolsbrytningen. Omkring hälften af all stenkol
erhålles i S. Der brötos 1889 ungefär 177 mill. ton
(1 ton = 1,016 kg.) kol till ett värde af 56 mill. pd
st. De förnämsta kolfälten äro belägna i Durham,
Lancashire, Yorkshire, Glamorgan, Staffordshire,
Derbyshire, Northumberland och i Skotland. Till
följd af stenkolsfältens närhet till hafvet spelar
exporten af kol en betydande rol. Sålunda utfördes
1889 nära 29 mill. ton kol till ett värde af 14,8
mill. pd st. – Jernet intager andra rummet i S:s
bergshandtering. Vid midten af 1700-talet, då man
ännu nästan uteslutande begagnade ved såsom bränsle,
uppgick jernmalmsbrytningen icke till 20,000 ton
om året. Sedan 1827 användes endast stenkol såsom
bränsle vid jerntillverkningen i S. Malmbrytningen
steg nämnda år till 700,000 ton, 1840 till 1,4 mill.,
1860 till 3,8 mill. och 1880 till 18 mill. ton, men
har derefter aftagit, så att den 1888 var blott 14,6
mill. ton. uppskattade till ett värde af 3,500,000
pd st. De vigtigaste jerngrufvorna äro belägna
i Yorkshire, Cumberland, Northamptonshire och
Lancaster. De britiska jernverken förbruka ej blott
all inhemsk, utan äfven 3,6 mill. ton från utlandet
hemtad jernmalm. År 1888 funnos i S. 420 masugnar
och 3,008 puddelugnar. Tillverkningen af tackjern
uppgick 1889 till 8,322,824 ton, hvaraf 1,190,371
ton exporterades. År 1888 producerades 2,012,000 ton
bessemerstål. – Af andra mineral nämna vi: bly (1888:
51,259 ton till ett värde af 438,400 pd st.), tenn
(14,370 ton för 894,665 pd st.), koppar (15,132 ton
för 60,980 pd st), zink (26,408 ton för 96,984 pd
st.), skiffer (471,788 ton för 1,057,535 pd st.),
lera (2,562,792 ton för 653,419 pd st.) och salt
(2,305,569 ton för 700,829 pd st.). Värdet af hela
den britiska bergverksproduktionen i oförädladt
skick uppskattades 1888 till 59,834,997 pd st.,
hvaraf 4,645,620 pd st. för metalliska mineral.
Den britiska manufakturindustriens väldiga omfattning
är bekant. Ehuru grundad på S:s rikedom på stenkol,
skulle dock aldrig denna industri hafva nått
den verldsbeherskande ståndpunkt den nu intager,
om icke landets gynsamma handelsläge eggat till
stora företag och en vaken lagstiftning genom
tidigt införande af verksamt skydd för industriel
eganderätt uppmuntrat till nya uppfinningar. I den
engelska industriens tjenst användas ångmaskiner, som
utveckla en arbetskraft motsvarande 100 mill. mäns;
arbetarnas antal uppgår till minst 5 mill., och det
årliga varuutbytet värderas till 500 mill.
pd st. Främsta rummet med afseende på tillverkningens
storlek och värde intages af bomullsindustrien,
hvilken har sitt hufvudsäte i Lancashire och
Cheshire, framförallt i Manchester. År 1885 funnos
i S. och Irland 2,635 bomullsfabriker med 41,346,609
spindlar och 560,955 ångväfstolar. I dessa fabriker
förbrukades öfver 1/2 mill. ton bomull, och de der
sysselsatte arbetarnas antal uppgick till 504,069,
hvaraf 5,000 barn under 13 år. Ylleindustrien kommer
i andra rummet. År 1885 funnos 2,751 yllefabriker med
tillsammans 6,144,594 spindlar, 139,902 väfstolar och
282,255 arbetare, hvaraf 24,000 barn. Yllefabrikerna
hafva sitt hufvudsäte i Yorkshire, med städerna
Leeds, Halifax och Bradford, samt i Glasgow och
Paisley. Linneindustriens hufvudorter äro Belfast
i Irland och Dundee i Skotland. Nämnda år funnos
615 linnefabriker med 1,531,075 spindlar, 60,503
väfstolar och 163,457 arbetare. Hela textilindustrien
sysselsatte i England med Wales 6,359 fabriker, med
49,725,814 spindlar, 675,953 ångväfstolar och 814,474
arbetare; i Skotland 776 fabriker med 2,369,104
spindlar, 72,279 väfstolar och 152,279 arbetare;
och i Irland 330 fabriker med 985,194 spindlar,
25,472 väfstolar och 68,158 arbetare. Öfver en million
personer arbetade sålunda i textilindustriens tjenst,
hvaraf 43,000 gossar och 48,000 flickor under
13 år samt 581,000 qvinnor. – Äfven med afseende
på jern- och stålindustrien står S. främst bland
jordens land. Medelpunkterna för denna industri äro
Birmingham och Sheffield. Bland öfriga mera betydande
industrier torde böra omnämnas mekaniska industrien,
skeppsbyggerierna, glasindustrien, lergods- och
porslinsfabrikationen i Staffordshire, pappersbruken,
garfverierna, bryggerierna, kemisk-tekniska
industrien, knappfabrikationen och borstbinderierna.
Handel. Den britiska handeln är i ordets fulla
mening en verldshandel: den omfattar alla land och
alla haf. Dess årliga handelsomsättning öfverstiger
Frankrikes och Tysklands tillsammans samt uppgår
till 1/5 af hela Europas och 1/3 af alla lands
utländska varuutbyte. Värdet af varuomsättningen
under de senaste årtiondena i tusen pd st. framgår
af följande tablå:
| Införsel | Utförsel | Hela varu- omsättningen | ||||
| År | af brittiska varor | af utländska och kolonialvaror | Hela utförseln | |||
| 1860 | 210,531 | 135,891 | 28,630 | 164,521 | 375,052 | |
| 1870 | 303,257 | 199,587 | 44,494 | 244,081 | 547,338 | |
| 1875 | 373,940 | 223,466 | 58,146 | 281,612 | 655,552 | |
| 1880 | 411,230 | 223,060 | 63,354 | 286,414 | 697,644 | |
| 1881 | 397,022 | 234,023 | 63,060 | 297,083 | 694,105 | |
| 1882 | 413,020 | 241,467 | 65,194 | 306,661 | 717,681 | |
| 1883 | 426,892 | 239,799 | 65,638 | 305,437 | 732,329 | |
| 1884 | 390,019 | 233,025 | 62,942 | 295,967 | 685,986 | |
| 1885 | 370,968 | 213,044 | 58,359 | 271,403 | 642,371 | |
| 1886 | 349,863 | 212,433 | 56,234 | 268,667 | 618,530 | |
| 1887 | 362,228 | 221,414 | 59,349 | 280,763 | 642,991 | |
| 1888 | 387,636 | 233,843 | 64,042 | 297,885 | 685,521 | |
| 1889 | 427,211 | 248,092 | 64,940 | 313,032 | 740,243 | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
