Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storelfven är ett mycket allmänt namn på norska elfvar - Store-ätten. Se Store - Storfamn. Se Famn - Storfena. Se Paradisfisk - Storfiske. Se Fiske - Storfjord. Se Söndmöre - Storfors, bruk i Kroppa socken, Fernebo härad af Värmlands län - Storforsen. Se Pite elf - Storfothöns, Megapodiidæ, zool., familj, tillhörande ordn. hönsfoglar - Storfurste (R. vjeliki knjaz) kallades ursprungligen den furste i Ryssland, som residerade i Kiev - Storförhör. Se Konfirmation - Storgnodingen. Se Gnodingslägtet - Stor-Grekland (Lat. Græcia magna) var i forntiden egentligen namnet på de i södra Italien kring Tarentinska viken belägna grekiska kolonierna - Storgrufvekis. Se Falu grufva - Storhertig är titel för furstar, som intaga rangen mellan konungar och hertigar - Storhet, matem., kallas allt hvad som kan ökas eller minskas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storelfven är ett mycket allmänt namn på norska
elfvar. Bland andra kallas Drammenselfven (se
d. o.) så, efter att hafva upptagit Randselfven,
från Hönefos till sitt utlopp i Tyrifjorden. Äfven
Glommen bär detta namn under en del af sitt
lopp genom Österdalen. Se äfven Dalbyelfven.
Y. N.
Store-ätten. Se Store.
Storfamn. Se Famn.
Storfena. Se Paradisfisk.
Storfiske. Se Fiske.
Storfjord. Se Söndmöre.
Storfors, bruk i Kroppa socken, Fernebo härad
af Värmlands län, med underlydande i Lungsunds,
Fernebo och Oline socknar och bestående af 6,7
mtl samt sedan 1866 tillhörigt Storfors bruks
aktiebolag. Arealen är 3,573 har inrösningsjord och
23,036 har afrösningsjord. Jordbruksfastigheten är
taxerad till 1,811,700 kr., annan fastighet till
757,600 kr. (1889). Vid hufvudbruket S. finnas 4
lancashire-smälthärdar med 2 mumblingshammare, 1
vällugn med 3 hammare, såg med 3 ramar och kantverk,
mjölqvarn med 4 par stenar; vid Nykroppa i Kroppa
socken: 2 masugnar, 2 gasrostugnar, bessemerverk,
valsverk och 2 ånghammare; vid Bjurbäcken i
Lungsunds socken: 4 lancashire-smälthärdar med 2
mumblingshammare, 1 vällugn med 3 hammare, qvarn med
2 par stenar. Bruket ligger vid Storfors station å
Östra Värmlands jernväg. B. S.
Storforsen. Se Piteelf.
Storfothöns, Megapodiidae, zool., familj,
tillhörande ordn. hönsfoglar (Gallmaceae) inom
fogelklassen. Dessa hönsfoglar utmärkas genom
fötternas starka utbildning. Hufvudet är litet;
näbben kraftig. De dithörande formerna förekomma
företrädesvis i Australien och hafva blifvit ryktbara
för sin egendomliga rufningsmetod. De inlägga
nämligen sina ovanligt stora ägg i en af jord och löf
hopskrapad hög, i hvilken genom växtämnenas jäsning en
så hög temperatur uppkommer, att äggen utvecklas. Ur
ägget framkommer kycklingen ej beklädd med dun,
utan fullkomligt befjädrad och så utbildad, att den
utan föräldrarnas hjelp förmår gräfva sig ut ur högen
och straxt sörja för sig sjelf. I Europas zoologiska
trädgårdar (särskildt Berlins) hafva flere ägg af den
hithörande Tale-gallahönan (Tallegallus Lathami) på
ofvan beskrifna sätt blifvit utkläckta. En annan art,
hvilken lefver vid kusterna på Celebes, gräfver i den
lösa vulkaniska sanden gropar, i hvilka äggen läggas,
hvarefter dessa åter öfvertäckas. Värmegraden i dessa
kläckningshålor uppgifves vara betydligt högre än
luftens. L-e.
Storfurste (R. vjeliki knjaz) kallades ursprungligen
den furste i Ryssland, som residerade i Kiev och i
egenskap af hufvudman inom Ruriks ätt hade en viss
myndighet öfver delfurstarna. När det rurikska huset
splittrades i flere grenar, antoge emellertid de
äldste inom hvarje gren titeln storfurste, och under
tatarernas välde blef denna värdighet beroende af
kanens förläning. Numera är ryske kejsaren storfurste
af Finland, Litaven m. fl. land. Dessutom tillkommer
denna titel prinsar och
prinsessor af det kejserliga huset ända till fjerde
rätt nedstigande led från en kejsare. Kejsaren af
Österrike är storfurste af Siebenbürgen.
Storförhör. Se Konfirmation.
Storgnodingen. Se Gnodingslägtet.
Stor-Grekland (Lat. Graecia magna) var i forntiden
egentligen namnet på de i södra Italien kring
Tarentinska viken belägna grekiska kolonierna, men
användes äfven om de af greker anlagda städerna på
Italiens sydvestra kust och på Sicilien. Äldst af
dessa kolonier var Naxos, grundad 735 f. Kr. på
Sicilien af chalkier och naxier. År 734 anlades
Syracusa; af Archias från Korint, och sedan grekerna
väl fått fotfäste på Sicilien, utbredde de sig snart
äfven öfver södra Italien. Der lade jonerna först
grunden till Kyme 725 f. Kr., acheerna till Sybaris,
Kaulonia, Kroton och Metapontion, lokrerna till det
epizefyriska Lokroi och dorerna till Tarent. Flere
af dessa städer anlade derefter i sin ordning nya
kolonier. Sålunda blef det af rhodier och kreter
uppbyggda Gela moderstad till Akragas, Sybaris till
Poseidonia, och Tarent till Herakleia. I S:s städer
samlades tidigt stora rikedomar, hvilket gaf upphof
till yppighet och ett förvekligande lefnadssätt
(jfr Sybaris). Men äfven de bildande konsterna nådde
under det materiella välståndet en hög utveckling,
hvarom i synnerhet vittna ruinerna i Poseidonia,
Syracusae, Selinus m. fl. städer. Den vetenskapliga
odlingen fick deremot icke samma betydenhet, ehuru det
i Syd-Italien bildade pythagoreiska förbundet gjorde
en vigtig insats i den grekiska kulturhistorien. Efter
Krotons förstöring af Sybaris (510 f. Kr.) aftogo de
i Syd-Italien belägna grekiska koloniernas makt, och
efter romarnas eröfring af Syd-Italien 270 f. Kr. och
Sicilien 241 f. Kr. inträngde alltmer det romerska
elementet, om ock det grekiska ännu länge gjorde sig
gällande i språk och seder.
Storgrufvekis. Se Falu grufva.
Storhertig är titel för furstar, som intaga rangen
mellan konungar och hertigar samt äro berättigade till
predikatet »kunglig höghet». Cosimo I af Medici,
hertig af Florens, var den förste regent, som antog
titeln storhertig, hvilken tilldelades honom 1569
af påfven Pius V. För närvarande bäres denna titel
af regenterna i Hessen, Baden, Sachsen-Weimar,
Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz och
Oldenburg. Konungen af Preussen är storhertig af Nedre
Rhen och Posen, kejsaren af Österrike af Toscana och
Krakov, och konungen af Nederländerna var storhertig
af Luxemburg 1839–90.
Storhet, matem., kallas allt hvad som kan ökas
eller minskas. Storhetsbegreppet är ett af de
enklaste ur åskådningen hemtade och kan derför
icke i strängt logisk mening definieras. Man har
visserligen föreslagit åtskilliga definitioner, men
dessa visa sig vid närmare undersökning antingen
vara cirkeldefinitioner eller också gälla blott
för mera sammansatta slag af storheter. Detta sista
är t. ex. fallet med definitionen: »storhet är en
förnimmelse, som kan bildas genom ett ändligt antal element»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
