Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strelasundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyköpings Vestra, Nyköpings Östra, Daga, Södertörns,
Södertelge, Vester-Rekarne, Öster-Rekarne, Örebro,
Askers, Glanshammars, Kumla, Edsbergs kontrakt. Af
dessa ligga de fyra förstnämnda äfvensom Nyköpings
Östra, Daga och Öster-Rekarne kontrakt i Södermanlands
län, Södertörns kontrakt i Stockholms län och de
fem sist uppräknade i Örebro län samt Nyköpings
Vestra i dels Södermanland och dels Östergötlands
län, Södertelge i dels Södermanlands och dels
Stockholms län, och Vester-Rekarne kontrakt i dels
Södermanlands och dels Vestmanlands län. Pastoraten
äro 106, omfattande 171 församlingar. Af dessa
pastorat äro 20 regala, 1 patronelt-regalt, 2
prebenden, 62 konsistoriella, 17 patronella och 4
alternerande konsistoriella och patronella. Af areal
och folkmängd 1889 kommo på Södermanlands län 6,816,7
qvkm., 154,320 innev., på Örebro län 4,137 qvkm.,
107,899 innev., på Stockholms län 1,898,6 qvkm.,
38,545 innev., på Vestmanlands län 132,4 qvkm.,
3,659 innev. och på Östergötlands län 70,8 qvkm.. 819
innev., tillsammans 13,055,5 qvkm., 305,241 innev.
K. S.
Strengsered, socken i Elfsborgs län, Redvägs
härad. Areal 5,677 har. 554 innev. (1889). Annex till
Hösna, Skara stift, Redvägs kontrakt.
Strenia. Se Salus.
Strepitoso, Ital., musikt., bullrande.
Strepsilas. Se Höttringslägtet.
Streptokocker. Se Mikrober, sp. 1558.
Stretes [strits], William, engelsk porträttmålare,
arbetade i midten af 1500-talet och var hofmålare
hos Edvard VI. Han målade i Holbeins art. Hans bästa
nu kända arbete är ett porträtt af earlen af Surrey.
O. G-g.
Stratford, stad i engelska grefskapet
Lancaster. 19,025 innev. (1881). Bomullsindustri.
Stretto, Ital., musikt., »trängdt» i fråga om den
s. k. trångföringen i fugan; »påskyndadt» i fråga
om tempo, särskildt mot slutet af konsertstycken.
A. L.
Strib, fiskeläge och ändstation på
den fyenska jernbanan, vid Lilla Belt;
derifrån gå ångfärjor till Fredericia.
E. Ebg.
Stribergs grufvefält, beläget i Nora socken af
Örebro län, omkr. 10 km. från Nora stad, är ett af
vårt lands största grufvefält. Det eges af Stribergs
grufvebolag och har länge framstått såsom ett bland
de bäst ordnade och rationelast skötta grufvefält i
landet. Antalet skilda grufvor tillhörande fältet är
mycket stort; de vigtigaste äro Åsbobergsgrufvan, Öfre
och Nedre Kärrgrufvorna, Storgrufvan, Komminister-
och Magistergrufvorna, Biskopsgrufvan, Prestaberget,
Mossaberget, Smedjegrufvan samt Gammalgrufvorna
m. fl. Åsboberget ligger dock ej inom det egentliga
Stribergsfältet, utan c:a 3,000 meter ö. derom. Den
allmänna bergarten utgöres af dels röd, dels
grå hälleflintgneis, strykande i n. v.–s. ö. och
ö.–v. Malmerna äro öfvervägande blodstensmalmer, i
hvilka jernoxidmineralet förekommer i lameller af 1–9
mm:s tjocklek, vexlande än med qvarts, än med gråbrun
granat, hvilket ger malmerna ett utprägladt randigt
utseende. Härifrån gör dock Åsboberget ett undantag,
då malmen der utgöres af en särdeles
rik, fjällig blodsten utan den för de öfriga
grufvorna typiska randningen. I Kärrgrufvorna
äro takbrytning och igensättning särdeles väl
genomförda. Den djupaste grufvan inom det egentliga
Stribergsfältet, en af Kärrgrufvorna, har uppnått
ett djup af 160 m. Borrmaskiner användas, och den
för dessas drifvande behöfliga komprimerade luften
ledes i rör c:a 30 km. från den af ett vattenfall i
närheten af Åsboberget drifna kompressorn fram till
Kärrgrufvorna. Fältet beröres af Nora–Karlskoga
och Vikern–Möckelns jernvägar. Brytningen inom
fältet utgjorde under decenniet 1877–86 401,401 ton.
Th. N–m.
Stricker, tysk skald, lefde omkr. 1240 i
Österrike. S. gjorde bl. a. en bearbetning af
»Rolandssången». Af större betydelse voro dock hans
för flere senare författare som mönster gällande
fabler, parabler och allegorier, af hvilka många äro
tryckta i Kleinere gedichte von dem S. (utg. af Hahn,
1839). Mest lyckad är han i Der pfaffe Amis (utg. af Lambel, 1872),
en humoristisk berättelse om en engelsk prests skälmstycken.
Stricker, Johan Kristofer, bibliolog, född i
Stockholm d. 28 Jan. 1726, blef filos. magister i
Greifswald och prestvigdes 1752. Han utnämndes 1764
till ord. kungl. hofpredikant och pastor vid lifdrabantkåren,
1768 till kyrkoherde i Karlshamn och 1769 till prost samt
erhöll teol. doktorsvärdigheten 1772. Död i Karlshamn d. 24 Febr.
1792. S. var en på sin tid berömd predikant och en ifrig
samlare af homiletisk literatur. Han utgaf första delen af
Försök till ett svenskt homiletiskt bibliotek (1767),
innehållande register öfver alla på svenska dittills
utkomna predikoarbeten. I den andra delen, som ej blef
färdig, ärnade han lemna korta lefnadsteckningar
öfver svenska homiletiska författare. S:s stora samling
af predikoliteratur tillhör Lunds universitets bibliotek.
Strickland, Agnes, engelsk författarinna, född
1806, utgaf först historiska berättelser i Walter
Scotts stil. Derefter skref hon populära historiska
framställningar, såsom Tales and stories from history
(1836), Lives of the queens of England (12 del.,
1840–49), Lives of the queens of Scotland (8 del.,
1850–59), Lives of the bachelor kings of England
(1861), Lives of the seven bishops (1866) och Lives
of the last four Stuart princesses (1872). Hon utgaf
äfven 1843 bref af Maria Stuart, hvars oskuld hon
ifrigt försvarade. S. var en varm anhängare af
konungamakten och kyrkan. Hennes arbeten äro af
intresse genom sina lifliga sedeskildringar och de
omfattande källstudier, på hvilka de äro grundade. Hon
dog d. 8 Juli 1874.
Stricte, Lat. (jfr Strictum), strängt, noga.
Stricto jure, Lat., enligt sträng rättvisa.
Stricto sensu, Lat., i sträng mening.
Strictum (neutr. af Lat. strictus, hopdragen), med. Se Laxum.
Strid, krigsv., är egentligen hvarje sammandrabbning
af väpnade styrkor, men vanligen förstår man dermed i
motsats till »slag» en sådan sammandrabbning, der styrkan
på båda sidor icke är synnerligen betydlig, och hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
