Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strodtmann, Adolf - Strof, metr., en grupp af verser - Strofantin, kem., med., en ur Strophanthus-frön och af dem beredt pilgift framställd, kristalliserande, färglös glykosid - stroganov, berömd rysk slägt - Stroke, Eng., sportv., egentl. strokes-man, den akterste roddaren i ett roddarlag, den hvilken angifver takten - Strokkr. Se Geysir - Stroma (Grek.), med., stomme - Stromberg, tvänne 1699 i friherrligt stånd upphöjda grenar af den 1674 adlade ätten Strömberg, som ursprungligen hette Brattman - 1. Stromberg, Nils - 2. Stromberg, Klas - Stromboli. Se Lipariska öarna - Strongbow, Richard. Se Pembroke - Strongyloidea, zool., en familj tillhörande ordn. Nematoder (trådmaskar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppl. 1878), Rohana. Em liebesleben in der wildniss
(1857; 2:dra uppl. 1872), Heinr. Heines leben
und werke (2 bd, 1867–69; 2:dra uppl. 1873–74)
och Immortellen Heinr. Heines (1870; 2:dra
uppl. 1871). Han utgaf dessutom en kritisk upplaga af
Heines arbeten, en samling bref till och från Bürger
samt öfversättningar af Tennyson, Shelley, Brandes,
Björnson, Ibsen m. fl. författare.
Strof (Grek. strofe), metr., en grupp af verser,
som bilda en större rytmisk period. De klassiske
författarna öfverskredo sällan den fyrradiga
strofen. Undantag förekomma dock inom den
dramatiska och pindariska korsången, der strofen
och den med densamma i metrisk byggnad fullkomligt
överensstämmande antistrofen (se Antistrof) samt
epodos (se Epodos), slutqvädet, tillsammans bildade
en enhet. Stroferna delades i antiken med afseende
på versernas antal i distika, tristika, tetrastika
o. s. v. samt med afseende på uppfinnarna eller andra
kännetecken i alcaeiska, sapphiska, chorjambiska
m. fl. slag. I de moderna språken utmärkes strofen
i synnerhet genom rimmet och det regelbundna sätt,
hvarpå samma versmått återuppträder.
Strofantin, kem., med., en ur Strophanthus-frön och
af dem beredt pilgift framställd, kristalliserande,
färglös glykosid, som är löslig i vatten och sprit,
men olöslig i eter, och som har sur reaktion samt
bitter smak. Dess sammansättning uppgifves olika:
C31 H48 O12 enligt Arnaud, men C20 H34 O10 enligt
Fraser. Denna glykosid är analog med glykosiden
ouabaïn, som äfven fås ur ett afrikanskt pilgift
ur apocynéernas familj. Båda dessa glykosider
hafva en gemensam »kärna» af kemiska element,
hvilken bildar utgångspunkten för en hel serie af
hjertgifter. Strofantinet stärker och reglerar
hjertverksamheten samt höjer kraften af hjertats
sammandragning (systole). Man har gifvit det i
dos af 1–2 mgr., men man använder hällre tinctura
Strophanini. Se Strophanthus. O. T. S.
Stroganov, berömd rysk slägt, numera delad i tvänne
grenar, båda grefliga, den ena sedan 1798, den andra
sedan 1826. Ättens stamfader var Anika S., en rik
köpman i Novgorod i början af 16:de årh., hvilken egde
ofantliga områden och bergverk i Ural. Dennes söner,
Jakov, Grigorij och Semen S., anlade kolonier mellan
Kama och Dvina och värnade dem med egna trupper
mot de rofgiriga grannfolken samt byggde fästningar
mot de från Sibirien framträngande mongolerna. Med
understöd af kosakhetmanen Jermak Timofejevitj,
gjorde Semen S. till och med ett angrepp på mongolerna
samt eröfrade deras hufvudstad Sibir (1581) och senare
hela Sibirien. I detta land, som förenades med ryska
kronan, fick familjen S. monopol på handeln, och till
belöning för de storartade odlingsföretag, bergverk
och fabriker, som af dess medlemmar der sattes i gång,
erhöll den i början af 17:de årh. rätt att hafva egna
trupper och fästningar samt att utöfva domsrätt öfver
sina underlydande. Dessa stora privilegier upphäfdes
dock d. 6 Maj 1722 af Peter den store, hvilken såsom
enda godtgörelse förlänade titeln baron åt de trenne då
lefvande bröderna Aleksandr, Nikolaj och
Sergej S. Från de båda sistnämnda härstamma slägtens
ännu existerande grenar. En sonsons son af den
andre brodern, Sergej S., var 1835–47 kurator
för universitetet i Moskva, blef 1852 general af
kavalleriet och 1855 medlem af riksrådet samt öfvertog
1857 ledningen af de arkeologiska gräfningarna
i Ryssland. Sedan 1860 utgaf han Comptes rendus
de la commission archéologique och senare äfven
berättelser öfver de skytiska fornfynden. S. var en
ifrig främjare af konst och vetenskap i allmänhet. Han
dog i Petersburg d. 10 April 1882.
Stroke [stråk], Eng., sportv., egentl. strokesman,
den akterste roddaren i ett roddarlag, den hvilken
angifver takten.
Strokkr. Se Geysir.
Stroma (Grek.), med., stomme, kallas den fastare
delen af en tumör, t. ex. en kräftknöl, som
innehåller lösare delar, celler, som uppbäras och
sammanhållas af fastare bindväfsbalkar eller ett
s. k. bindväfsstroma. F. B.
Stromberg, tvänne 1699 i friherrligt stånd upphöjda
grenar af den 1674 adlade ätten Stromberg, som
ursprungligen hette Brattman. Den ena grenen, hvilken
som friherrlig ej introducerades, blef greflig 1706
och utslocknade 1782; den andra utdog i Sverige 1858.
1. Stromberg, Nils, grefve, krigare, född i
Jönköping d. 25 Mars 1646, hette egentligen Brattman.
Sedan han i holländsk tjenst avancerat till
öfverstelöjtnant och 1674 jämte sina bröder upphöjts i
svenskt adligt stånd, blef han efter sin hemkomst 1689
befordrad till chef för Skaraborgs regemente och 1697
till generalmajor samt upphöjdes 1699 till friherre.
Sistnämnda år öfvergick han med svenska trupper till
Pommern. Han utnämndes 1703 till generallöjtnant och
1705 till kungl. råd och generalguvernör i Estland
samt hugnades 1706 med grefvevärdigheten. Vid
ryssarnas infall i Livland 1707 ordnade han ett
särdeles kraftigt motstånd. Förordnad till guvernör
öfver Livland 1709, försvarade han
1710 länge och tappert Riga, men måste slutligen
dagtinga och blef mot gifvet löfte under några
månader qvarhållen såsom krigsfånge.
1711 blef han president i Kammarkollegium och
Statskontoret. Död på Klastorp i Södermanland d. 16
Aug. 1723.
2. Stromberg, Klas, grefve, riksråd, den
förres son, född d. 26 Nov. 1698, blef hofmarskalk
hos Fredrik I och 1751 riksråd. År 1754 anställdes
han som vice guvernör för de unge prinsarna, men
entledigades 1756 af ständerna från denna befattning,
emedan rådets tanke om hans utnämning icke blifvit
officielt inhemtad. S. nedlade 1761 sitt rådsämbete
samt afled d. 25 Juni 1782 på Klastorp. Han var en
trogen anhängare af hofpartiet.
Stromboli. Se Lipariska öarna.
Strongbow [-bå], Richard. Se Pembroke.
Strongyloidea, zool., en familj tillhörande
ordn. Nematoder (trådmaskar) och kl. Nemathelminthes
inom maskarnas typ. De till denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
