Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stropp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är man icke på det klara. Enskilda fall af detta
lidande förekomma här och der, uppträdande mest hos
unga personer, oftast qvinnor. Men å somliga orter
är sjukdomen ytterst allmän, och för dessa orter
måste man antaga någon endemisk orsak (en parasit
l. bakterie?). Man finner ofta endemisk struma,
förenad med kretinism, i vissa trånga bergdalar i
Alperna, Pyrenéerna o. s. v. (se Kretinism). Men den
kan ock förekomma endemisk under andra förhållanden,
t. ex. i Falun och trakten deromkring, der den kallas
»Faluknöl». – Sammanhanget mellan struma och kretinism
å många orter synes peka åt samma håll som senaste
tiders erfarenhet, att det fullständiga borttagandet
af sköldkörteln genom strumektomi (bortskärande
af struma) orsakar slöhet i hjernans funktioner
och inom kortare eller längre tid leder till den
opererades död. Struma kan, om den stannat i sin
utveckling vid mindre betydlig storlek, fördragas
utan större besvärligheter; men om den tillväxer
i högre grad, uppstå svårigheter i första hand
för respiration, i svårare fall äfven för födans
nedförande genom matstrupen, i synnerhet om den
oansvällda körteln blir säte för en akut inflammation
(strumitis), hvarigenom operativa ingrepp blifva af
nöden. För att aflägsna fibrösa och cysta-strumor
erfordras kirurgisk behandling. Medikamentös
behandling in- och utvärtes passar endast i den
mera enkla hypertrofiska formen. Det förnämsta
medlet är jod, dels till pensling å svulsten och
dels till intagning i en eller annan form. Ofta
dess värre lemnas man af detta medel i sticket.
O. T. S.
Struma l. Karasu (forntidens Strymon), flod på
Balkanhalfön, rinner upp vid Vitosj i Bulgarien,
flyter i sydlig och sydöstlig riktning genom
Rumilien, vilajetet Saloniki, genomströmmar
Tachynasjön samt faller ut i Rendinaviken, fordom
Strymonviken, af Egeiska hafvet. Längd 318 km.
Strumpebandsorden (Order of the garter) l. Engelska
Georgsorden, Englands högsta orden, stiftades
af Edvard III omkr. år 1350. Om den händelse,
som framkallade dess instiftande, äro olika
berättelser. Enligt en af dessa tappade Edvard III:s
älskarinna, grefvinnan af Salisbury, sitt strumpeband
på en bal, och då konungen i sin ifver att taga upp
det kom att gripa i hennes klädning, framkallade
han derigenom de närvarandes gyckel. För att tysta
detta utropade han »Honny soit qui mal y pense»
(»skam den som tänker illa härom») och svor att göra
strumpebandet till ett så högt utmärkelsetecken, att
alla skulle eftersträfva det. Andra påstå, att orden
instiftats 1346 efter slaget vid Crécy, i hvilket ett
blått band på en lans varit engelsmännens fälttecken
och »riddar Georg» deras lösen. Orden är stiftad till
den heliga treenighetens, den heliga jungfruns,
Edvard Bekännarens och Sankt Georgs ära. Endast
regerande furstar och högättade engelsmän upptagas
i orden; ledamöternas antal är bestämdt till 26,
oberäknadt prinsar af Englands regenthus och utländska
medlemmar. Dessutom finnas 26 s. k. fattiga riddare,
vanligen f. d. hoftjenstemän; de
erhålla en årlig, pension af 300 pd. Ordenstecknet
består af ett mörkblått, guldkantadt sammetsband, med
ett guldspänne fäst nedanför venstra knäet och med
devisen »Honny soit qui mal y pense». Ett mörkblått
bredt band bäres öfver bröstet, från venster till
höger; vid detsamma hänger en bild af riddar Georg
kämpande med draken. På venstra sidan af bröstet bäres
en åttauddig silfverstjerna med det röda Georgskorset
omgifvet af strumpebandet. Ordensdrägten består af
en röd rock med hvitt foder, en blå, guldsmyckad
sammetsmantel, svart barett med hvita och svarta
fjädrar samt gyllene kedja med en vidhängande bild
af S:t Georg.
Strunck. Se Strungk.
Strungk (Strunck), Nikolaus Adam, tysk tonsättare,
född i Celle 1640, blef 1678 musikdirektör i en kyrka
i Hamburg, erhöll derefter af hertig Ernst August af
Hannover anställning som kammarorganist och åtföljde
denne på en resa till Italien. Hofkapellmästare i
Dresden 1694–96, flyttade han sistnämnda år till
Leipzig för att dirigera operan derstädes. Död
1700. S. skref 23 operor, deribland Sejanus (1678)
och Floretto (1683) samt Musikalische übung auf der
violine oder viola da gamba (1691).
Strupe. Se Larynx, Luftstrupe och Matstrupe.
Struphufvudet, anat. Se Larynx.
Strupkatarr, med., den lindrigaste formen af
inflammation i struphufvudet. Se Laryngit och
Strupsjukdomar.
Strupljud. Se Gutturaler och Laryngala ljud.
Struplocket. Se Epiglottis.
Struplungsot, med. Se Laryngoftisis.
Strupsjukdomar. Heshet, strupkatarr, laryngitis. Då
röstens klarhet vid talande och sjungande beror
derpå att stämbanden i Struphufvudet äro friska,
rena och rörliga, uppkommer deremot heshet genom
fel hos stämbanden, antingen derigenom att dessa äro
inflammerade eller såriga eller försedda med utväxter
(polyper, vårtor) eller förlamade, så att de ej
kunna behörigen röras och spännas. Vid den akuta
strupkatarren äro icke blott stämbanden utan äfven
omgifvande delar röda, svällda och inflammerade,
och katarren sprider sig ofta nedåt till luftrören
i lungorna. De vanligaste orsakerna äro förkylning
direkt om halsen eller om fötterna, inandning
af retande gaser och stoftpartiklar äfvensom
smittsamma sjukdomar, såsom mässling, koppor,
tyfus. Strupkatarren, som gifver sig tillkänna
genom sveda i strupenj torrhosta med i början segt,
sedan varigt slem, heshet och svårighet att tala,
stundom äfven lindrig feber, är farlig i synnerhet hos
späda barn, hos hvilka den redan förut trånga strupen
lätt svullnar igen eller fylles med slem, hvarigenom
uppstå qväfningsattacker liknande dem vid verklig
strypsjuka eller krup, hvarför sådan strupkatarr
fått namnet falsk krup (psevdokrup). Ett kräkmedel
(såsom en tesked kräkrotsvin) gör ofta god verkan
vid sådana anfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
