Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sturlungarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stuteristaten består af två under
stuteriöfverstyrelsen ställda hingstdepoter, nämligen
Strömsholms hingstdepot och Flyinge hingstdepot
samt Ottenby stuteri-inrättning. Vid hvart och ett
af dessa finnas en chef, en beridare, en bokhållare
och en veterinär.
Stuteriöfverstyrelsen har enligt instruktionen af
d. 18 Maj 1837 högsta administrationen af rikets
stuterier och andra för enahanda ändamål förordnade
inrättningar samt är förbunden att tillse, att
alla för hästafvelns främjande vidtagna anstalter
på ändamålsenligaste sätt ordnas, att iakttaga den
verkan dessa medföra och att föreslå de åtgärder,
hvilka i berörda hänseende kunna anses nyttiga. Genom
k. brefvet af d. 1 Nov. 1872 föreskrefs, att två
sakkunniga, af K. M:t för viss tid utsedda män
vid vissa vigtigare frågor skola sammanträda med
stuteriöfverstyrelsens chef som ordförande till en
stuterikommission. – För hästafvelns förbättrande är
å riksstatens 6:te hufvudtitel anvisadt ett anslag
af 93,550 kr. Stuteriöfverstyrelsen består af en chef
och en sekreterare.
Stuttgart, hufvudstad i konungariket Würtemberg,
i en vacker dal, nära Nesenbachs inflöde i
Neckar. 113,971 innev. (1885), med förstäderna Berg,
Gablenberg och Heslach 125,901 innev., deraf 16,062
protestanter. S. är genom den vackra Königsstrasse
och dess fortsättning Marienstrasse delad i en öfre
och en nedre stadsdel, hvilka båda, med undantag af de
trånga qvarteren kririg torget i den förra, bära en
modern prägel. Bland byggnaderna framstå det gamla
slottet, uppfördt 1553–70 i medeltida fästningsstil,
det nya slottet, byggdt 1746–1807 i enkel, men ädel
renaissance, teatern, den s. k. Königsbau (en med
storartad kolonnrad prydd byggnad, innehållande börs
m. m.), och kronprinsens palats, alla belägna kring
Schlossplatz, samt akademien, fordom säte för den
ryktbara Karlsskolan, stiftskyrkan från 15:de årh.,
i sengotisk stil, Leonhardskyrkan, katolska kyrkan,
synagogan, konstmuseet, rådhuset och den präktiga
jernvägsstationen. På Schlossplatz restes 1841 en kolossal
jubileumspelare till minne af Vilhelm I:s 25-åriga
regering. Statyer finnas af grefve Eberhard, Schiller
(af Thorvaldsen) m. fl. Af offentliga samlingar eger
staden bl. a. ett bibliotek (500,000 bd, deraf 7,200
biblar och 3,600 handskrifter), ett innehållsrikt
statsarkiv, konst- och naturhistoriska samlingar samt
ett industrimuseum. Högre bildningsanstalter äro en
teknisk högskola, två gymnasier, ett realgymnasimn,
en real-, en konst- och en handelsskola, ett
lärarinneseminarium, musikkonservatorium,
observatorium och en anstalt för blinda. –
S. är säte för landets regering, dess högsta
domstol, ett evangeliskt konsistorium, ett katolskt
kyrkoråd och för generalkommandot öfver 13:de tyska
armékåren. Det är medelpunkten för bokhandeln och
den typografiska industrien i Syd-Tyskland. Det har
dessutom en betydande tillverkning af bijouterier,
kemikalier, musikinstrument, maskiner, väfnader,
chokolad, musserande viner m. m. S:s handel främjas
väsentligt deraf att staden är medelpunkt för
jernvägsnätet i Würtemberg samt beröres af de öfver
Paris–Wien–Konstantinopel gående expresstågen till
Orienten. – Staden omnämnes redan 1229 och blef 1482
alla de würtembergska landens hufvudstad. Dess
blomstring daterar sig från midten af 18:de årh.; för
dess försköning var i synnerhet Vilhelm I (1816–64)
mycket verksam.
Stüler, Friedrich August, tysk arkitekt, född d. 28
Jan. 1800 i Thüringen, studerade under Schinkel. År
1832 utnämndes han till hofbyggnadsråd och direktor
för slottsbyggnadskommissionen i Berlin, 1842
till öfverbyggnadsråd och konungens arkitekt
i öfverbyggnadsdeputationen, 1849 till en af
byggnadsakademiens direktorer och 1850 till
föredragande råd i ministèren. Död d. 18 Mars
1865. S. var en särdeles produktiv konstnär och
begagnade sig af en mängd olika byggnadsstilar;
med förkärlek behandlade han dock renaissancen. Till
hans förnämsta arbeten höra S:t Jakobi-, Matthäus-,
Bartholomäus- och Markuskyrkorna i Berlin, Freds-
och Nikolaikyrkan i Potsdam, Nya museet i Berlin,
Börsen i Frankfurt a. M. och slottet Hohenzollern. För
Sverige är han märklig genom sin befattning med
planritningarna till Nationalmuseum i Stockholm
(se Nationalmuseum).
Stülpnagel, Ferdinand Wolf von, preussisk militär,
född i Berlin d. 10 Jan. 1813, blef officer 1831 och
inträdde 1857 i generalstaben. Han utnämndes 1859
till chef för 3:dje armékårens generalstab, 1865 till
generalmajor och 1867 till generallöjtnant. Såsom
chef för 5:te divisionen tog han under fransk-tyska
kriget 1870–71 en betydande del i striderna vid Metz
och Orléans äfvensom i Loire-fälttåget. År 1873 blef
han general af infanteriet och kommendant i Berlin
samt chef för landtvärnsgendarmeriet, men sattes 1875
i disponibilitet. Död på Norderney d. 11 Aug. 1885.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
