Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suakin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan 2° och 9° s. br. belägna s. k. Suahilikusten,
hvilka lyda under sultanen af Sansibar och tala
ki-suahilispråket. Suahili äro till största delen
en blandning af bantu och araber. Deras språk,
som varit föremål för noggranna studier, tillhör
bantuspråken, men har mer än andra med detsamma
beslägtade språk lidit inflytande af arabiskan. Bland
de olika dialekterna märkas ki-ngozi i n., ki-mvita
i Mombasaoinrådet och maneno unguya på Sansibar,
hvilket senare användts för literära ändamål,
såsom för öfversättning af bibeln. Suahilifolkens
betydelse är mer social än etnografisk. Genom sin
energi och intelligens hafva de nämligen länge spelat
en vigtig rol vid utvecklingen af Afrikas handel
och industri. Ett bevis derpå är den spridning, som
deras språk derunder fått. Cameron fann på sin färd
genom Afrika, att han med detta språk alltid kunde
göra sig förstådd af en eller flere personer i de
olika stammar, som han påträffade. På grund häraf
hafva äfven sedan Spekes och Burtons tid suahilimän
användts vid alla de expeditioner, som från östkusten
inträngt i Afrika. Suahili äro muhammedaner.
Suakin. Se Sauakin.
Suakin-gummi, Talca- l. Talhagummi, farmak.,
erhålles af Acacia stenocarpa Hochst. från Nubien
och Abessinien samt af en varietet till Acacia Seyal
från östra delen af Afrika. Gummit af dessa akasior
är bekant för sin sprödhet och förekommer i handeln
såsom nästan halft pulverformigt. Det består af nästan
färglösa till brunaktiga fragment med inblandning af
några djupt rödbruna småbitar. Gummit har sitt namn
efter hamnstaden Suakin (Sauakin) vid Röda hafvet
och användes för tekniska ändamål, men icke i den
europeiska medicinen. O. T. S.
Suaniska språken bilda en särskild grupp inom
den sydkaukasiska språkstammen, hvars andra grupp
utgöres af georgiskan, mingreliskan och lasiskan,
och de skilja sig från dessa hufvudsakligen genom en
ännu rikare nominal flexion - till de öfriga 7 kasus
komma i suaniskan 3 nya, superessiv, subessiv och
caritativ – samt genom delvis olika kasussuflix och
verbala personaländelser. Jfr Mingrelier. H. A.
Sua sponte, Lat., af egen drift, frivilligt.
Suave. Se Soave.
Suavius, Lambert, nederländsk kopparstickare, som
arbetade i Liège i midten af 16:de årh. Han stack dels
efter sin svåger Lambert Lombards (oriktigt kallad
»Sustermans») målningar, dels egna kompositioner,
bland hvilka må nämnas Petrus och Paulus helande de
lame, Lazarus’ uppväckande och främst serien Kristus
och apostlarna, utförd 1545–48. O. G-g.
Subaltern (Fr. subalterne, af Lat. sub,
under, och alternus, den andre), underordnad
tjensteman. Ordet användes särskildt om
subalternofficerare, d. v. s. de till löjtnants- och
underlöjtnantsgraderna eller motsvarande grader
hörande officerarna. – Subalternation, filos. Se
Omdöme.
Subapenninerna. Se Apenninerna.
Subbas, en 16 fots gedacktstämma i orgeln.
Sub conditione, Lat. Se Conditio.
Subdiakon. Se Diakon.
Subdivision (af Lat. sub, under, och divisio,
delning), underafdelning, underindelning. Se Division.
Sub divo, Lat, under Gud, eller sub Jove, Lat.,
under Jupiter, d. v. s. under bar himmel.
Subdominant, underdominant. Se Dominant.
Subduktion (Lat. subductio), fråndragande,
undandragande.
Suberin (af Lat. suber, kork), ett med fibrin
beslägtadt ämne, som finnes bildadt i kork, och som
vid dess urlakning medelst eter, alkohol, vatten
eller utspädd svafvelsyra qvarstår som ett lätt,
vax- eller fettartadt, elastiskt, röd-grått ämne med
cellartad textur. Utan sönderdelning kan det icke
lösas i någon vätska.
Subfossil (af Lat. sub, under, och
fossilis, uppgräfd), geol. Se Fossil (slutet).
Subiaco, stad i Italien, prov. Roma, pittoreskt
belägen vid Teverone. 6,053 innev. (1881). Jern-
och pappersindustri. Orten kallades af romarna
Sublaqueum, emedan den låg nedanför de tre konstgjorda
sjöar, i hvilka öfre Arnos källvatten vid behof
uppdämdes för att förse de derifrån till Rom gående
aqvedukterna. Det i staden befintliga slottet,
uppfördt 1068, restaureradt af Pius VI (1775–99),
var länge påfvarnas sommarresidens. I omnejden
uppstodo de första benediktinklostren.
Subinfeodation. Se Länsväsende, sp. 424.
Subito, Ital., musikt., hastigt.
Subjekt (Lat. subjectum, eg. det underlagda,
som grammatisk term användt från och med Marcianus
Oapella). 1. Gramm. Enligt grammatiskt språkbruk
är subjektet den satsdel, hvarom en handling,
ett tillstånd o. s. v. (predikatet) utsäges; så är
t. ex. i satsen Karl kommer Karl subjekt. Emellertid
är denna definition för trång, af det skäl, att man
ej fäst tillbörligt afseende på det psykologiska
förhållandet, hvarpå det grammatiska närmast beror. Om
man, hvilket är det enda riktiga, med sats menar
det språkliga uttrycket för den psykologiska akt,
hvarigenom tvänne föreställningar förbindas med
hvarandra, så är subjektet det ena af de element,
som på detta sätt förbindas, och vanligen det,
som först finnes i medvetandet, hvarmed sedan en
ny föreställning, uttryckt medelst predikatet,
förbindes. Från denna synpunkt äro i satserna en man
ett ord, summum jus summa injuria en man och summun
jus lika väl subjekt som Karl i den ofvan anförda
satsen. I den normala grammatiska satsbildningen
plägar emellertid subjektet antingen utsägas
såsom identiskt med predikatet eller ingående
i dess omfång. Om till en sats nödvändigtvis de
båda elementen subjekt och predikat höra, så är
det tydligt, att man ej kan tala om subjektslösa
satser. I det språkliga uttrycket kan subjektet
saknas, men psykologiskt förefinnes det, fastän det,
såsom sjelfklart, ej behöfver uttryckas. För en, som
vid upptäckten af en eldsvåda ropar eld!, är sjelfva
situationen subjekt. Nu är det psykologiska subjektet
t. ex. uti eld! och det brinner! detsamma. Det,
hvarigenom den senare satsen skiljer sig från den
förra, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
