Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Svederus, Nils Samuel - 2. Svederus, Georg - Swedish intelligencer, »Svenska tidningen», en ofta citerad bok rörande Gustaf II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget - Swedman, Karl Vilhelm - Svedvi, socken i Vestmanlands län - Sweelinck, Jan Pieters - Sweepstake, Eng., sportv., en mellan minst tre deltagare företagen kapplöpning - Sveg. 1. Socken i Jämtlands län - Sveg. 2. Svegs tingslag i Jämtlands län - Svegde l. Svegder, Nord. sagohist., var enligt Ynglingasagan en sveakonung - Sveinsson, Brynjulf - Svek, jur., det förhållande att en person i sitt handlande med annan afsigtligen till hans skada vilseleder honom - Svekoman, svenskvurmare - Svelvik, lastageplats i Jarlsbergs og Laurviks amt, Norge - Sven, svensk konung. Se Blot-Sven - Sven, dansk prins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlem af flere utländska lärda samfund. I sin ungdom
skref han flere skaldestycken.
2. Svederus, Georg, skriftställare, den förres
brorson, född i Vesterås d. 19 Juli 1796, blef filos.
kandidat i Upsala 1821 och egnade sig derefter i
Stockholm åt skriftställeri. Med särskildt intresse
studerade han statshushållningen, i synnerhet
fabriksväsendet, och stiftade 1831 »Svenska
industriföreningen», hvars sekreterare han var
till 1833, då en svår sjukdom hindrade honom att
fullfölja sitt arbete. År 1834 förordnades han till
fabriksombudsman och bibehöll denna tjenst till
1841, då han på allmän bekostnad gjorde en utrikes
resa »i ändamål att forska efter de förhållanden,
i hvilka det allmänna välståndet kommit till
följd af näringsfrihetens införande». Efter
sin hemkomst 1844 egnade han sig uteslutande åt
literär verksamhet. Hans skrifter, oberäknadt
en högst betydande mängd tidningsuppsatser och
öfversättningar, behandla företrädesvis historia,
statshushållning och industriella ämnen samt uppgå
till ett mycket stort antal. Bland dem må nämnas:
Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte
jagtlexicon (1832), Nyaste bondepraktika (1832–33;
3:dje uppl. 1836), Näringsväsendet i Sverige år
1840 (1840), Om fattigväsendet (1847), Ungern och
magyarerna, historisk skildring (1849), Sveriges
krig och politik åren 1808–15 (1864–65), Handlexikon
för svenska landthushållare (1869), Förteckning
på källskrifter, användbara för Carl XIV Johans
historia (1875), Konung Carl XIV Johans historia
(I, 1877–78, ofullb.) och Om fälttåget i Norge 1814
(1887). S. promoverades 1871 till filos. jubeldoktor
och erhöll 1881 en statspension af 1,200 kr. Han dog
i Stockholm d. 8 Juli 1888.
Swedish intelligencer [soidisj inte’llidjänser],
»Svenska tidningen», en ofta citerad bok rörande
Gustaf II Adolfs deltagande i trettioåriga
kriget. Boken, som innehåller många trovärdiga
meddelanden af ögonvittnen, utkom i London
i 4 delar 1632–34 (fortsättningen utgafs under
vexlande titlar). Jfr Klemming: »Förteckning öfver
Kongl. bibliothekets samling af samtida berättelser
om Sveriges krig» (1867).
Swedman, Karl Vilhelm, målare, f. 1762, blef elev
af konstakademien och Masreliez samt vann flere
belöningar för prisämnen, men har blott utfört
åtskilliga altartaflor (t. ex. Nattvarden, i Närtuna
ärkestiftet), äfvensom några genrer. Såsom tecknare
lemnade han en förträfflig komposition till svenska
upplagan af Gustaf III:s skrifter samt åtskilliga
laverade historiska kompositioner. Han blef redan
1800 medlem af konstakademien samt 1796 lärare i
figurprinciperna vid dennas skola, hvilken befattning
han innehade ända till sin död. S. afled i Stockholm
d. 22 Okt. 1840. -rn.
Svedvi, socken i Vestmanlands län, Snefringe
härad. Areal 7,749 har. 1,872 innev. (1889). S. utgör
ett konsistorielt pastorat, Vesterås stift, Munktorps
kontrakt.
Sweelinck [svel-], Jan Pieters, holländsk
tonsättare, född 1562 i Amsterdam, studerade under
Andr. Gabrieli i Venezia och blef 1590
organist i en kyrka i sin födelsestad. S. är bekant
som skapare af orgelfugan, hvilken först af Bach
vidare utvecklades ur den form S. gifvit den. Han
komponerade bl. a. förträfflig orgelmusik.
Sweepstake [soipstek], Eng., sportv., en mellan minst
tre deltagare företagen kapplöpning, vid hvilken
priset består uteslutande i sammanskott af deltagarna.
Sveg. 1. Socken i Jämtlands län, Svegs tingslag. Areal
1,527 qvkm. 1,761 innev. (1889). S. bildar med Elfros
och Linsell ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Hernösands stift, Jämtlands Södra kontrakt. – 2. Svegs
tingslag i Jämtlands län, ingår i Herjedalens domsaga
och Jämtlands Södra fögderi samt omfattar socknarna
Sveg, Linsell, Elfros, Ytter-Hogdal, Öfver-Hogdal
och länsdel af Lillherdal. Areal 6,965 qvkm. 7,095
innev. (1889).
Svegde l. Svegder, Nord. sagohist., var enligt
Ynglingasagan en sveakonung och son af konung
Fjölne. Om honom berättas, att han på en färd till
Asgård vid Svarta hafvet af en dvärg lockats in i
en stor sten, under förevändning att få träffa Oden,
men sedan aldrig mera blifvit synlig.
Sveinsson, Brynjulf, isländsk biskop, född 1605, blef
1633 magister och konrektor i Roskilde samt utnämndes
1639 till biskop i Skalholt. Han återuppbyggde
domkyrkan der och bragte den lärda skolan till hög
utveckling. Död d. 5 Aug. 1674. S. var en ovanligt
lärd man och brefvexlade med flere af Danmarks
störste vetenskapsmän. En af honom författad
kommentar öfver Saxo brann i handskrift upp med
universitetsbiblioteket 1728; endast fragment deraf
finnas i Stephanius’ upplaga. Fyndet af Sämunds Edda
1643 har man S. att tacka för. E. Ebg.
Svek, jur., det förhållande att en person i sitt
handlande med annan afsigtligen till hans skada
vilseleder honom i fråga om de omständigheter,
som äro eller böra vara bestämmande för hans
förfarande. Sveket faller under det mera omfattande
begreppet bedrägeri och betecknar en lindrigare
art deraf. E. V. N.
Svekoman (af Med.-Lat. suecus, svensk, och
Grek. mania, vurm, lidelsefull förkärlek),
svenskvurmare. – Svekomani, svenskhetsraseri. –
Uttrycken hafva särskildt användts om ett parti, som
i Finland under senare år sökt försvara den svenska
kulturens rätt. Jfr Fennomani.
Svelvik, lastageplats i Jarlsbergs og Laurviks amt,
Norge, vid Drammensfjorden, som der är hopträngd
till ett smalt sund med stark ström. Befolkningen,
1,515 personer (1885), lefver hufvudsakligen af
skeppsfart. Platsen har derjämte någon betydelse
som vinterhamn. Y. N.
Sven, svensk konung. Se Blot-Sven.
Sven, dansk prins, möjligen sonson till Sven
Estridsson, drog 1097 med 1,500 danskar ut i det
första korståget och ämnade stöta till de korsfarare,
som belägrade Antiochia. Men på vägen blef han
nära Ikonium på natten öfverfallen i en skog af
seldsjukerna och föll med alla sina män. Denna
tilldragelse är besjungen af Tasso i 8:de sången af
hans »Befriade Jerusalem». S. var kanhända son till
den prins Sven, som 1104 efter budskapet om broderns,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
