- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
997-998

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska likbränningsföreningen - Svenska literaturen. Se Sverige - Svenska literaturföreningen stiftades i Upsala år 1832 - Svenska literatursällskapet stifatdes i Upsala d. 21 Jan. 1880 - Svenska literatursällskapet i Finland grundades d. 7 Maj 1885

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1883 denna benämning mot »Svenska
likbränningsforeningen», och vid samma tillfälle
uppgjordes plan för bildande af lokalafdelningar
i skilda trakter af landet. På ifrån styrelsen
utgångna initiativ bildades lokalafdelningar i
Göteborg d. 30 Jan. 1884, i Gefle d. 15 Maj 1886,
i Helsingborg d. 22 April 1887 och i Örebro d. 27
Okt. 1888. Antalet föreningsmedlemmar är omkr. 3,000
(1891), och föreningen har länge varit den till
numerären största likbränningsförening, som finnes. –
Till en början ombestyrde föreningen, att personer,
som så önskat, kunde efter döden få blifva brända
vid krematoriet i Gotha, men sedan man lyckats få en
provisorisk likbränningsanstalt uppförd vid Hagalund
utanför Stockholm, hvilken d. 15 Okt. 1887 för första
gången begagnades för sitt ändamål, och i Göteborg
ett prydligare krematorium kommit till stånd,
uti hvilket den första likbränningen försiggick
d. 1 Febr. 1890, hafva en mängd likbränningar egt
rum äfven i Sverige. De i Stockholm och Göteborg
begagnade likbränningsapparaterna äro konstruerade
och uppförda af ordföranden i föreningen, öfverste
E. Klingenstierna. – Den officiella tillåtelsen att
bränna lik erhöll föreningen först efter det att flere
auktoriteter blifvit hörda, genom den k. resolutionen
af d. 14 Dec. 1888 och k. kungörelsen af samma
datum. Föreningen utgifver sedan år 1883 en tidskrift
i tvångfria häften med namnet »Meddelanden från
Svenska likbränningsföreningen». P. L.

Svenska literaturen. Se Sverige.

Svenskaliteraturföreningen stiftades i Upsala år 1832 af
åtskilliga der varande universitetslärare. Dess
ändamål var att söka utbilda en nationalliteratur,
att framkalla och till fri utveckling förhjelpa yngre
literära krafter, att i ett enda broderligt förbund
sammanfoga de män, hvilka i Sverige helga sitt lif
åt de sköna konsternas tjenst, att för universitetens
verksamhet öppna en omedelbar och oafbruten väg till
den större allmänheten m. m. Föreningen upplöstes
likväl redan 1838, efter att hafva verkat genom tvänne
ganska betydande tidskrifter. Den ena, Skandia,
utkom 1833–37 i fria häften, tillsammans 10 bd,
samt innehöll företrädesvis originalafhandlingar
i vetenskapliga ämnen äfvensom öfversigter af
utländsk literatur och konstodling. Den andra,
Svenska literaturföreningens tidning, utgafs 1833–38
i Upsala, af V. F. Palmblad, hvilken i Dec. 1832
erhöll utgifningsbevis dera. Enligt »anmälan» voro
utom honom följande personer medlemmar af tidningens
redaktion: P. v. Afzelius, P. D. A. Atterbom,
J. E. Boëthius, C. E. Fahlcrantz, S. Grubbe,
I. Hwasser, J. O. Höijer, O. Kolmodin, J. C. Lindblad,
H. G. Lindgren, C. G. Rogberg, E. A. Schröder,
J. H. Schröder, P. Sjöbring, A. Törneros och
L. P. Walmstedt. Tidningen innehöll hufvudsakligen
bokanmälningar och granskningar äfvensom smärre
uppsatser och lärda nyheter samt utgafs en gång i
veckan, vanligen om onsdagarna, med ett fyrsidigt
nummer i tvåspaltigt, stort qvartformat samt
kostade 5 rdr b:ko för hel årgång i prenumeration.
B. L.

Svenska literatursällskapet stiftades i Upsala
d. 21 Jan. 1880 af C. K. Nyblom, L. Bygdén,
C. G. Stjernström, C. Wahlund, O. Alin, I. Fehr och
H. Schück, hvilka dervid beslöto att till personer,
som voro intresserade för svensk literaturhistoria och
bibliografi, utfärda inbjudning att ingå som medlemmar
i sällskapet. Enligt stadgarna, som antogos på ett
allmänt möte d. 15 April, sedan 455 personer tecknat
sig på inbjudningslistorna, är sällskapets ändamål att
utgifva svensk literatur från och med reformationen,
sådan den föreligger i handskrift eller i äldre
sällsynta tryck, hvarjämte sällskapet skall låta sig
angeläget vara att samla och offentliggöra bidrag till
svensk bibliografi och literaturhistoria. Sällskapets
angelägenheter vårdas och dess verksamhet ledes
af ett arbetsutskott, bestående af fem i Upsala
bosatta personer, hvilket eger att med sig förena en
i hvardera af städerna Stockholm, Lund, Göteborg
och Helsingfors bosatt person. Från utskottet
afgår årligen efter lottning en ledamot, hvilken
dock kan omväljas. Ledamot af sällskapet är hvar
och en, som hos medlem af arbetsutskottet eller
hos sällskapets ombud i landsorten anmäler önskan
att i sällskapet ingå, och som erlägger årsafgiften
(5 kr.), hvilken berättigar till erhållande af de af
sällskapet utgifna skrifterna. Allmänt årsmöte hålles
i Upsala under Mars månad. Sällskapet har utgifvit
dels en tidskrift i tvångsfria häften, »Samlaren»,
dels åtskilliga större arbeten.

Svenska literatursällskapet i Finland grundlades
d. 7 Maj 1885 på initiativ af ett antal för det
svenskspråkliga bildningselementets förkofran
i Finland intresserade personer. Sällskapets
uppgift är att samla vittnesbörden om den svenska
kulturens uppkomst och utveckling i landet, främja
svenska språkets studium och rätta begagnande samt
befordra literär verksamhet på svenska språket genom
prisbelöningar och understöd. Bestyrelsen utgöres
af tolf ledamöter, hvilka sig emellan årligen utse
sällskapets ordförande, vice ordförande, sekreterare,
arkivarie och skattmästare. Af ledamöterna i
bestyrelsen underkastas fyra hvarje år omval vid
årsmötet. Bestyrelsen sammanträder en gång hvarje
månad, med undantag af sommarmånaderna, hvarvid
sällskapets medlemmar ega att närvara och yttra sig,
men endast bestyrelsens ledamöter deltaga i fattandet
af beslut. Till sällskapets fonder erlägga »stiftande
medlemmar» 200 mark och öfriga medlemmar 100 mark
en gång för alla eller 10 mark årligen i tolf års
tid; medlemmarnas antal uppgick under det första
verksamhetsåret till omkring 1,200. Sällskapet har
genom testamentarisk disposition af ombudsmannen
V. Höckert erhållit ett till mera än 80,000 mark
stigande kapital. Publikationerna, som utkomma under
den gemensamma titeln: Skrifter utgifna af svenska
literatursällskapet i Finland,
hafva utgjorts af
»Förhandlingar och uppsatser» (årligen ett häfte),
dokumentsamlingar samt literära, historiska och
lingvistiska undersökningar. Vid årsmötet, som hålles
på J. L. Runebergs födelsedag, d. 5 Febr., utdelar
sällskapet ett pris för något inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free