Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska segelsällskapet stiftades i Stockholm år 1830 - Svenska skådeplatsen. Se Stockholms teatrar - Svenska slöjdföreningen stiftades i Stockholm d. 6 Okt. 1845 - Svenska språket. Se Sverige - Svenska sällskapet för antropologi och geografi, namn på det 1877 ombildade Antropologiska sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
består af fyra ledamöter, af hvilka en är sekreterare
och kassör. Till ledamot af sällskapet kan hvar och
en inväljas, som anses kunna verka för sällskapets
ändamål. Ordinarie stämmor hållas första lördagen
i April och första lördagen i November. Allmän
expedition med kappsegling eger rum den första
lördagen i Augusti (hemfärden följande dag har för
stockholmarna blifvit en verklig folkfest), och för
öfrigt anställas gemensamma seglingsexpeditioner, så
ofta tillfälle erbjuder sig. Ledamot erlägger 5 kr. i
inträdesafgift och 5 kr. i årsafgift, fartygsegare
25 kr. certifikat och 10 kr. årsafgift, så vida han
är boende inom Stockholms stad eller län eller ock
deltager uti någon af årets prisseglingar. Sedan
1860 äro sällskapets fartyg på vissa vilkor befriade
från hamnafgifter i svenska hamnar, med undantag
af lotspenningar, när lots begagnas. 1832 fick
sällskapet rättighet att föra svenska örlogsflaggan
med en hvit ruta i det gula korset och ett förgyldt
O med furstlig krona i rutan samt på toppen en hvit,
trekantig standert med blåa kanter och tre S
(SSS) med furstlig krona
öfver. 1878 förändrades furstliga kronan
till kunglig. Sällskapets första gemensamma
segling egde rum d. 12 Sept. 1833, och
sedan 1836 hafva nästan årligen kappseglingar
företagits; först 1854 försiggick dock den första
prisseglingen. Genom att utfästa betydliga pris
för svenska kappseglingsfartyg har sällskapet
manat konstruktörer och skeppsbyggmästare till
nyttig täflan. Genom att anordna kappseglingar
för s. k. storbåtar har det bland yrkesseglarna väckt
och underhållit hågen att förvärfva skicklighet
i segling. Antalet medlemmar utgöres af omkr. 650
personer (1891). I fartygsregistret äro (maj 1891)
upptagna 179 fartyg, deraf 130 kuttrar, 13 skonertar,
10 yawlar och 26 ångyachter. – Efter mönstet af
Svenska segelsällskapet hafva åtskilliga andra
segelsällskap bildats i de skandinaviska landen.
Svenska skådeplatsen. Se Stockholms teatrar.
Svenska slöjdföreningen stiftades i Stockholm d. 6
Okt. 1845. Den »har till ändamål att utbreda håg
och sinne för slöjd och att verka för den svenska
slöjdens tidsenliga utveckling samt smakens
förädling». Ledamöterna erlägga en årsafgift af
5 kr. och för ständigt ledamotskap en afgift af
100 kr. Till hedersledamöter och korresponderande
ledamöter kunna personer kallas, hvilka gjort sig
bemärkta genom framstående arbete i föreningens
syften eller särskildt äro i tillfälle att gagna
föreningen. Föreningen sammanträder första helgfria
tisdag i hvarje månad under tiden från och med
Oktober till och med April. Dess angelägenheter
ombesörjas af en styrelse, jämte ett första och
ett andra utskott, hvilka båda kunna sammanträda
till en nämnd. Styrelsen består af 9 ledamöter,
nämligen: föreningens ordförande, hvilken äfven förer
ordet inom styrelsen, föreningens vice ordförande,
de båda utskottens ordförande, tre af föreningen
valda ledamöter och en af hvartdera utskottet vald
ledamot. Utskotten utgöras äfvenledes hvartdera af 9
ledamöter. Första utskottet har att verka för den
inhemska slöjdskicklighetens höjande i allmänhet,
det andra har särskildt att främja konstslöjdens
utveckling.
Den första frukten af Svenska slöjdföreningens
verksamhet var inrättandet af en skola för
arbetare, hvilken öppnades d. 11 Jan. 1846 under
namn af »Svenska slöjdföreningens söndags- och
aftonskola». Denna skola, som snart fick en stor
betydelse, blef 1859 jämte dithörande bibliotek,
fysikaliskt kabinett och samlingar af gipsmodeller
öfvertagen af staten samt bär sedan 1878 namnet
Tekniska skolan (se d. o.). Genom stipendier och
understöd åt skickliga arbetare för fortsatta
studier vid tekniska läroverk eller vid utlandets
verkstäder äfvensom genom anordnande af kurser
i halmflätning och bekostande af föreläsningar i
vetenskapliga eller tekniska ämnen har föreningen
vidare verkat i sitt syfte. De medel, hvarmed dessa
utgifter bestridas, utgöras, utom anslag af stad och
kommun samt ledamotsafgifter, af enskilda donationer:
den s. k. wallmarkska fonden (19,491 kr. 1890),
bildad 1847, och den hamelmannska fonden (12,002
kr. 1890), från 1884. Vid utställningar inom och
utom landet har Slöjdföreningen medverkat dels
i den tekniska bildningens intresse, dels äfven
för att framkalla ökad afsättning af inhemska
tillverkningar. De föremål, som dervid utställts,
hafva till större delen tillhört ett konstindustrielt
museum, hvilket föreningen bildade 1872. Museet
öfverlemnades 1884 som gåfva till svenska staten
och utgör nu en väsentlig del af nationalmuseets
konstslöjdsafdelning. Särskildt till konstindustriens
höjande bildades 1874 inom Slöjdföreningen en speciel
sektion, Föreningen för konstslöjd (se d. o.),
hvilken numera upphört. En framstående sida af
Slöjdföreningens verksamhet är föreningens åtgöranden
för främjande af en svensk-teknisk literatur,
dels genom särskildt utgifna uppsatser, dels ock
genom offentliggörande af planschverket »Mönster
för konstindustri och slöjd» (sedan 1877) och af
»Meddelanden från svenska slöjdföreningen» (sedan
1884), bägge redigerade af d:r L. Looström. Under
de sista åren har föreningen gjort till en af sina
hufvuduppgifter att anordna utställningar af nya goda
handverktyg och hjelpmaskiner samt att publicera
ritningar till verktyg och enklare slöjdföremål. –
Vid 1890 års slut uppgick föreningens kassa till
22,414 kr. 36 öre och dess allmänna fond, bildad
af ständiga ledamöters afgifter, till 38,999 kr. 83
öre. Antalet ledamöter är omkr. 1,500.
Svenska språket. Se Sverige.
Svenska sällskapet för antropologi och geografi,
namn på det 1877 ombildade Antropologiska sällskapet
(se d. o.). Enligt denu gällande stadgarna, hvilka äro
daterade d. 18 Dec. 1880, är sällskapets ändamål att
inom Sverige främja utvecklingen af antropologien,
geografien och närbeslägtade vetenskaper. Härför
verkar sällskapet genom föredrag och diskussioner vid
sammankomster (8 årligen) samt genom sin tidskrift
Ymer (11:te årg. 1891). Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
