Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 1031-1032 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige, konungarike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Helsingland, i Dalarna, i det inre af Småland samt i vissa
trakter af Öster- och Vestergötland. Boskapsskötseln
borde alltså i nämnda landsdelar vara hufvudnäring,
hvilket dock ej är förhållandet hvad Norrland
beträffar. I afseende å förhållandet i allmänhet
meddelas följande uppgift på antalet kreatur:

Hästar	år	1865:	428,169.	år	1888:	482,096.
Oxar	»	»	282,844.	»	»	261,864.
Tjurar	»	»	38,791.	»	»	48,814.
Kor	»	»	1,185,556.	»	»	1,545,573.
Ungnöt	»	»	417,163.	»	»	492,847.
Får	»	»	1,589,875.	»	»	1,349,807.
Getter	»	»	133,132.	»	»	87,077.
Svin	»	»	380,165.	»	»	610,469.

Förestående uppgifter få icke anses fullt
säkra. Deremot kan anses såsom säkert, att utförseln
af hästar länge varit mindre än införseln, men på
senaste åren större; att utförseln af nötkreatur och
får år efter år ökas under det utförseln af svin,
förut ganska betydlig, med år 1888 nästan upphört;
att smörutförseln är i starkt stigande och 1888
närmade sig 15 mill. kg., men att deremot införseln
af kött, fläsk, ister, talg, hudar och ull betydligt
öfverstigit utförseln.

För främjande af landtbruket och dess binäringar
finnas: en landtbruksakademi, 26 hushållningssällskap,
2 lantbruksinstitut, 27 landtbruksskolor
samt hypoteksföreningar i länen och en allmän
hypoteksbank (se de särskilda rubrikerna). Dessutom
finnas 1 stuteri, 2 hingstdepoter och
åtskilliga mejeriskolor. Taxeringsvärdet å
all jordbruksfastighet, för hvilken bevillning
erlägges, uppgick 1888 till 2,158,400,000 kr., men de
intecknade skulderna uppgingo till nästan halfva detta
belopp. För torrläggning och odling af sanka marker
lemnar staten årligen anslag af 100,000 kr. och lån
af 1 mill. kr.

En hufvudnäring i flere, en vigtig binäring
i de flesta landskap är skogshandteringen. Den
skogbärande marken uppskattades 1885 till 181,620
qvkm., motsvarande 44,6 proc. af landets hela
jordareal. En ansenlig del deraf är dock långt ifrån
i full växtkraft, emedan en ohejdad skogssköfling
fortgått årtionden igenom och dessutom skogseldar
hvarje år ödelägga betydliga vidder. Bristen på
en allmän skogslag samt den omständigheten att
hufvudmassan af skogen tillhör enskilda personer,
hafva gemensamt vållat, att stora trakter numera
lida af skogsbrist. Den hänsynslösa afverkningen
har slutligen framkallat särskilda skogslagar
för Gotland, Norrbotten och Vesterbotten, hvilka
lagar visat ganska goda följder. En förbättring
har visat sig äfven deruti att många större
skogsegare ordnat afverkningen med hänsyn till
skogens framtida bestånd. I det hela kan likväl
sägas, att misshushållningen med de enskildes
skogstillgångar ännu fortfar, hvilket bäst bevisas
deraf att årliga utförseln af grufstolpar uppgår till
400–500 tusen kbm. Ej häller må lemnas ur sigte den
för S. egendomliga, skogsförödande vanan att bygga
gärdesgårdar. De allmänna skogsdomänen, upptagande
en yta af närmare 64,000 qvkm. och uppskattade till
ett värde af mera än 50 mill. kr., skötas
deremot på fullt ändamålsenligt sätt och lemna en
nettobehållning af mera än 2 mill. kr. om året. Af
hvilken ekonomisk vigt skogshandteringen är framgår
deraf att värdet af utförda trävaror 1885 uppgick till
nära 93 och 1888 till nära 130 mill. kr., motsvarande
omkr. 46 procent af hela utförselns värde.

Bergsbruket har i århundraden varit en af S:s
hufvudnäringar. Delvis har det emellertid gått
tillbaka, såsom förhållandet är med den fordom
vidt berömda koppartillverkningen, hvilken i
våra dagar är en obetydlighet. Jern-, gjutgods-
och ståltillverkningen tyckas vara i stigande, men
den tidpunkt synes aflägsen, då denna tillverkning
kan komma i jämnhöjd med de rika tillgångarna
på god jernmalm. De förnämsta jernmalmsfälten
äro belägna i den högsta norden (se Gellivare 2,
Kirunavaara, Luossavaara och Svappavaara) samt i
ett bälte öfver norra Upland och Vestmanland, södra
Dalarna och östra Värmland, hvarjämte malm brytes i
Småland (se Taberg). De storartade malmtillgångarna i
Lappland hafva hittills föga bearbetats, till följd
af brist på kommunikationer, men torde nu, efter
byggandet af Lule–Ofotenbanan, blifva föremål för
en storartad brytning. Redan 1888 utskeppades från
Gellivare till England omkr. 70,000 ton jernmalm, då
rikets hela jernmalmutförsel förut uppgick endast
till 20,000–40,000 ton, och meningen lär vara att
uppdrifva utförseln till 1 mill. ton årligen. I södra
S. vinnes sedan urminnes tid sjö- och myrmalm, dock i
ringa mängd. Zinkmalm erhålles rikligt vid Åmmeberg
i Nerike, men grufvorna tillhöra utländingar, hvadan
malmen utföres. I öfrigt vinnas, om än i ringa mängd,
kobolt, bly, nickel, silfver, guld m. m. I Skåne har
länge brutits stenkol, men först under de senaste
årtiondena i betydligare mängd. För jämförelse med
den i Band 2, sp. 302 meddelade tabell rörande
bergshandteringens utveckling meddelas följande
uppgifter för åren 1880 och 1889 (1 ctr = 42,5 kg.).

		1880.	1889.
Jernmalm, bergmalm	decit.	7,700,000	9,836,000
Jernmalm, sjö- och myrmalm	»	51,800	23,000
Tackjern	»	3,910,000	4,206,000
Gjutgods af jern	»	172,000	385,000
Stångjern	»	2,210,000	2,747,000
Stål och götmetall	»	374,000	1,378,000
Jern- och stålmanufaktur	»	324,000	740,000
Silfver- och blymalm	»	148,000	165,000
Guld	kg.	5,8	73,5
Silfver	»	1,312	4,293
Kopparmalm	decit.	293,000	199,000
Koppar	»	10,900	8,500
Nickelmalm	»	–	2,890
Mässing	»	2,900	3,330
Kopparsmide	»	2,700	3,600
Gjutgodsaf annan metall än jern	»	1,440	1,270
Bly	»	1,950	2,500
Zinkmalm	»	434,000	593,000
Koboltmalm	»	3,300	2,660

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>