Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge - Sveriges allmänna folkskolelärareförening bildades 1880 - Sveriges allmänna konstförening stiftades i Febr. 1886 - Sveriges geologiska undersökning, ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig upprätt i mer än tre fjärdedels årh. och
intetdera riket kan beskyllas för att hafva brustit
i aktning för det andras rättigheter och intressen.
H. L. R.
Sveriges allmänna folkskolelärareförening
bildades 1880 genom sammanslutning af mindre
folkskolelärareföreningar i olika delar af
landet. Dess ändamål är att arbeta för den svenska
folkskolans och folkbildningens höjande, för enhet
och god anda inom lärarekåren och för förbättring
af lärarens ställning. Föreningen är fördelad i
kretsföreningar, hvilka hafva sina särskilda styrelser
och sjelfva bestämma om sina inre angelägenheter. I
spetsen för hela föreningen står en centralstyrelse,
utsedd genom allmän omröstning och bestående af
7 personer, af hvilka turvis afgå hvart annat år
3 och hvart annat år 4. Centralstyrelsen utgifver
hvarje vår en årsskrift, innehållande redogörelser
för de ärenden, hvilka utgöra föremål för dess
handläggning och särskildt för sådana, som den
under året utsänder till allmän diskussion inom
kretsarna. Dessas uttalanden häröfver delgifvas
genom protokollsutdrag centralstyrelsen, hvilken
sedan vidtager de åtgärder, som den finner tjenliga
för främjandet af de önskningar, hvilka omfattats
af kretsarnas flertal. Religiösa och politiska
tvistefrågor äro utestängda från föreningens
öfverläggningar. Då centralstyrelsen finner nödigt,
kan den anordna möte mellan af kretsföreningarna
utsedda ombud. Dylika ombudsmöten hafva hållits
i samband med de båda senaste allmänna svenska
folkskoleläraremötena i Upsala 1883 och i Stockholm
1888. Föreningen, som under sitt första år räknade
1,556 medlemmar, har under sin tioåriga tillvaro
vuxit så, att den i slutet af 1890 omfattade 3,684
medlemmar, fördelade i 156 kretsar.
Sveriges allmänna konstförening stiftades i
Febr. 1886 med anledning af ett i Stockholms
konstförening framlagdt förslag till omorganisering
af de svenska konstföreningarna och har till ändamål
att »inom fosterlandet väcka och utbreda intresse
för bildande konst samt att främja dess bästa». För
detta ändamål skall föreningen i enlighet med sina
stadgar året om föranstalta offentliga utställningar
i Stockholm och tidtals i landsorten, företrädesvis
af lefvande svenska konstnärers arbeten; inköpa och
bland ledamöterna årligen utlotta eller på annat
sätt sprida värdefulla arbeten, företrädesvis af
svenska lefvande konstnärer; anordna regelbundna
sammanträden med öfverläggningar och meddelanden
rörande bildande konst samt i allmänhet i mån af
tillgångar underlätta företag i konstväg. Ledamot är
hvar och en, som till föreningen erlägger stadgad
årsafgift (10–15 kr.). Styrelsen, som har sitt
säte i Stockholm, består af 7 ledamöter (med 5
suppleanter), hvilka bland sig utse ordförande och
vice ordförande. Ledamöterna i landsortsstad kunna, om
de i årsafgifter erlägga tillsammans minst 1,000 kr.,
bilda en kretsförening, som eger utse ordförande,
hvilken har att föra kretsens talan och mottaga
styrelsens meddelanden. Inköp af konstverk skall ske
genom en nämnd, bestående af styrelsens medlemmar
jämte tolf andra
föreningens ledamöter, hvaraf minst 4 konstnärer.
Föreningen, som 1887–90 hade sin lokal i
atelierbyggnadsbolagets hus vid Kungsträdgården, men
numera på 10 år förhyrt Blanchs konstsalong, räknar
år 1891 kretsar i Örebro och Borås. Ledamotsafgifterna
uppgingo år 1890 till 25,770 kr. Samma år inköptes och
utlottades 59 större konstverk för ett sammanlagdt
belopp af 16,640 kr. K. W.
Sveriges geologiska undersökning, ämbetsverk,
som har till uppgift att, med iakttagande
af vetenskapens fordringar och med särskild
uppmärksamhet fäst på berg- och jordarternas
vigt och inflytande i ekonomiskt hänseende,
inhemta tillförlitlig kännedom om landets allmänna
geognostiska beskaffenhet. Institutionens arbeten
bedrifvas under sommaren å fältet (se Geologisk
undersökning), hvarefter det insamlade materialet
bearbetas. Frukterna af institutionens verksamhet
göras för allmänheten tillgängliga dels genom
geologiska kartor med tillhörande beskrifningar, dels
genom afhandlingar och uppsatser, som behandla såväl
rent vetenskapliga som ur praktisk synpunkt vigtiga
specialfrågor. Ämbetsverkets ämbets- och tjenstemän
utgöras f. n. (1891) af en chef och 11 geologer,
af hvilka en är förordnad att vara chefens biträde,
en aktuarie, en amanuens vid det geologiska museet, en
paleontolog samt en kemist och bibliotekarie. Dessutom
användes ett stort antal tillfälliga biträden.
Institutionens arbetslokal (Statens geologiska byrå)
är belägen i huset n:o 36 Mäster-Samuelsgatan. Museet
utgöres af en större sal, gående genom två våningar,
samt tvänne försalar. De båda senare omfatta
samlingar af i praktiskt hänseende vigtiga sten-
och jordarter, den förra deremot den mera rent
vetenskapliga delen. I den praktiska afdelningen
exponeras industriföremål och en del tekniska
produkter jämte de råmaterial af berg- och jordarter,
som vid deras framställning användas. Synnerligen
rikhaltigt är stenindustrien representerad. I den
stora museisalen äro samlingarna dels uppställda i
höga väggskåp, dels i fristående montrer, hvarjämte på
golfvet finnas större block m. m. En del af skåpen
innehåller berg- och jordarter länsvis ordnade. Andra
skåp innehålla samlingar af malmer och åtföljande
bergarter från Sveriges malmförande områden, andra
en systematisk bergartssamling, samlingar, som belysa
berglagrens böjningar, afsöndringsformer, vittring,
kontaktförhållanden m. m. I montrerna på golfvet äro
upplagda paleontologiska samlingar, prof af de lösa
jordlagren, sjö- och myrmalmer o. s. v.
Frågan om geologiska undersökningars anställande
i Sverige väcktes 1855, och redan 1858 beviljades
60,000 kr. för verkställande af sådana under åren
1858–60, hvarefter till chef för institutionen utsågs
professoren Axel J. Erdmann. De första geologiska
kartbladen, tre till antalet, i skalan 1: 50,000,
publicerades 1862. F. n. (1891) äro utgifna 107
kartblad i skalan 1: 50,000, hvartdera omfattande
5,79 qvadratmil. och 12 kartblad i skalan 1: 200,000,
om 23,16 qv.-mil hvartdera. K. M:t bestämde näml. år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
