Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sädesledare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inblandade i urinen, emedan utförsmynningarna till
sädesblåsorna icke sluta fast till. O. T. S.
Sädesledare. Se Säd, anat.
Sädesrensningsmaskiner hafva till syfte att ur den
tröskade säden aflägsna frön eller främmande kroppar,
hvilka med hänsyn till storlek eller form afvika från
de felfria sädeskornen, såsom småstenar, ogräsfrön,
halfva korn m. m. och främmande kroppar, som med
hänsyn till den specifika vigten skilja sig från
den fullgoda säden, såsom agnar, strådelar m. m.,
samt att befria fullgoda korn från qvarsittande
obrukbara delar, såsom hylsor, agnar m. m. För att
frånskilja föroreningar endast efter storleken låter
man sädeskornen passera öfver tvänne öfver hvarandra
placerade såll, af hvilka det öfre har så grofva hål,
att endast för stora kroppar, såsom stenar m. m.,
ej kunna gå igenom, under det att det underliggande
har små hål, genom hvilka endast små ogräsfrön
passera. Den renade säden faller ut vid sållets
främre ände. Till detta slags sädesrensningsmaskiner
hör den vanliga s. k. sädesharpan, hvilken utgöres
af en i lutande ställning ställd låda, hvars botten
utgöres af tämligen tätt ställda ståltrådar. Man kan
ock placera sållen i rad efter hvarandra, hvarvid det
första sållet måste vara försedt med de minsta hålen
och det längre bort liggande med de större. Numera
användes vanligen cylinderformade såll, hvilka stå
i lutande ställning, och genom hvilka säden får
passera. Dessa äro vanligen försedda med flere olika
efter finleken ordnade sållcylindrar, af hvilka den
finaste först mottager säden. Derigenom sorteras
äfven säden till storleken.
För att bortrensa föroreningar, som skilja sig
endast till formen, men hvilka hafva ungefär samma
storlek som säden, användas de s. k. triörerna
(af fr. trier, sortera). Dessa utgöras af roterande,
lutande, ihåliga cylindrar, hvilkas inre sidor äro
försedda med halfklotformade eller snedt ställda
celler. I ett tunnt lager får den orena säden rinna
fram i bottnen på denna cylinder, och dervid komma de
runda linskornen att fullständigt rymmas i cellerna,
under det att sädeskornen till väsentlig del sticka
upp öfver cellens öfre kanter. Vid cylinderns
kringvridning komma såväl sädeskornen som de runda
ogräsfröna att till en början deltaga i rotationen,
men de förra bortstrykas af en list, som är placerad
utmed cylinderns inre sida, under det att de senare
medfölja cylinderns rotation nästan ett halft hvarf,
hvarefter de utfalla i ett tråg, som är placeradt i
apparatens midt. Triörcylindern är oftast förenad med
sållcylindrar och fläktanordningar för bortrensning
af lättare kroppar.
För att borttaga föroreningar af mindre specifik
vigt än sädens egen användes en apparat, i hvilken
medelst en fläkt åstadkommes en stark luftström,
framför hvilken den orena säden i en gles ström får
rinna fram. Den fullvigtiga säden röner dervid ingen
inverkan af luftströmmen, under det att stråstycken,
agnar m. m. ryckas bort och kastas bort genom en
särskild öppning i maskinen. Sädesrensningsmaskiner,
konstruerade enbart i detta syfte, förekomma
mindre ofta numera, då man vanligen begagnar sig af
tröskverk försedda med fläktrensning. Då man deremot
tröskar med slaga eller med enklare tröskverk, äro
de nödvändiga för att skilja säden från agnar.
För att befria säden från qvarsittande hylsor
och agnar begagnar man sig af ett slags
sädesrensningsmaskiner, som utgöras af en
med trubbiga knifvar besatt cylinder, hvilken
roterar inuti en glatt eller något refflad
bleckcylinder. Knifytorna stå något snedt mot
cylinderns axel, hvarigenom sädesmassan pressas framåt
till utloppet. För att borttaga hylsor använder
man äfven i en cylinder roterande slaglister, som
få bearbeta säden, roterande smergelskifvor m. m.,
vid hvilka anordningar säden äfven blir glättad.
Sädessträng. Se Säd, anat.
Sädesväxter. Se Spanmål.
Sädesärla, zool. Se Ärlesläget.
Sädgås, zool. Se Gås-slägtet.
Säf, Scirpus Tourn., bot., ett slägte
af dels högväxta, dels mycket små säf- eller
gräslika växter, hörande till nat. fam. Cyperaceae
S:t Hil., kl. Triandria L. Dithörande arter
äro strandväxter eller förekomma åtminstone på
vattenförande ställen. De märgfyllda stråna eller
stjelkarna äro hos somliga arter bladbärande, hos
andra bladlösa. De uppbära en eller flere, ibland
mycket talrikt förgrenade axlika blomsamlingar. I
axen äro de nedre fjällen större samt alla försedda
med blommor (eller 1–2 tomma). Blomkalken utgöres
af vanligen 6, korta, sträfva borst (mera sällan
äro de släta eller saknas). Märkena äro vanligen
3. Frukten är en trekantig eller från sidorna
hoptryckt nöt. I Skandinavien finnas 12 arter af detta
slägte enligt dess nuvarande begränsning. Allmännast
äro i våra sötvattensamlingar den bekanta sjösäfven
l. kolvassen, Sc. lacustris L., med blott ett ax å sin
trinda, bladlösa stjelk, och på hafsstränder
hafssäfven, Sc. maritimus L., hvars stjelk är hvasskantad
och bladig, samt i vattenhaltiga diken skogssäfven,
Sc. sylvestris l. silvaticus, som har trubbkantig
stjelk och mycket utbredd bladig axvippa. O. T. S.
Säfjeblomma, bot., detsamma som blomvass. Se Butomus
umbellatus.
Säfsjö, jernvägs-, post- och telegrafstation
vid Södra stambanan, 378 km. från Stockholm och 240
km. från Malmö, inom Vallsjö och Norra Ljunga socknar,
Vestra härad, Jönköpings län. Derifrån utgår den
30 km. långa smalspåriga jernvägen till Hvetlanda
(öppnad 1885). Kring stationen har uppvuxit en
handelsplats (öfver 600 pers.) med liflig rörelse,
särskildt trävaruhandel. Flere fabriker. Vid S. finnes
ett särdeles besökt sanatorium för barrskogskur,
brunnsdrickning m. m., i en vacker furuskog, 240
m. öfver hafvet.
Säfsnäs, socken i Kopparbergs län, Nås, Jerna
och Flöda tingslag. Areal 60,523 har. 3,631
innev. (1889). S. utgör ett till bruksegarna i
socknen patronelt pastorat af 2:dra kl., Vesterås
stift. Norrbärke kontrakt.
Säfsnäs jernväg kallas en 47 km. lång bibana från
Bergslags–Hörken vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
