Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sömn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och silfver- samt perlbroderier, med afseende
på färgen i hvitbroderier och broderier i
färger samt med afseende på arbetssättet i
schatérsöms l. plattsömsbroderier, tapisseri-
l. korsstyngsbroderier, applikations- l.
påläggsömsbroderier m. fl. Schattérsömmen
l. plattsömmen, der tråden ligger alltefter
teckningens fordringar, är den konstnärligaste
formen af sömnad. Den utföres äfven i relief,
d. v. s. upphöjd genom underlag af silke,
pergament, papp e. d. (På hvitbroderier kallas
söm i relief klumpsöm). Tapisserisömmen utföres på
stramalj, med korsvis öfver hvarandra lagda styng,
korsstyng, samt lämpar sig bäst för framställande
af geometriska mönster. För den fantastiska
ornamentiken och för figursöm af en viss art är
applikations- l. påläggs-broderiet synnerligen
lämpligt. De pålagda figurerna af kläde, siden,
band, snodder m. m. klistras fast eller fastsys,
ofta med languettstyng, ett slags kedjestyng,
samt utsiras med stjelksöm, enkla och dubbla
kedjestyng, s. k. kråkspark (ett slags korsstyng),
hoppstyng m. m. En fordom bruklig söm var tambursöm,
en kontursöm med kedjestyng, hvilken utfördes i
båge (Fr. tambour) och med tillhjelp af ett slags
virknål. I Sverige har under senare år konstsömnaden
fått en betydande utveckling, i det man företrädesvis
från våra nationaldrägter och allmogearbeten hemtat
nya arbetsmetoder och mönster. Bland de många slag
af sömnad, hvilka sålunda upptagits, må nämnas
tvistsöm och flätsöm, hvilka båda äro olika slag af
korsstyngssöm, vidare delsbo-söm, ett slags förenklad
schattérsöm, samt gobelinsöm, med i sicksack eller
sida vid sida liggande styng, och applikationssöm
med skinn. Genom särskilda slag af sömnad imiterar
man dessutom flossa, krabbasnår, dukagång och andra
allmogeväfnader. – Vid större broderier äfvensom vid
sådana, der bottentyget vill tänja eller sammandraga
sig, spännes arbetet i en båge, bestående af fyra
käppar, hvilka bilda en rektangel med föränderlig
sidolängd. Liksom enklare sömnad utföras äfven
broderier, i synnerhet hvitbroderier, i stor skala
med maskin. Den första broderingsmaskinen, efter
hvars enkla princip alla de följande äro konstruerade,
uppfanns 1829 af Jos. Heilmann i Mühlhausen. Denna
maskin har en dubbelt tillspetsad, i midten med
ett öga och derigenom löpande tråd försedd nål,
som af en tång tryckes genom det spända tyget,
för att på motsatt sida om detta gripas af en annan
tång och utdragas. Genom en ofvanför maskinen anbragt
pantograf l. transportör erhåller broderingsramen före
hvarje genomgång af nålarna en mönstret motsvarande
förändring i sitt läge. Nålarnas antal i en maskin
af vanlig storlek är 130.
Sömnadens historia går tillbaka till urminnes
tider. De första materialierna voro nålar af trä,
ben o. d. samt senor, tarmsträngar, bastfibrer eller
gräs. Att man dock på en låg kulturståndpunkt och
med bristfälliga medel kan uppnå en ej obetydlig
konstfärdighet bevisa de jämförelsevis rikt utsirade
föremål, som f. n. tillverkas af vilda folkslag. I
konstsömnad voro
redan egypterna samt senare babylonerna och
frygerna mycket förfarna. Äfven i Grekland och
Rom spelade konstsömnaden en vigtig rol. Under
medeltiden öfvades den på ett fulländadt sätt
af nunnor och förnäma damer, i synnerhet till
kyrkoprydnader. Ett storverk af konstsömnad är den
öfver 70 m. långa s. k. Bayeux-tapeten (se d. o.) från
11:te eller början af 12:te årh. Hufvudorterna för
broderingskonsten voro under denna tid Florens,
Venezia, Milano och Genua samt Tysklands förnämsta
städer; i Paris bildade brodörerna ett eget skrå,
och äfven i England stod deras arbete i högt
anseende. Sedan konstsömnaden under en längre tid
mest bedrifvits handtverksmässigt, börjar den nu
åter höja sig till större betydenhet. Hvitbroderier
förfärdigas i synnerhet i Frankrike, Schweiz, Skotland
och Sachsen; guld-, silfver- och silkesbroderier
komma i mängd från Orienten, särskildt från Kina,
Japan, Indien och Persien.
Under senare tid har man såväl i utlandet (särskildt i
Tyskland, Frankrike och England) som äfven i Sverige
arbetat på att i skolorna införa en systematiskt
ordnad undervisning i handarbete, framförallt
i sömnad. Utgående från det i utlandet begagnade
systemet har fröken Hulda Lundin i Sverige utbildat en
undervisningsmetod, den s. k. Hulda Lundins metod,
som är antagen vid statens lärarinneseminarier
samt äfven vid en mängd andra läroverk, särskildt
folkskolor. Denna metod, som fått användning äfven
i Finland och Norge, har till syfte ej allenast att
bibringa praktisk färdighet i sömnad, utan ock att
i allmänhet verka uppfostrande och utvecklande. För
detta syftes vinnande äro öfningarna progressiva,
d. v. s. att eleven från de enklaste slagen af
stickning, sömnad och stoppning fortgår till allt
svårare slag af sömnad, ända till konsten att (klippa
till och) sy en klädning. Undervisningen meddelas
vidare på ett åskådligt sätt, genom förevisande af
teckningar, som framställa arbetet i förstorad skala,
och klassvis, d. v. s. samtidigt för flere elever. Se
vidare Hulda Lundin, »Klädsömnad» (1888).
Sömngångare. Se Somnambulism.
Sömnlöshet l. Insomni (Lat. insomnia, af somnus,
sömn), patol., kan uppkomma af flere anledningar:
genom hjernans retning under febertillstånd, genom
svåra smärtor, genom hjernans öfveransträngning med
arbete och deraf qvarstående retning af densamma
samt kanske allra vanligast på psykisk väg, genom
sorg och oro, i det sorgliga, bittra, oroliga tankar
oupphörligt hindra sömnen att inträda. Den vanliga
uppgiften att sömnlöshet orsakas af blodträngning
till hjernan torde svårligen vara allmängiltig. Under
höggradig nevrasteni med sömnlöshet synes snarare
brist på tillräcklig näring af hjernan eller
otillräcklig ersättning af det hjernmaterial, som
förbrukats, förhindra sömnen, genom den retning,
som öfveransträngning medfört. Ansigtets blekhet hos
sådana personer motsäger antagandet af blodträngning
till hjernan. Långvarig sömnlöshet leder ofta till
sinnesrubbning, och i den form af sinnessjukdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
