Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 1411-1412 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarsia ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Helmholtz sedermera kallade differenstoner, se
Kombinationston), ett fenomen, som är ovärderligt
för åstadkommande af en absolut ren stämning af ett
intervall, men deremot visade sig otillräckligt att
derpå grunda en hel harmonisk teori, såsom T. i flere
oklara skrifter försökte: Trattato di musica (1754),
De’ principj dell’ armonia musicale (1767) m. fl. Men
om hans teorier mötte motstånd, så rönte han af sin
samtid odeladt erkännande såsom virtuos och lärare,
sedan han 1721 blifvit soloviolinist och orkesterchef
vid basilikan S. Antonio i Padua, en stad, som han
trots lysande anbud icke mera lemnade, utom då han
1723–25 var anställd som kammarmusiker hos grefve
Kinsky i Prag. År 1728 grundade han sin högskola
för violinspel, ur hvilken Nardini m. fl. utmärkta
virtuoser utgingo. Hans konst blef epokgörande
för hela det följande violinspelet, särskildt i
fråga om stråkföringen. Hans kompositioner spelas
ännu af violinisterna. Sjelf utgaf han 24 konserter
och 66 sonater jämte L’arte dell’ arco. I manuskript
efterlemnade han dessutom 125 femstämmiga konserter
och nära 50 sonater (flere senare utgifna, bland dem
den berömda Trille du diable, som skall hafva blifvit
mästaren ingifven af djefvulen änder en dröm). A. L.

Tartrat, farmak., en kemisk förening mellan
vinsyra, acidum tartaricum, och en bas. I
farmakopén finnas flere tartrat upptagna,
t. ex. tartras kalicus (neutralt vinsyradt
kali l. kalium-tartrat). t. ferrico-kalicus
(vinsyradt jernoxidkali l. kalium-ferritartrat),
t. natrico-kalicus (vinsyr. natron-kali
l. kalium-natri-tartat l. »Seignettesalt») o. s. v. De
nämnda tartraten hafva användning i medicinen: kali-
och natronsalterna såsom lösande och urindrifvande,
kalium-ferritartratet såsom medel mot bleksot. Om
tartras stibico-kalicus se Kräkvinsten. O. T. S.

Tartrimeter (af Grek. metron, mått), ett instrument
för mätning af den i en lösning förekommande vinstenen
(tartarus).

Tartsche (Ital. och Fornnord. targa, sköld, Fr.
targe, Eng. target, ordet är möjligen af arabiskt
urspr.), det tyska (och svenska) namnet på en under
medeltiden förekommande ryttaresköld, som nyttjades
såväl i krig som vid tornérspelen.



Tartschen kännetecknas vanligen deraf att den (i
heraldisk mening) högra kantens öfre hälft var djupt
inskuren eller insvängd. I denna inskärning hade
lansen stöd, då den var lagd till anfall.

Tartuffe [-ty’ff], hufvudpersonen i ett berömdt
lustspel af Molière. Efter denna typ har ordet
fått betydelsen skenhelgon, lastfull och hycklande
sedlighetspredikare.

Tarudant, stad i Marokko, vid Wadi Sus och den stora
karavanvägen från Marokko till Timbuktu. Omkr. 30–40
tusen innev. T. har befästningar och en garnison samt
kan betraktas som gränsstad i sultanens rike.

Tariltino. 1. By i ryska guvern. Kaluga, nära
guvern. Moskvas gräns. Historiskt bekant genom
den seger, som ryska hären under Kutusov d. 12
Okt. 1812 der vann öfver en fransk härafdelning
under Murat. Denna seger bidrog i väsentlig mån att
höja ryssarnas sjelffortroende, men hade ej några
vigtigare följder. – 2. Tysk koloni i Besarabien,
grundlagd 1814 af tyska. utvandrare från Polen och
uppkallad efter ofvannämnda by. 3,642 innev. (1882).

Tascher [-sje], fransk familj från Beauce, af hvilken
den adliga ätten de la Pagerie [dö la pasjöri] är en
gren. Namnet T. de la Pagerie-har blifvit verldsbekant
genom kejsarinnan Josefina (se denna), som tillhörde
denna ätt.

Taschkend. Se Tasjkend.

Tasimeter (af Grek. tasis, spänning, och metron,
mått), ett instrument för noggrann uppmätning af
spänningar. Gäbbel och Steiner hafva konstruerat
tasimetrar, medelst hvilka spänningen bestämmes genom
svängningarna hos spända stålband. Vid andra angifvas
de variabla torsionsspänningarna i en vefaxel med
tillhjelp af ett diagram, liksom vid indikatorn
till en ångmaskin. Med Edisons mikrotasimeter
kan man på elektrisk väg, med användande af
en galvanometer, uppmäta mycket små tryckningar.
G. R. D.

Tasji Lumpo. Se Digardsji och Lamaism.

Tasjkend (Taschkend, Taschkent, Tasjkand), hufvudstad
i ryska generalguvern. Turkestan i Central-Asien,
ligger i prov. Sir-Darjar nära Tjirtjik, omkr. 80
km. från dess förening med Sir-Darja. Staden omgifves
af gamla, nu förfallna murar och intager en stor areal
till följd af de många trädgårdarna kring de otaliga,
bevattningskanalerna. Byggnaderna, hvilka äro af sten
och soltorkadt tegel, äro i allmänhet låga. på grund
af de täta jordskalf, som hemsöka trakten. Liksom alla
gamla städer i Asien är den delad i qvarter (jurt),
karakteriserade af innevånarnas olika yrken. Den
asiatiska delen af T. hade 1871 omkr. 78,000 innev.,
till större delen sarter jämte några få usbeker,
kirgiser, judar, ryssar och tyskar. Sydöstra delen
af staden, det ryska T., från 1865, har snygga,
breda gator, kantade med träd och små trefliga hus,
omgifna af trädgårdar. 1875 hade ryska T. omkr. 5,000
innev., mest ryssar. Det har ett offentligt bibliotek
med en rik samling arbeten rörande Central-Asien,
ett observatorium, ett museum, två gymnasier,
ett seminarium samt en gren af ryska geografiska
sällskapet, hvars publikationer innehålla synnerligen
värdefulla upplysningar om Turkestan. Folkmängden
i staden och förstäderna beräknas nu till
100,000. Muhammedansk högskola (»medrese»),
Beklar-Bek, med omkr. 50 studerande. Innevånarna
idka flere olika industrigrenar som hemslöjd,
t. ex. tillverkning af väfnader samt jern- och andra
metallarbeten; de fleste af dem sysselsätta sig äfven
med jordbruk. Handeln är betydligt mindre än förr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>