Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metallindustri, har fortgått sedan 1886 och åtnjuter (sedan
1889) 1,500 kr. i anslag från Eskilstuna stad samt
4,000 kr. i statsanslag. Undervisningen omfattar
3 ettåriga kurser. Ämnena äro frihandstcckning,
modellering, skärning i trä, metallgravyr,
metallgjutning, ciselering, drifning, etsning,
galvanisering, smidning, filning, svarfning,
fackritning och stillära. Styrelsen för Tekniska
skolan i Eskilstuna utgöres af skolans föreståndare,
en ordförande och en ledamot, utsedda af K. M:t, samt
två af stadsfullmäktige utsedda ledamöter. – Af staten
understödda (med sammanlagdt 35,000 kr. årligen)
äro äfven de lägre Tekniska yrkesskolor (före 1877
benämnda »Tekniska söndags- och aftonskolor»),
hvilka upprättats af de större stadskommunerna
och förnämligast afse att bibringa lärlingar i
handtverk och industri nödiga insigter i modersmålet,
välskrifning, räkning, frihandsteckning, modellering,
bokföring samt ett eller annat ämne för öfrigt. 1890
funnos i riket 27 sådana yrkesskolor.
I Norge är det Den tekniske læreanstalt i Trondhjem
(inrättad 1870), som meddelar den vidsträcktaste
undervisningen. Vidare finnas Tekniske skoler
i Kristiania (1873) och Bergen (1875), Tekniske
aftenskoler i Stavanger (1878), Kristianssand
(1879), Skien (1884), Drammen (1886), Trondhjem
(1888) och Porsgrund (1889), Skiensfjordens skole
til uddannelse af mekaniske arbeidere (i Porsgrund,
1887) samt Kunst- og haandvserksskolen i Kristiania,
hvilken inrättades 1818 och till 1869 hette »Den
kongl. norske kunst- og tegneskole» samt afser
utbildning i konsthandtverk och byggnadskonst. – I
Köpenhamn finnas, förutom Polytechnisk læreanstalt,
Det techniske selskabs skole, som inrättades 1876
genom sammanslagning af fyra anstalter: Institutet
for metalarbeidere (inrätt. 1807), Det techniske
institut (1843), Ny baand-vaerkerskole (1868) och
konstakademiens elementarskolor. Den motsvarar
således ungefår Tekniska skolan i Stockholm. –
I Finland märkes främst Polytekniska institutet
(se detta) i Helsingfors. 1847 inrättades Tekniska
realskolor i Helsingfors, Åbo och Vasa. 1885 fingo
de den nya benämningen Industriskolor, och samtidigt
förordnades om inrättandet af ytterligare 3 sådana,
i Kuopio, Tammerfors och Viborg. Industriskolorna
utbilda industriella arbetsledare och verkmästare
samt maskinister (kemisk fackafdelning finnes endast
vid skolorna i Helsingfors och Kuopio). Kursen är
tvåårig. Industristyrelsen utöfvar tillsynen. Dessutom
finnas i de flesta af Finlands större städer högre och
lägre Handtverksskolor, hvilka inrättades sedan 1858
och till 1885 kallades Söndags- (och afton-)skolor. –
Det land, som bäst tillgodoser den lägre tekniska
undervisningens kraf, är Tyskland. I de flesta
större städer i Preussen finnas »Gewerbeschulen»
(motsv. våra Tekniska elementarskolor). Än
högre stå Bajerns industriskolor och en »Höhere
gewerbeschule» i Chemnitz. Ensamt i Berlin finnas
38 »Fortbildungsschulen» för yrkena, hvilka skolor
underhållas helt och hållet af kommunen, förutom en
stor, af staten och kommunen
gemensamt bekostad »Handwerkerschule». – I England
har under 1880-talet mycket uträttats för den
högre och lägre tekniska undervisningen. Ledningen
innehafves af City and guilds of London institute,
hvars afdelningar äro Central institution (öppnadt
i förstaden South Kensington 1884, utbildar
ingeniörer, fabriksledare, arkitekter), City and
guilds technical college (utbildar personer af
bägge könen för mindre fordrande befattningar inom
fabriker) och South London school of technical art
(för teckning, dekorativa konster o. s. v.), hvarjämte
omkr. 500 tekniska skolklasser i olika städer äro
utgreningar af institutet. Äfven om införandet
af träslöjd vid Londons folkskolor har institutet
inlagt förtjenst. Den 1889 antagna lagen Technical
instruction act anses verka mycket främjande på sitt
område. – I Frankrike finnas bl. a. tekniska läroverk
för utbildande af verkstadsföreståndare (Écoles
nationales d’arts et métiers) i Châlons-sur-Marne,
Angers och Aix, tekn. skolan »La Martinière» i
Lyon samt föreläsningskurserna vid Conservatoire
des arts et métiers i Paris. – Belgien eger
många industriskolor och än flere »ateliers
d’apprentissage» (läroverkstäder, yrkesskolor). –
Se vidare Polytekniska skolor.
Tekniska skolan i Stockholm (f. d. Slöjdskolan)
har till ändamål att meddela en allmänfattlig
och praktisk undervisning i de läroämnen, som
äro nödvändiga för en på insigt grundad utöfning
af de industriella yrkena, och dymedelst främja
svenska näringarnas samt konstflitens utveckling
och förkofran. Läroanstaltens hufvudafdelningar äro
följande fem. I) Tekniska afton- och söndagsskolan
är afsedd för ynglingar (fyllda 14 år) och män,
företrädesvis sådana, som redan inträdt i fabriks-
och handtverksyrkena. I denna afdelning,
som läroåret 1890–91 räknade 896 lärjungar,
räcker läroåret månaderna Okt.–April. Ämnena
och ämnesgrupperna äro valfria samt ordnade
så, att eleverna kunna välja mellan 17 olika
yrkeskurser. II) Tekniska skolan för qvinliga
lärjungar (öfver 14 år) meddelar de vetenskapliga
och konstnärliga insigter och färdigheter, som äro
grundläggande för den tekniska verksamhet, hvilken
af qvinnor kan med fördel utöfvas. 1890–91 uppgick
elevantalet till 322. Undervisningen fortgår under
Okt.–April. Ämnena, äfven här valfria, äro delade på
9 yrkeskurser. III) Högre konstindustriella skolan
upptager både manliga och qvinliga lärjungar, som
fyllt 16 år, och kräfver hela eller större delen
af deras tid under tre arbetsår. I den första
af dess fackafdelningar utbildas mönsterritare
(äfven möbelsnickare, konstsmeder o. s. v.), i den
andra dekorationsmålare, lackerare o. s. v., i den
tredje modellörer, ornamentbildhuggare o. dyl.,
i den fjerde träskulptörer, ciselörer, gravörer och
arbetare i finare metall, i den femte fackafdelningen
blifvande tecknings-, modellerings- och skriflärare
för rikets allmänna läroverk, för dess tekniska
elementära skolor och folkskolelärareseminarier. Denna
teckningslärareafdelning (inrättad 1879) har ett-
eller tvåårig kurs, och såsom öfningsmaterial åt
densamma äro två barnklasser (med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
