Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längden af den direkta med mer än 10 m. Vid större
skillnad blir ljudet oklart, vid 40 m. skillnad
uppstår ett tydligt eko. För större lokaler är det
af vigt att rummet anordnas så, att å de ställen,
från hvilka reflekteradt ljud i större massor skulle
inverka störande, ytorna uppdelas med profileringar,
lister, orneringar o. s. v. för att vid reflexionen
sprida ljudvågorna, eller genom anordning af draperier
reflexionen borttages eller åtminstone försvagas.
A. A–g.
Akwapém, en dialekt af negerspråket Odsji (se
d. o.).
Ala, plur. alae, Lat. — 1. Vinge. — 2. Namn
på tvänne till atrium (se d. o.) gränsande rum
i det fornromerska boningshuset. — 3. Flygel
af en krigshär; det till den romerska legionen
(se d. o.) hörande rytteriet. — 4. Bot., inom
den botaniska morfologien är alae sedan gammalt
benämning på »vingarna» i ärtväxternas (Papilionaceae)
blomkrona. 4 G. A.
*Ala, socken. 3,097 har. 287 innev. (1893).
*Alabama, stat i Nord-Amerika, hade 1890 på 135,320
qvkm. 1,513,017 innev., deraf 830,796 hvita, 681,431
färgade och 750 indianer. Antalet i Sverige födde
var 294. S. å. skördades öfver 30 mill. bushel majs
och 915,000 balar bomull. Ur stenkolsgrufvorna
uppfordrades 1889 3,4 mill. ton kol och ur
jerngrufvorna 1,57 mill. ton jernmalm. Deremot är
guld och silfverproduktionen obetydlig. Vigtigaste
industrigrenarna äro sågverks- och qvarnrörelse samt
bomullsindustrien (2,137 arbetare, 790,000 spindlar
och omkr. 1,700 väfstolar). Jernvägarna hade vid
midten af 1890 en längd af 5,300 km. Till kongressen
sänder A. 9 representanter.
À la carte [karrt], Fr. Se Table.
Alactaga jaculus, zool. Se Hastspringråttan.
*Ala Dag. 1. Bergskedja i Armenien, n. om Van, har
tvänne toppar, den ena på ryskt område, 3,324 m.,
den andra på turkiskt, 3,520 m. På den sistnämndas
sluttningar upprinner Murad Su.
À la daube [dåb], Fr., aladâb. Se Dâb.
Aladdin eller den underbara lampan, arabisk saga, en af de
vackraste och mest berömda i »Tusen och en natt» (se
d. o.). I berättelsens början är Aladdin en tanklös
dagdrifvare, en illa uppfostrad yngling, son af ett
fattigt skräddarefoik i en asiatisk stad. En illslug
trollkarl från Afrika begagnar honom som redskap
för att åt sig ur en underjordisk grotta upphemta
en gammal kopparlampa, som gör sin innehafvare till
den mäktigaste man på jorden, i det att gnidning af
lampan framkallar en ande, som ögonblickligen uträttar
allt hvad man önskar, det må vara än så förväget. Det
är trollkarlens afsigt att, sedan A. lyckligen räckt
honom lampan, lefvande begrafva ynglingen i grottan,
men genom en slump går bofven miste om lampan, och
A. instänges med den. Han räddas upp i ljuset igen,
då han råkat gnida på en ring, som den andre till
skydd trädt på hans finger, hvarvid en lydig ande
uppenbarar sig till hans tjenst. Hemma i sin mors
torftiga boning kommer A. genom en slump under fund
med lampans underbara egenskaper, litar sig i åratal
med dess tillhjelp, förkofras i vett och bildning
samt utvecklar alla de
slumrande goda egenskaper, som naturen gifmildt
nedlagt hos honom. Han förälskar sig i konungens
sköna dotter, vinner henne till gemål, sedan han med
hjelp af lampans ande aflagt de mest lysande prof på
rikedom, klokhet och makt, samt blir allmänt hyllad
som landets välgörare. Emellertid erfar den onde
trollkarlen i fjerran land genom sin punkterkonst A:s
upphöjelse, lyckas genom list sätta sig i besittning
af lampan under A:s frånvaro på jagt och låter i en
blink förflytta dennes palats jämte hans gemål till
Afrika. A. sjelf dömes till de hårdaste straff af sin
svärfader och håller på att gå under i förtviflan,
men finner hjelp hos ringens ande, låter föra sig till
Afrika, öfverlistar trollkarlen och dödar honom samt
återför palats och gemål till hemlandet. Der lyckas
han äfven afvärja ett mordanslag af trollkarlens
hämdlystne broder och blir sin svärfaders lycklige
efterträdare på tronen.
Den danske skalden Öhlensläger formade med
ungdomsfrisk inspiration af detta ämne sin dramatiska
sagodikt »Aladdin» (1805), ett af den europeiska
vitterhetens skönaste och mest representativa verk
i 19:de årh. Med yppig och glädtig fantasi blåste
Öhlensläger ett kraftigt poetiskt lif i alla sagans
korta antydningar och besjöng lyckan samt dess
makt att förädla en menniska. Aladdin är medgångens
förklarade gunstling, i likhet med Öhlensläger sjelf,
hvilken i honom ensidigt förhärligar den snillrika
omedelbarheten såsom utpräglad motsats till
Nureddin, den afundsamme trollkarlen, hvilken
är representant för det ängsliga och grubblande
pedanteriet.
»Naturens muntre sön er lykken næst,
Hvorefter nattens grubler flittig grunder,
Naar solen slukkes i det blege vest,
Det finder han med lethed ved et under.
Fast ubegribeligt ham lykken gaaer
I möde, mens han södt og sorgfrit blunder.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
