Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggnadsstatik och brobyggnadslära (I, Plana
kraftsystemer. 2 häften med planscher 1880–82;
2:dra uppl. 1893), ett för sitt ändamål
måhända väl mycket i detalj gående arbete, med
hvilket han i Sverige införde grafostatiken i
undervisningsliteraturen. A. är sedan 1890 ledamot
af Tekniska högskolans styrelse.
2. Almqvist, Herman Napoleon, språkforskare, den
föregåendes broder., Se Almkvist.
Almqvist, L. P. och J. Se Almfelt 1.
Almska stiftelsen. Se Axel och Sofia Alms
stiftelse. Suppl.
Almström, Adolf Fredrik Robert, industriidkare,
riksdagsman, född d. 19 Aug. 1834 i Åmål, inleddes af
sin fader i studiet af kemi och naturvetenskap samt
fortsatte detta, sedan han 1850 erhållit anställning
vid Rörstrands porslinsfabrik. Efter studieresor
i utlandet antogs han 1855 till förste verkmästare
vid nämnda fabrik, blef 1863 delegare i densamma och
dess tekniske disponent samt är numera sedan 1893 dess
såväl tekniske som administrative ledare. Han har der
dels sjelfständigt, dels efter utländska förebilder
infört flere nya tillverkningsmetoder och fabrikat,
ombyggt hela fabriken, hvars tillverkning är mer
än tiodubblad sedan 1855 (jfr Rörstrand), ombildat
Rörstrandsarbetarnas sjuk- och begrafningskassa
samt inrättat deras pensionskassa. Anläggningen af
porslinsfabriken Arabia vid Helsingfors planlades och
öfvervakades af honom. I »Uppfinningarnas bok» (bd 4,
1873) har han författat (ej öfversatt) afdelningen
Lervarorna och deras tillverkning, och jämväl smärre
tekniska uppsatser äro skrifna af honom. Han valdes
1894 till ledamot af Vetenskapsakademien. — A. har
tagits mycket i anspråk för offentliga värf. Han var
stadsfullmäktig i Stockholm 1875–91 och ledamot af
direktionen öfver undervisningsverken i Stockholm
1883–91 samt valdes 1887, såsom ifrig tullskyddsvän,
till en af Stockholms stads representanter i
riksdagens Första kammare. Der utsågs han till
suppleant i bevillningsutskottet 1888, 1890 och
1891, till ord. ledamot i samma utskott 1892–95, till
ledamot i lagutskottet 1889 och i särskilda utskottet
för arbetare-försäkringsfrågan 1890. 1895 valdes
han till bankofullmäktig. Vidare har han arbetat som
ledamot i komitén för Kommersekollegiums ombildning
1883–84, tullkomitén 1891, arbetareskyddskomitén
1891–92 samt komitéerna för Sveriges deltagande
i verldsutställningarna i Paris 1878 och Chicago
1893. A. har medverkat vid stiftandet af Stockholms
skarpskytteförening och af Värnpligtens vänner (se
d. o.).
*Almundsryd, socken. Areal 20,911 har. 3,923
innev. (1893). Benämningen Nykyrka torde numera
icke förekomma.
*Almunge, socken. 17,301 har. 2,166 innev. (1893).
*Aln. Rydaholms-alnen var uppsatt på dörren till
kyrkans gamla vapenhus. Både denna dörr och alnen äro
för längesedan förstörda och ersatta med andra. Enligt
en af kyrkoherden på platsen till Antikvitetskollegium
1667 ingifven redogörelse frånbröts den gamla alnen
1621, då Vexiö skolungdom för pesten var förflyttad
till Rydaholm, men pastorn lät 1664 förfärdiga en ny
aln efter en på kyrkodörren befintlig
afritning af den gamla. Denna kopia af den gamla
rätta Rydaholmsalnen är den, som ännu hänger
der på kyrkdörren och ända till senaste tid i
Smålandsbygden hållits för en äkta rikslikare; den
är illa gjord, med olika långa qvarter och groft
inhuggna, sneda delningsstreck. Emellertid hade
Karl IX redan före 1605 låtit göra en åln efter den
gamla rätta Rydaholmsalnen och fästa, den å dörren
till Stockholms rådhus; denna aln, som sedermera
kallades Stockholmsalnen och i förordningarna
alltifrån 1605 påbjöds såsom rikslikare jämte
Rydaholmsalnen, har tämligen groft och ej fullt
noggrant inhuggna delningsstreck och är 0,5934
m. lång, således nära öfverensstämmande med nyare
2-fotmåttet (= 0,5938 m.) och äfven rätt nära med
2 fot af det gamla romerska måttet (= 0,5920 m.,
enligt nyaste beräkningar). Den nämnda nyare (orätta)
Rydaholmsalnen är något mer än 1/4 dec.-tum längre än
Stockholmsalnen. — Gotlandsalnen, af hvilken modeller
ännu finnas å Stånga och Hemse kyrkor, var nära 1 1/2
dec.-tum kortare än nyare normalmåttet, hvaremot
t. ex. den bohuslänska alnen (enligt gamla likare
från Forshälla och Grinnaröds kyrkor) innehöll nästan
fulla 20 dec.-tum. — Den förordning angående mått och
vigt, som bragte mer bestämda föreskrifter, är ej af
år 1735, utan af d. 8 Okt. 1733. Jfr L. B. Falkman:
»Om mått och vigt i Sverige» (1884–85). — Uppgiften
å sp. 526, att »enheten för längdmåttet numera
skall kallas fot», eger ej längre sin riktighet,
sedan metersystemet (se d. o.) genom k. förordn.
af d. 22 Nov. 1878 infördes i Sverige.
*Alnarp. Elevernas kurs är numera obligatoriskt
2-årig, och endast i alldeles särskilda undantagsfall
kan densamma på ett år genomgås. För att vinna inträde
i andra årets kurs skall elev hafva aflagt godkänd
examen i första läsårets ämnen. Till inträde erfordras
minst 1 års, allvarlig praktik samt kunskaper
motsvarande minst vitsordet godkänd för flyttning
till 7:de klassen vid allmänt läroverk. Undervisning
meddelas, utom i förut anförda ämnen, äfven i mejeri-
ock ångmaskinslära samt till större utsträckning
och af ett större antal lärare, tillsammans 12
facklärare och 4 praktiska handledare. Elev eger
numera icke frihet att välja sina ämnen, och betyg
meddelas endast öfver fullständig kurs.
Lärlingskursen är så organiserad, att frilärlingarna,
hvilkas kurs är tvåårig, under första året på
aftontimmar undervisas i svenska språket, räkning
och landthushållning samt utgöra inalles 260
dagsverken, men under andra året erhålla teoretisk
undervisning 5 månader på vintern samt utgöra endast
150 dagsverken. Betalande ettårslärlingar följa
frilärlingarnas andra årskurs.
Vid A. finnes numera äfven ett mejeri-institut, med
2 afdelningar: högre mejeriskolan, hvars ändamål
är att meddela högre teoretisk äfvensom praktisk
undervisning i grunderna för mejerihushållningens
och boskapsskötselns utöfvande, närmast afsedd att
utbilda lärare inom dessa fack, samt mejeriskolan
med ändamål att meddela öfning och färdighet i
de till nämnda grenar hörande arbetens utförande,
ordnande och ledning, sålunda afsedd att utbilda
praktiska mejerister. Mejeri-institutet har samma
styrelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
