Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ancylus-vallar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af en kapellmusiker och en skådespelerska,
skref redan 1848 ett lustspel, En Evadatter,
som 1855 gjorde stor lycka, och sedermera med
samma framgång bl. a. En velgjörers testamente
(1858) och framförallt Rosa og Rosita (1862;
fri bearbetn. på svenska af F. Hedberg 1863), som
måste räknas till de bästa danska lustspel. Dessutom
har hon under psevdonymen Paul Winther skrifvit
flere noveller, bl. a. Kastaniebaandet (1869).
E. Ebg.
Andersen, Anton Jörgen, norsk violoncellist och
tonsättare, f. 1845 i Kristianssand, Norge, der
han började sina musikstudier under Rojahn, fick
anställning såsom violoncellist vid teatrarna
i Trondhjem 1864 och Kristiania 1865 samt blef
slutligen, efter genomgången kurs vid konservatoriet
i Stockholm, förste violoncellist och kammarmusikus
i hofkapellet 1871 i sistnämnda stad och lärare
i violoncell vid konservatoriet 1876. A.,
som i kontrapunkt är elev af Johan Lindegren,
har komponerat en af Musikaliska konstföreningen
utgifven sonat för violoncell och piano, diverse
sånger och tre stora symfonier, utförda i Stockholm på
monsterkonserter af orkestrar på omkr. 100 personer.
A. L.
Andersen-Lundby, Anders, dansk målare, född d. 16
Dec. 1841 i Lundby vid Aalborg, kom 1861 till
Köpenhamn, hvarest han väsentligen utbildade sig på
egen hand och 1864 började utställa. Först 1870 fann
han dock sin specialitet, vinterlandskapet, som han
sedan har odlat, och hvarmed han vunnit ett ansedt
namn. A. är sedan 1876 bosatt i München. I sitt
ämnesval föredrager han den lätt och mjukt liggande
nyfallna snön eller den tröstlösa snösörjan vid
inträffande töväder. Särskildt af det sistnämnda
slaget har han utfört ett rätt betydligt antal
stämningsfulla bilder, icke sällan med godt staffage.
Ph. W.
Anders Lennartsson, krigare. Se Lennartsson 1.
*Anderslöf, socken, tillhör odelad Skytts härad. 2,934
har. 2,240 innev. (1894).
*Anderson, Anders, läkaren och skalden, tog 1887
afsked från sin professorsbefattning, som han på
ett mönstergillt sätt hade utöfvat. Han dog d. 10
Sept. 1892 vid ett besök hos sin broder biskop
J. Andersson på Östrabo biskopsgård vid Vexiö. —
A:s lärare- och läkarekall hade lemnat honom ytterst
ringa tid öfrig till diktens värf. 1889 utgaf han ett
urval af sina Dikter från yngre och mognare år. En
mer fullständig bild af hans skaldepersonlighet
erhålles genom den samling af A:s Dikter, tal och
minnesteckningar, som efter hans död utgafs (1893)
af hans ungdomsvän prof. G. Ljunggren. A. hade
under sin studenttid tagit djupa intryck af
1840-talets ideella väckelser och särskildt
skandinavismen, hvilken inspirerade honom till flere
dikter. Äfven de öfriga äro till väsentligaste delen
tillfällighetsdikter, ofta minnessånger öfver någon
skald eller vetenskapsman. De äro rena, lifliga och
innerliga, med ädelt innehåll, stöpt i en särdeles
klar och klassiskt fulländad form. Mannens eget
stilla, flärdfria och försynta väsende träder der
i dagen. Han behandlade äfven prosan förträffligt,
bl. a. i det biografiska fragmentet Anders
Retzius, bidrag till bedömande af hans person och hans
verksamhet (i ofvannämnda 1893 utgifna samling). I
mognare år var A. till sina åsigter hängifven det
bestående i stat och religion. Jfr W. Netzels nekrolog
i -»Hygiea» 1892, Ljunggrens lefnadsteckning
i 1893 års samling och A:s efterträdare i
Sv. akad. A. E. Nordenskiölds »Inträdestal» 1893
(i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886», bd 8, 1894).
*Anderson, Arthur, afled i Norwood, nära London,
1868.
Anderson, Frans Albert, ämbetsman, riksdagsman, född
i Askeryds socken, Norra Vedbo härad, Jönköpings
län, d. 16 Nov. 1831, blef student i Upsala 1851,
aflade kameralexamen 1855, tjenstgjorde sedermera vid
landstaten i Östergötlands län till 1862 och derefter
i Kammarkollegium, hvarest han år 1867 förordnades
till kamererare, å hvilken befattning han 1870 erhöll
fullmakt, och 1873 utnämndes till kammarråd. Sedan
riksdagen i skrifvelse d. 24 Maj 1873 anhållit,
att K. M:t måtte i sammanhang med förslag till en
ny arméorganisation tillika föreslå stadganden,
genom hvilka efter en måttstock af 3 proc. årlig
afskrifning ej mindre rustnings- och roteringsbesvären
än äfven grundskatterna komme att efter hand minskas
och slutligen helt och hållet upphöra, förordnade
K. M:t d. 26 Sept. 1873 A. att afgifva betänkande och
förslag rörande såväl afskrifningen som de åtgärder
i öfrigt, som derigenom kunde föranledas. Detta
betänkande, som vittnar om djupgående insigter och
varit af stor betydelse för dithörande frågors
senare behandling, afgaf A. d. 15 Sept. 1874
(utg. i tryck s. å.). Redan dessförinnan, d. 12 Juni
s. å., hade A. förordnats till expeditionschef i
Finansdepartementet; men han återgick mot slutet
af året till kammarrådsämbetet. Den 22 Juli 1875
förordnades han till ledamot i en komité med uppgift
att verkställa förberedande undersökningar och
utredningar i fråga om medlen för genomförande och
upprätthållande af en ny härordning och om dermed
i samband ställd jämkning af skattebördorna,
hvilken komité, vanligen kallad »Förberedande
skattejämkningskomitén», afgaf utlåtande d. 20
Okt. 1876. Kallad till ledamot i den af K. M:t
d. 20 Juni 1879 tillsatta skatteregleringskomitén,
deltog A. i dess arbeten, hvilka afslutades d. 13
Sept. 1882, då komitén afgaf sitt utlåtande. År
1885 utnämndes A. till generaldirektör och chef
för Statskontoret. Han uppgjorde år 1887, tillika
med tvänne andra komiterade, förslag till nytt
uppbördsreglemente och var ordförande i den komité,
som år 1894 afgaf betänkande angående ordnandet af
pensionsväsendet för statens civile tjensteinnehafvare
samt för deras enkor och barn. — År 1877 valdes A. af
både Jönköpings och Elfsborgs läns landsting till
ledamot af riksdagens Första kammare samt emottog
val för Jönköpings län. Sedan detta mandat utgått,
valdes A. år 1886 till ledamot af samma kammare för
Vesternorrlands län. Kammaren insatte honom i 1878 och
1883 års särskilda utskott för behandling af försvars-
och skattefrågorna samt i det utskott, som vid 1892
års urtima riksdag för samma ändamål tillsattes,
äfvensom i 1879 års bevillningsutskott. Sedan 1879
har A. valts till fullmäktig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
