Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ancylus-vallar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andersson, Sven, bildhuggare, föddes d. 24 Aug. 1846
i Gnosjö församling af Jönköpings län. Hans håg för
skulpturen förde honom 1868 till hufvudstaden, der
han blef elev till en början vid dåv. Slöjdskolan
och derefter vid Fria konsternas akademi. Af brist på
medel kunde de påbörjade studierna ej fullföljas. I
stället åtnjöt han någon tids enskild handledning
af Frithiof Kjellberg. A. fick tidtals egna sig åt
handtverksarbete, men sysselsatte sig så mycket
tiden medgaf med utförande af porträttmedaljonger
och påbörjade 1875 den serie porträtt i byster
och medaljonger af ledamöter af riksdagens båda
kamrar, som vid pass tio år derefter uppgick
till nära ett sextiotal och då öfverlemnades till
riksdagen. Samlingen har sedan dess ökats och utgör
nu (1895) öfver 70. Riksdagen beviljade 1890 A. ett
resestipendium å 3,000 kr. — det enda stipendium, som
genom riksdagsbeslut tilldelats någon svensk konstnär
—, och A. styrde kosan till Italien, hvarifrån han
återkom 1891. Sedan dess har han uppehållit sig i
Skåne, der han i byster och reliefer porträtterat ett
större antal lärare vid Lunds universitet. Förutom
en del enskilda porträtt har A. de senare åren
utfört en mängd porträtt af framstående svenske män
och skänkt dem till de institutioner, till hvilka
dessa personers verksamhet företrädesvis knutit
sig. Sådana gåfvor hafva tillfallit bl. a. Svenska
akademien, Vetenskapsakademien, de kungl. teatrarna,
Publicistklubben samt Malmö stadsfullmäktige. —
A. deltog i »opponenternas» utställning 1885 och
i Konstnärsförbundets första utställning s. å.
K. W–n.
Andersson, Ernst Kristian Richard, pianist,
f. i .Stockholm d. 22 Aug. 1851, studerade vid
konservatoriet 1867–74 och sedermera vid högskolan
för musik i Berlin, der han tidtals äfven var
ställföreträdare för sin lärare, Barth. Han
konserterade i flere tyska städer och flere gånger
i Stockholm, dit han återkom 1884 och der han 1886
inrättade en musikskola. A. har utgifvit Pianospelets
teknik samt flere häften sånger och pianostycken,
hvaribland Skuggor och dagrar prisbelöntes af
Svensk musiktidning och en Pianosonat af Musikaliska
konstföreningen. A. L.
Andersson, Lars Aksel, utgifvare och bibliograf,
född d. 2 Mars 1851 i Halmstad, blef student i
Upsala 1870 och filos. doktor 1884 efter att hafva
försvarat afhandlingen Om Johan Salbergs Grammatica
svetica. Han ingick 1882 såsom e. o. amanuens
vid Upsala universitetsbibliotek, der han 1885
utnämndes till 3:dje (Lidénsk) amanuens. Med sina
universitetsstudier i nordiska språk, särskildt
modersmålet, såsom utgångspunkt, har A. utvecklat
en betydande verksamhet dels såsom utgifvare af
vigtiga arbeten från vår hittills i rent literärt och
språkligt afseende så förbisedda reformationstid, dels
såsom bibliograf. I förra afseendet må nämnas hans
(delvis tillsammans med H. Schück utgifna) upplaga
af vigtigare »Skrifter från reformationstiden»
(1–4, 1889–93; n:r 3 och 4 äro försedda med
literaturhistoriskt högst värdefulla inledningar af
A.), hans i typografiskt afseende oöfverträffliga
nytryck af vår så godt som äldsta ordbok (af 1538)
»Variarum rerum vocabula» (1890) samt
framförallt af 1526 års »Thet nyia testamentit» (1893). I det
senare afseendet märkas hans för historikern nästan
oumbärliga Register titt Warmholtz’ Bibliotheca
(1889), Bibliographia Klemmingiana (1890) och
framförallt det af G. E. Klemming planlagda och
1889 påbörjade, men af A. väsentligen utarbetade
och fortsatta praktverket Sveriges bibliografi
1481–1600 (ännu ej afslutadt).
Ad. N–n.
Andersson, Johan Axel Gustaf, målare, son af
botanisten N. J. Andersson (se bd I, sp. 715–716),
föddes i Stockholm d. 1 April 1859. Efter
afslutade studier vid konstakademien i Stockholm
företog A. studieresor till Holland, Frankrike och
Italien. När Konstnärsförbundet bildades, anslöt
A. sig till detta och deltog i dess utställningar
1885 i Stockholm (med bl. a. porträtt af professor
E. Edlund), 1887 i Göteborg, 1888 i Stockholm, 1891
i Göteborg och 1894 i Stockholm. A. har hemtat sina
motiv — såväl landskap som figurbilder — i synnerhet
från Åland. Äfven på etsningens område har han
varit verksam och bl. a. lemnat ett par bidrag till
Föreningens för grafisk konst årspublikation. Dels
i Nationalmuseum (1893), dels å Konstnärsförbundets
utställning 1894 har han exponerat förslag till
dekorativa rumsinredningar, hvilka skulle förena
användning af nordiska motiv med tillämpning i
fråga om skema och hållning af historiska stilarter,
företrädesvis den pompejanska och renaissancestilarna.
Ett af dessa förslag har kommit till användning i ett
privathus i Stockholm. A. är gift med målarinnan Eva
Topelius, en dotter af skalden Z. Topelius. K. W–n.
Andersson, Vendela Linnea, operasångerska. Se
Sörensen, V. L.
*Anders Suneson. Hans Hexaemeron utgafs f. f. g. 1892,
af professor M. Gertz.
*Anderstorp. 1. Socken. Areal 9,507 har. 1,063
innev. (1894). — 2. Bomullsspinneriet ligger i Fjäre
(ej Fjärås) härad.
*Andesit, geol. petrogr., en yngre, vulkanisk
bergart. Förekomsten af andesit i Sverige var ej
känd förrän på 1880-talet, då F. Svenonius upptäckte
densamma, fast anstående vid sjöarna Norra och Södra
Dellen i Helsingland. E. E.
Andesvaga, en på senaste tid i bruk kommen benämning
på idioter l. sinnesslöa.
Andfoglar, zool. Se And 1.
Andidsjan, stad i ryska central-asiatiska
prov. Fergana, nära Sir Darja, har omkr. 30,000
innev., många trädgårdar och betydlig handel med
råvaror och manufakturer. Det var till 16:de
årh. hufvudstad i Fergana och har sedan 1875
varit ryskt. I trakten idkas betydlig silkes- och
sädesodling samt trädgårdsskötsel, hvilken i hög grad
främjas genom konstgjorda bevattningskanaler.
Andier, en afdelning af lesgerna (se d. o.).
*Andira. A. araroba lemnar Bahia l. Goapulver. Se
Krysarobin. Suppl.
Andlau [angdlå], Gaston Hardouin Joseph, grefve d’A.,
fransk officer, f. 1824, blef såsom öfverste vid
Rhenarméns generalstab fången vid Metz och förd till
Tyskland. Efter återkomsten till Frankrike författade
han ett par arbeten, Lettre d’un colonel d’état
major sur la capitulation de Metz (1871) och Metz,
campagne et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
