Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anglikanismen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militäriskt skydd residerar i hufvudstaden
Huë. Enligt den 1888 för A. och Tongking uppställda
budgeten uppgingo inkomsterna till 17,3 och utgifterna
till 17 mill. frcs. Importen hade 1891 ett värde af
4,26 mill. frcs, exporten af 8,65 mill.
Anna Petrovna. Se Anna, ryska furstinnor 2.
*Ann Arbor hade 9,431 innev. 1890. Universitetet hade
2,692 studerande 1892.
Annarr, Fornn. Se Andre.
Annecin [annösä’ng], slott. Se Béthune.
Annedal, arbetareförstad vid Göteborg. Se
Arbetarebostäder. Suppl., och Göteborg.
*Annefors kapell, i Södra Helsinglands vestra
tingslag, är egentligen ingen »socken», ty det bildar
ingen jordebokssocken och utgör icke egen kommun. Det
är ej »annex» till, utan endast ett kapell under
Bollnäs. 379 innev. (1894).
Anne kapell, Sankt. Se Sankt Anna.
Anneklef, en vid Hör, i Skåne, belägen bekant fyndort
för pelareformigt afsöndrad basalt, uppträdande i en
isolerad liten kupp eller bergkulle. E. E.
*Annelöf, socken. 1605 har. 895 innev. (1894). Inom
socknen, 2 km. från Annelöfs och 1 km. från
Dösjöbro station vid Landskrona–Kjeflinge jernväg,
ligga Annelöfs fabriker, tillhöriga Skånska
bomullskrut-fabriks-aktiebolaget och omfattande
fabriker för tillverkning af bomullskrut och
hydraulisk pressning deraf för minladdningar,
för tillverkning af ättiketer och af röksvagt
s. k. normalkrut. Den sistnämnda fabriken, som är
afsedd att tillverka minst 150 och högst 300 tons
färdig vara pr år, är uthyrd till aktiebolaget
Svenska krutfaktorierna. Båda bolagen hafva
gemensam styrelse, som har säte och kontor i
Landskrona. Utom ingeniörskontor och laboratorium
äro för fabrikationen uppförda omkr. 30 hus,
och till fabrikerna leder särskildt jernvägsspår
från Annelöfs station. Fabrikerna med tillhörande
landtegendom omfatta omkr. 260 har och hafva kostat
1 mill. kr. Arbetsstyrkan utgör ungefär 100 man.
Annenkov, Pavel Vasiljevitj, rysk kritiker, f. 1803
i Moskva, d. 1887 i Dresden, gjorde långvariga resor
i utlandet och vistades der de tjugo sista åren af
sitt lif. A. hörde till den rent estetiska skolan af
kritiker, hvilken uppträdde på 1850–60-talet. Hans
mest betydande arbete, Hågkomster och kritiska skisser
(i 3 bd, 1877–81), lemnar upplysande bidrag till
studiet af den ryska literaturen under 1800-talet. Han
gjorde sig äfven fortjent såsom utgifvare af den
första kritiska upplaga af Pusjkins diktverk (i 7 bd,
1854–57). Förtrolig vän till Turgenjev, meddelade
A. i tidskriften »Vjestnik Jevropy» 1884–86 värderikt
material till dennes biografi och karakteristik.
Annenkov, Michail Nikolajevitj, rysk general,
ingeniör, f. 1835, deltog i kampen mot polackerna
1863–64 och var 1870–71 kommenderad till preussiska
fältarmén och lemnade öfver kriget en skildring,
som öfversatts äfven till svenska (»1870 års krig»,
1872). Han ledde i rysk-turkiska kriget 1877–78
trupptransporterna i Donauarméns rygg. 1880
deltog han i expeditionen mot turkmenerna och stod
sedermera i spetsen för byggandet af den transkaspiska
jernvägen, hvaraf linien Kaspiska hafvet–Samarkand
fullbordades 1888, och som f. n. fortsättes till
Tasjkend. A. har äfven ledt anläggningen af
strategiska jernvägar i Vest-Ryssland. Sedan 1892 är
A. general af infanteriet. Under den stora nöden
1891–92 lemnade staten åt A. betydande summor
(slutligen omkr. 14 mill. rubel) till anordnande
af allmänna arbeten (vägbyggnader o. dyl.) till de
nödlidandes hjelp. Men det sades sedermera (1895),
att A. användt en stor del af denna summa för andra
ändamål.
*Annerstad, socken, Sunnerbo kontrakt. 13,800
har. 1,371 innev. (1894). Pastoratet blef genom
k. br. d. 15 Juni 1877 förklaradt vara icke vidare
ärftligt, utan regalt.
*Annerstedt, T., bevistade såsom sjelfskrifven
ledamot kyrkomötena 1868, 1873 och 1878 och höll
sammanlagdt fyra prestmöten. Han deltog i det
möte, som 1880 var sammankalladt i Upsala för
att rådpläga om kyrkosångens förbättrande. Han
var sedan 1857 ledamot af Mus. akademien och sedan
1860 ordensbiskop. Död i Strengnäs d. 6 Nov. 1880.
J. P.
2. Annerstedt, Per Samuel Ludvig, universitetslärare,
juridisk författare, ämbetsman, biskop T. Annerstedts
brorson och son af konteramiralen Claes Samuel
A. (f. 1799, d. 1869), föddes i Karlskrona
d. 7 Aug. 1836. Han blef 1856 student i Upsala,
der han 1860 aflade filos. kandidatexamen och
s. å. promoverades till filos. doktor. Snart
öfvergick han till juridikens studium, aflade 1862
hofrätts- och 1863 juriskandidatexamen, innehade
1864–65 landtdomareförordnanden och blef 1865 vice
häradshöfding. Sistnämnda år utnämndes han till
adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk
stats- och specialrätt vid Upsala universitet och
1870 till adjunkt i svensk allmän lagfarenhet och
romersk rätt derstädes. Efter att hafva förordnats
till ledamot 1871 af den följande år i verksamhet
trädande Lagbyrån och 1874 af Nya lagberedningen,
återgick han 1876 till universitetet såsom professor
i processrätt, dock endast för en kort tid, ty 1877
utnämndes han till revisionssekreterare och till
byråchef för lagärenden i Justitiedepartementet,
der han 1879 förordnades till expeditionschef. 1883
blef han ledamot af Konungens högsta domstol, men
tog 1884 afsked och förordnades till ordförande
i Nya lagberedningen. S. å., då denna öfverlemnat
sitt förberedande utåtande om rättegångsväsendets
ombildning, blef A. ledamot och 1885 vice ordförande i
den »förstärkta lagberedning», hvilken tillsatts för
att med anledning af Nya lagberedningens utlåtande
afgifva yttrande ang. hufvudgrunderna för en ny
rättegångsordning. 1892 utnämndes A. till president i
Kammarrätten. Vid jubelfesten i Upsala 1877 kreerades
han till juris hedersdoktor.
Den mångsidiga förmåga, hvarom alla dessa höga värf
tala, har tagits i anspråk äfven för en mängd andra
maktpåliggande uppdrag. Så har A. varit ledamot i
komitéerna för utarbetande af förslag till stadganden
om säkerhet i jernväg (1878) och till revision
af gällande föreskrifter om förlag m. m. (1880),
i bankkomitén (1881) och i den s. k. lappkomitén
(1882). Jämte landshöfding Bergström var A. 1879
svensk delegerad vid öfverläggningar med danska
och norska, komiterade ang. jämkningar i det
svensk-norsk-danska förslaget till vexellag. Han var
ordförande i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
