Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arksignatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersöka och afdöma alla brott, som begåtts i A. Vidare
begära makterna ersättning för de armeniska familjer,
som ledo genom grymheterna 1894, samt garanti för
de privilegier, som sedan århundraden beviljats den
armeniska kyrkan, men på de senaste åren förvägrats
den. Porten har förklarat sig gå in på dessa
fordringar, men önskar dock ytterligare underhandla
med makterna angående vissa punkter samt har uttalat
den förhoppningen att i hvarje fall intet intrång
skall göras i sultanens suveränitet och myndighet.
*Armeniska literaturen. Om dennas offentliggörande
har den största förtjenst inlagts af mechitaristerna
(se d. o.).
*Arméns enke- och pupillkassa är sedan 1884 ställd
under afveckling, och ingen eger sedan dess
rätt till inträde i densamma. Af dess kapital
öfverfördes en del d. 1 Jan. 1884 till den med
nämnda dag bildade Arméns nya enke- och pupillkassa,
hvilken alla officerare och underofficerare samt
en del civilmilitära tjenstemän äro skyldiga att
tillhöra. Denna kassas ändamål är att bereda understöd
åt enkor och barn efter ämbets- och tjenstemän vid
armén eller i samband dermed stående inrättningar. Den
förvaltas, liksom den äldre kassan, af direktionen
för Arméns pensionskassa, och dess inkomster utgöras
af dels delegarnas års- och befordringsafgifter,
dels tillskott från statens sida.
*Arméns flotta. Om arméns flottas fartygscerter se
Turuma.
Arméns fullmäktige. Se Arméns pensionskassa. Suppl.
Arméns förråd. Se Förråd.
Arméns nya enke- och pupillkassa. Se Arméns enke-
och pupillkassa. Suppl.
*Arméns pensionskassa. Arméns fullmäktige utgöras
af 16 personer, nämligen 2 generalspersoner, 6
regements- eller kårchefer och 8 kaptener eller
ryttmästare, valda arméfördelningsvis. Fullmäktige
sammanträda i regeln hvart femte år, krigsbefälet
(se d. o.) endast då, när för pensioneringen vigtiga
frågor föreligga. C. O. N.
Armépostkontor. Se Fältpost.
Armeria Willd., bot., växtslägte, tillhör
nat. fam. Plumbagineae och innefattar örter med smala,
jämnbreda, nedtill tufvade blad, ogrenade stänglar,
som uppbära de i en hufvudlik blomställning samlade,
oftast vackert ljusröda femtaliga blommorna. De
omkr. 50 beskrifna arterna tillhöra det tempererade
Europas, Asiens och Amerikas flora. A. elongata
(Hoffm.) Kock och en underart under denna A.
*maritima förekomma i vår flora och lefva på mager,
sandig mark, särskildt vid kusterna. Åtskilliga
arter, såsom A. alpina Willd., A. plantaginea Willd.,
A. canescens hafva sedan gammalt haft användning
inom trädgårdskonsten till rabattinfattning m. m.
G. A.
Armes parlantes [arm parla’ngt], Fr. (»talande
vapen»), herald. Se Vapen, sp. 255.
*1. Armfelt (skref sig Armfeldt), K. G. Om A:s norska
fälttåg jfr J. A. Lagermark: »Armfeldts tåg emot
Trondhjem 1718» (i »Hist. tidskr.», bd 9, 1889) och
F. Schenström: »Armfeltska karolinernas sista tåg»
(1890). För medel samlade genom allmän subskription
har på toppen af Dufeds skans rests ett 10 m. högt
granitminnesmärke till erinring af de tappre karoliner, som satte
lifvet till på A:s expedition. Minnesmärket aftäcktes
d. 6 Sept. 1892.
*2. Armfelt, G. M., den förres sonsons son, föddes
d. 31 Mars (ej d. 1 April) 1757. Böttigers påstående
att A. är förf. till »Tillfälle gör tjufven» kan
ej bevisas (jfr Hallman, sp. 579). En glänsande
skildring af A. har Elof Tegnér lemnat i »Gustaf
Mauritz Armfelt. Studier ur Armfelts efterlemnade
papper samt andra handskrifna och tryckta källor»
(3 bd, 1883–87).
4. Armfelt (skref sig Armfeldt), Karl Gustaf,
friherre, militär, medlem af Anjala-förbundet, var
son af generalen K. G. Armfelt (se A. 1) och föddes
d. 14 Juli 1724. Han blef 1738 underofficer och 1742
(ej 1748) fänrik vid Nylands infanteri samt deltog
i kriget 1741–42. Derefter var han 1745–51 och
1753–55 i fransk krigstjenst samt kämpade 1757–59 med i
Pommerska kriget. Vid regementet hade han under tiden
avancerat till kompanichef (1753), blef 1768 major,
1775 öfverstelöjtnant och 1780 chef för detsamma.
1787 utnämndes han till landshöfding i Nylands och
Tavastehus län (senare hälften af 1776 hade han varit
vice landshöfding der) och till generalmajor. Vid
krigsutbrottet 1788 fick A. befälet öfver de finska
trupper, som i Maj uppställdes vid Kymmene elf,
och sedan konung Gustaf III sjelf i Juli kommit
öfver till Finland samt börjat gå anfallsvis till
väga, ställdes A. i spetsen för en af de två kårer,
som skulle angripa Fredrikshamn. Med sin 4,000 man
starka afdelning hade A. ryckt fram ända till Hussula,
endast omkr. 4 km. från Fredrikshamn, då de med kriget
missnöjde officerarna inom kåren lyckades öfvertala
honom att förmå konungen till återtåg d. 4 Aug. Den
militära och politiska situationen syntes A. dåmera
så dyster, att han inlade ansökan om afsked. Den
enda möjligheten till fäderneslandets och arméns,
räddning ur den nöd, som det utan tillräckliga
förberedelser begynta kriget vållat, tycktes honom
vara fred och riksdags sammankallande. Den hederlige,
men svage A. lät af kraftigare viljor förmå sig
att beträda vägar, som voro förräderiets, men som
han aldrig upphörde att betrakta såsom lojalitetens,
emedan hans afsigter voro välmenande. Hans namn syntes
främst bland de 7 officerares, som undertecknade det
till kejsarinnan Katarina afsända brefvet om fred
af d. 9 Aug. (»Liikala-noten»), och det var han,
som till konungen öfversände den i Anjala d. 12
s. m. uppsatta »Anjalaförbundsskriften», hvilken
fordrade fred och riksdag (se vidare
Anjalaförbundet). A:s deltagande i dessa mått och steg
var af betydelse för rörelsens spridning, emedan han
åtnjöt allmänt anseende för tro och heder. Han dömdes
af Krigskollegium d. 19 April 1790 till förlust af
lif, ära och gods, men med anledning af hans »förut
gjorda trogna tjenster och förda ostraffliga vandel»,
mildrade konungen d. 13 Aug. s. å. — det var dagen
före Värräläfreden, som ärofullt afslöt kriget — domen
till »lindrig och anständig arrest» för lifstiden på
Malmö fästning. Der afled A. d. 5 Jan. 1792.
Arminia. Se Burschenschaft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
