Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arseniter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för skarpskyttebrigaden och anförde en gardesdivision
på expeditionen till Egypten 1882. Hösten 1886
begaf han sig jämte sin gemål till Indien och förde
der 1888–90 kommandot öfver britiska härsmakten i
Bombay. Derefter var han befälhafvande generallöjtnant
i Portsmouth och utnämndes 1893 till general samt
befälhafvare öfver lägret i Aldershots.
Arthur Dudley [artȳr dudlä’], psevdonym för franska
författarinnan Blaze (se d. o.).
Articles of religion [ārtiköls av reli’djön], Eng.,
engelska kyrkans bekännelseskrift. Se Trettionio
artiklarna.
Articulatio, Lat., anat. Se Led.
Articuli fidei, Lat., trons artiklar. Se
Trosartikel.
*Artificiel horisont. Jfr Zenit.
Artificiella igeln, ett kirurgiskt instrument. Se
Koppsnäppare.
*Artilleri betecknar ej endast pjeserna med till
deras användning behöflig materiel, såsom lavetter,
fordon, utredning och ammunition, och
de till skötandet afsedda trupperna, utan äfven den
vetenskap, som omfattar skjutningens teori och
praktik. På grund af pjesernas användning och
uppställning skiljer man på bergs-,
fält-, belägrings-, fästnings-, kust- och
fartygsartilleri. — Numera göras artilleripjeserna
af stål. Alla lands artillerister äro numera
ense om bakladdnings-pjesers öfverlägsenhet
öfver framladdningspjeser. Sträfvandet efter en
enhetspjes för fältartilleriet synes ej så snart kunna
realiseras. I Sverige har man 7 och 8 cm. kanoner;
i flere land synes man önska äfven en kastpjes,
haubits eller mörsare af 10 eller 12 cm. kaliber,
för att i fältkriget mot betäckta mål kunna få bättre
verkan med granatkartescheld. Pjeser finnas numera,
hvilkas skottvidd är 10 till 15 km., men de afstånd,
på hvilka artilleristriden i allmänhet kommer att
utkämpas, anser man vara 2 till 3 km.
Organisation. Sverige. Enligt 1872 års organisation,
som genomfördes under åren 1873–75, utgjordes
artilleriet af Svea, Göta och Vendes regementen om
10 batterier, af hvilka 2 voro fot- (vid Svea) och 6
ridande (vid Vendes), alla de öfriga åkande. Härtill
kommo ytterligare 3 fästningskompanier vid Svea
regemente, afsedda för Vaxholm, och 3 dylika
vid Göta regemente, afsedda ett för Karlsten
och 2 för Karlsborg, samt 1 batteri (3 i krig)
vid Gotlands nationalbeväring. Af Vaxholms och
Karlstens-kompanierna bildades 1888 Vaxholms
artillerikår, och Gotlands-kompaniet hade redan 1886
utvecklats till Gotlands artillerikår med 2 batterier
och 1 fästningskompani (1 batteri, då beväringen icke
är inne). Genom 1892 års urtima riksdags beslut
antogs en ny organisation af artilleriet, hvilken
skall vara fullständigt genomförd år 1897, och enligt
hvilken detta vapenslag skall utgöras af 6 regementen
(Första och Andra Svea, Första och Andra Göta, Vendes
och Norrlands), hvartdera om 6 åkande batterier utom
Vendes, som derjämte har 2 ridande, vidare Gotlands
artillerikår (liksom förut), Vaxholms artillerikår
(liksom förut) och Karlsborgs artillerikår, med
2 kompanier. (Se vidare Sverige, Försvarsväsende,
och de olika regementena.) Till flottan hör den
under uppsättning varande Karlskrona artillerikår
(se d. o. Suppl.).
Danmark. Genom 1880 års härordning organiserades
fältartilleriet på 2 regementen, hvartdera på
6 liniebatterier om 6 kanoner samt kadrer till
2 landtvärnsbatterier, och fästningsartilleriet
på 2 bataljoner med 4 liniekompanier samt kadrer
till 3 landtvärnskompanier. Dessutom tillkommo
tekniska afdelningar. Vid mobilisering tillkomma för
fältartilleriet 1 batteri Bornholms »væbning» och 2
depoter samt vid fästningsartilleriet 2 kompanier
Köpenhamns och 1 kompani Bornholms »væbning»
äfvensom 2 depoter. Fältartilleriet är utrustadt med
8 och 9 cm. Kruppska bakladdningspjeser. Genom 1893
års härordningsförslag, som åter framlades för
1893–94 års riksdag, ökades fästningsartilleriet till 12
linie- och 8 landtvärns- l. förstärkningskompanier,
förenade i 3 linie- och 2 förstärkningsbataljoner.
Norge. Genom 1876 och 1885 års lagar och härordningen
af 1887 har den förutvarande allmänna värnpligten
ännu strängare genomförts. Fältartilleriet består
af 3 kårer, förlagda i Kristiania, Fredriksstad
och Trondhjem. Hvarje kår skall uppsätta 1
linie-, 1 landtvärns- och 1 landstormsbataljon,
hvar bataljon på 3 batterier, om 6 kanoner och
1 parkkompani. Fästnings- och bergs-artilleriet
består af 1 kår på 1 linie-, 1 landtvärns- och 1
landstormsbätaljon. Hvarje bataljon uppsätter 2
fästningskompanier och 2 bergsbatterier, de senare
på hvardera 6 kanoner. Dertill kommer det tekniska
artilleriet. H. W. W. C. O. N.
Artilleri-belägringsträng. Se Belägringsträng.
Artilleri-departementet, ett af de fyra departementen
inom Arméförvaltningen (se d. o. Suppl.).
Artilleri-depot. Se Depot.
*Artilleri-förråd. Om den genom k. instr. af d. 25
Juni 1881 förändrade indelningen af artilleriförråden
se Förråd, sp. 711.
Artilleri-museum i Stockholm. Se Tyghus.
Artilleri- och ingeniörhögskolan, militär högskola,
som leder sitt ursprung från Högre artilleriläroverket
(se d. o.), har till ändamål att meddela artilleriets
och fortifikationens subalternofficerare
ökade insigter i de ämnen, af hvilkas kännedom
dessa vapenslags ändamålsenliga användande
beror. Högskolan, som erhöll sin nuvarande benämning
1878, flyttades 1885 från Marieberg vid Stockholm
till Artillerigården i Stockholm. Undervisningen vid
densamma är fördelad på 4 ungefär samtidigt pågående
tvååriga kurser, nämligen allmänna artillerikursen,
högre artilleri-kursen, allmänna fortifikationskursen
och högre fortifikationskursen. De båda allmänna
kurserna afse meddelandet af de kunskaper,
som, utöfver hvad eleverna förut inhemtat, anses
erforderliga för tjensten i allmänhet vid artilleriet
och fortifikationen. Den högre artillerikursen afser
meddelandet af de ytterligare kunskaper, som anses
erforderliga för bestridande af vissa inom nämnda
vapenslag förekommande särskilda befattningar,
såsom besigtning af kanoner o. d., probering af krut
m. m. Genom den högre fortifikationskursen skola
bibringas de ytterligare kunskaper, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
