Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asculum Picenum, romarnas namn på staden Ascoli
Piceno (se d. o.).
Asepsin, farmak. Se Antisepsin. Suppl.
Aseptik (af Grek. nekande a och septikos,
som åstadkommer förruttnelse), den kirurgiska
behandlingsmetod, som går ut på att utestänga
infektion genom användande af fullkomligt
smittfria medel, instrument, förbandsartiklar
m. m. Den antiseptiska sårbehandlingen, der sårets
försvarande mot sjukdomsalstrande mikroorganismers
inträngande sker genom användande af medel, som äro
giftiga för dessa organismer (sublimat, karbolsyra
o. s. v.), har i regeln den stora olägenheten med
sig att nämnda medel kunna verka giftigt äfven
på patienten. På senaste tiden har derför inom
kirurgien gjort sig gällande en sträfvan att,
så vidt möjligt är, ersätta denna behandling med
en aseptisk behandling, hvilken består deruti att
man söker skydda det rena operationssåret från all
infektion utifrån genom att begagna instrument och
förbandsartiklar, hvilka på mekanisk eller termisk
väg på det omsorgsfullaste befriats från alla
smittofrön, samt tvättvätskor (t. ex. kokadt vatten,
alkohol), hvilka äro indifferenta, men aseptiska,
d. v. s. absolut fria från patogena mikrober eller
deras sporer. Är deremot såret redan från början
infekteradt, såsom ofta är fallet vid yttre skador,
kan, såsom lätt inses, behandling med antiseptiska
medel i regeln icke undvaras. Aseptiken kan alltså
sägas vara en del af, men på samma gång en motsats
till antiseptiken. S. J–n.
Aseptiskt (af Grek. nekande a och sepsis,
förruttnelse) kallas hvarje fast eller
flytande föremål, som är fullkomligt fritt från
sjukdomsalstrande organismer eller deras sporer. Då
frihet från dylika organismer ej kan med säkerhet
ernås, utan att ämnet i fråga befrias från alla slags
organismer, de må nu vara sjukdomsalstrande eller
icke, så blifva praktiskt taget begreppen aseptisk
och steril (i bakteriologisk mening) identiska. Jfr
Aseptik. Suppl. och Sterilisering. Suppl.
S. J–n.
Aseptol (se Aseptik. Suppl. farmak. Genom inverkan
af koncentrerad svafvelsyra i köld på karbolsyra
erhålles fenolortosulfonsyra, som sedermera
renas. En 33 1/3-procentig lösning i vatten af
denna syra utgör det preparat, som kallas aseptol
l. sozolsyra (acidum sozolicum) och som är en mer
eller mindre brunfärgad, klar, sur, af karbolsyra
luktande vätska, hvars blandning med 9 delar vatten
fått användning såsom antiseptiskt medel i stället
för den giftigare karbolsyran. Aseptol har dock
den betydande olägenheten att med tiden försvagas,
derigenom att ortosulfonsyran småningom förvandlas
till den mindre verksamma parasulfonsyran. S. J–n.
*Aserbejdjan. Jfr Rättelser, bd 18, sp. 813.
Aserbeidianska tatarer. Se Tatarer, sp. 1423.
Asfi. Se Safi.
Asfred, missionär i Birka. Se Ansgar.
Ásgeir, fornnordiskt manshamn. Se Ansgar.
Ashbourne [a’sjbårn], Edward Gibson, lord, engelsk
jurist och politiker, född i Dublin 1838, aflade en
lysande examen vid Trinity college i nämnda stad,
blef 1860 praktiserande advokat och vann såsom sådan
ett namn. 1875–85
epresenterade han Dublin i underhuset, der han stod i
spetsen för det konservativa partiet i de irländska
frågorna. Han var 1877–80 attorney-general för Irland
och 1885–86 samt 1886–92 i Salisburys konservativa
kabinett lordkansler för Irland, en plats, som han
innehar äfven i Salisburys tredje kabinett (sedan Juni
1895). 1885 hade han blifvit peer med titeln baron
A. (han hette förut Gibson). Hans namn är fäst vid
den lag (Lord Ashbourne’s act, 1885), som afser att
underlätta de irländske arrendatorernas förvandling
till sjelfegande (jfr Agrarpolitik, sp. 112. Suppl.).
Ashburton [a’sjbörtön], flod i nordvestra delen af
Vest-Australien, uppstår af fyra källfloder under 24°
10’ s. br., flyter i nordvestlig riktning, upptager
Hardey fr. h. samt faller ut i Indiska hafvet vid
Onslow n. om Exmouth-viken. Det är en äkta steppflod,
som kan svälla ut till 300 m. bredd med 20 m. djup,
medan den andra tider krymper ihop till en rad
gölar. Dess mellersta lopp är ännu okändt; för öfrigt
är den undersökt af Sholl (1866) och Giles (1876).
Ashburton [a’sjbörtön], lord. Se Baring. Suppl.
Asheville [a’sjvill], stad i vestra delen af
Nord-Carolina, i det vackra landskap (»land of
the skye»), som i v. begränsas af Great Smoky
mountains och i ö. af Blue ridge. A. ligger vid
Swannanoas förening med French Broad, en biflod till
Tennessee, hade 10,235 innev. 1890 och begagnas
mycket såsom sommar- och vinterkurort af bröst-
och nervsjuka (omkr. 70,000 årligen). Höjden öfver
hafvet är 716 m., medeltemperaturen för sommaren
är 35° C., för vintern + 4, för våren 10° C. —
I närheten håller Geo. Vanderbilt, yngste sonen
till Will. H. Vanderbilt, på att åt sig uppföra ett
slott, som torde bli det dyrbaraste och ståtligaste
privatresidens någon person eger. Slottet, af
häpnadsväckande dimensioner, är bygdt i ren italiensk
stil af kalksten från Maryland; omgifningen är genom
plantering af flere hundra tusen växter och träd
förvandlad till en sagolik trädgård, och jernväg
från Baltimore går direkt fram till slottet.
Ashford, stad i Kent, vid Stour (ej Strout). 10,728
innev. (1891).
Ashland [a’sjländ], namn på flere städer
i Nord-Amerikas förenta stater. 1. Stad i
Wisconsin, med en utmärkt hamn vid Long Islandbay,
vid Lake Superior, och station vid Duluth,
South Shore and Atlantic-jernvägen (till Sault
S:te Marie). 9,956 innev. (1890). Jernverk och
trävaruhandel. Utskeppningsort för jernmalm från de
rika malmlagren i Gogebic range i närheten af staden,
der årligen brytas öfver 1 mill. ton. — 2. Stad i
Kentucky, vid Ohio. 4,195 innev. (1890). Masugnar
och ett af unionens största valsverk. Utskeppning af
jernmalm, tackjern och kol. — 3. Stad i Pennsylvania,
n. v. om Pottsville, i Schuylkills rika
stenkolsbäcken. 7,346 innev. (1890).
Ashton in Makerfield [a’sjtön in mä’körfīld], stad i
engelska grefsk. Lancaster, 6 km. s. om Wigan. 13,379
innev. (1891). Smide, stenkolsgrufvor.
Asia, Grek. mytol., en okeanid, dotter till Okeanos
och Thetys, var enligt somliga sagor förmäld med
lapetos och moder till Promethevs, enligt andra maka
till den sistnämnde. Efter henne skulle verldsdelen
Asien fått sitt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
