Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asjik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fresen understundom i menniskans öra, der deras
hopfiltade mycelium bildar en beläggning
på yttre hörselgången och trumhinnan,
hvilken förorsakar lomhördhet och inom
läkarevetenskapen kallas Mycomyringitis
aspergillina l. Otomycosis aspergillina.
G. A.
Asperifoliae, bot., den ena underfamiljen
inom Boragineae (den andra är Tournefortieae
l. Heliotropiae), omfattar Asperugo, Anchusa, Borago,
Nonneci m. fl. slägten.
Aspertini, Amico, italiensk målare af den äldre
skolan i Bologna, född omkr. 1475, död 1552,
utbildade sig i den skola, som gemensamt hölls af
Francesco Francia och Lorenzo Costa. I sin tidigaste
tafla (ty han kallar den sitt »Tirocinium», målad
antagligen omkr. 1495) står han helt och hållet på
samma ståndpunkt som Francia, med en stämning af
samma fromma art som i Perugiaskolan: det är en
stor framställning af Jesusbarnets tillbedjande,
med Maria, helgon och donatorer (nu i Bolognas
Pinakotek). Hans förnämsta verk är fresker med
skildring af kristusbildens historia (»Volto santo»,
i kyrkan S. Frediano, Lucca), inneslutande många
vackra detaljer och episoder, men också röjande hans
hufvudfel, att jämte ett utbildadt skönhetssinne
helt plötsligt gifva luft åt smaklösheter, med rå
form och barock detalj, beroende på ett aldrig fullt
beherskadt fantasteri. Älskvärdast framträder han
i S. Cecilias oratorium, der han i fresker målat
S. Valerianus’ och Tiburtius’ halshuggning samt
deras begrafning. Dessutom har han målat Madonnan med
biskoparna S. Martin och S. Nicolaus och tre af den
sist nämnde räddade flickor (i S. Martino, Bologna),
inspirerad för en gång af Giorgione, hvarjämte taflor
af honom finnas i Bologna och Ferraras gallerier samt
i Berlin, Herdarnas tillbedjan, som är signerad. —
Af hans broder Guido Aspertini finnes ett enda
verk i behåll: Heliga tre konungars tillbedjande af
Jesusbarnet, af väsentligen ferraresisk karakter.
C. R. N.
Asperugo procumbens, bot. Se Rifva.
Aspfjärilen, zool. Se Limenitis.
Asphalte coulé [-falt koulē], Fr. Se Gatuläggning,
sp. 941.
Aspidistra, bot. Se Plectogyne.
Aspidium Baromez. Se Agnus scythicus. Suppl.
Aspidophora (af Grek. aspis, sköld, och ferein,
bära), zool. Se Bladfotingar.
Aspirationssystemet. Se Aspirator och Kasern.
*Aspirator. Se vidare Gas, sp. 914.
Aspis, zool. Se Egyptiska glasögonormen.
Aspius, zool. Se Asp och Loja.
Asp-zonen, geol., stratigrafisk beteckning för de
postglaciala växtförande lager i Skandinavien,
hvilka afsatt sig före tallens, men efter aspens
och björkens invandring. Trädlemningarna i desamma
karakteriseras derför hufvudsakligen genom de båda
sistnämnda trädslagen. A. G. N.
*Aspås, socken. 23,477 har. l,118innev. (1894).
*Aspö. 1. Socken i Blekinge län, Medelsta
härad. 828 har. 785 innev. (1894). Jfr Nättraby. —
2. Socken i Södermanlands län. 3,461 har. 678
innev. (1894). A. har upphört
att vara prebende och tillhör Strengnäs domprosteri.
Asquith [a’skoith], Herbert Henry, engelsk statsman,
f. 1852 i Morley, grefskapet York, idkade humanistiska
och juridiska studier i Oxford, vardt advokat i
London 1876 och utnämndes till »queen’s counsel»
1890. Invald i underhuset för kretsen East Fife
1886, utmärkte han sig bland det liberala partiets
talare. I den 1888 öppnade processen mot det irländska
home-rule-partiets ledande män uppträdde han såsom
försvarsadvokat åt Parnell och gjorde sig då samt
i valrörelsen 1892 så fördelaktigt bemärkt, att
Gladstone i Aug. s. å. kallade honom, som dittills ej
beklädt något statsämbete, till inrikesminister. Såsom
sådan qvarstod A. i Roseberys liberala ministèr (Mars
1894–Juni 1895). Han vidtog bl. a. kraftiga åtgärder
för att motarbeta det s. k. svettningssystemet (se
d. o.) samt utnämnde arbetare (såväl manliga som
qvinliga) till fabriksinspektörer.
Asrak, Bahr el- (Blå Nilen), biflod till Nilen (se
d. o.).
Assab-bukten (Saba-bukten), vik på sydvestra
kusten af Röda hafvet midt emot Mokka. Viken skyddas
af låga korallöar och erbjuder god ankargrund med
tillräckligt djup. Efter Sueskanalens öppnande köpte
det italienska ångbåtsbolaget Rubattino, som idkade
sjöfart på Röda hafvet, en liten landremsa vid A.,
men öfverlät 1880 sina rättigheter åt italienska
regeringen. Denna tog i början af 1881 viken,
de framför liggande små öarna samt en 4 km. lång
kustremsa i besittning och förklarade området 1882
för kronkoloni trots protest från Egypten, som med
Englands understöd ville häfda besittningen af hela
Röda hafvets vestkust till 9° n. br. Sedan Italien
1884 ytterligare förvärfvat kusten till Ras Derma
och 1885 till Massaua samt 1889 genom fördrag med
Abessinien fått besittningsrätten till kusten upp
till Ras Kasar (18° 2’ n. br.), var grunden lagd
till kolonien Eritrea (se d. o. Suppl.). Orten
A., med omkr. 500 innev., (araber, afar, somal
och några italienare), ligger i en ofruktbar, af
sanddyner och lavablock uppfylld trakt och saknar
dricksvatten. Genom kablar står den i förbindelse
med Massaua och Perim.
Assagaj. Se Hassagaj.
Assal, salthaltig kratersjö i Öst-Afrika omkr. 15
km. från Tadsjurraviken, 14 km. lång och 6 km. bred, i
en märklig depression, icke mindre än 174 m. lägre
än Röda hafvet. En annan, men mindre djup
(— 60 m.) depression med sjön Abhebadd ligger v. om
A. Från båda sjöarna erhålles mycket salt, som går
till Abessinien.
*Assam, provins (chief-commissionership) i
kejsaredömet Indien, begränsad af Bengalen, Butan,
Tibet, Öfre Birma och Manipur, mellan 24° och 28° 17’
n. br. samt 89° 45r och 97° 5’ ö. lgd fr. Greenw., har
med Lushai en areal af 126,914 qvkm. och en folkmängd
(1891) af 5,476,833 pers., af hvilka 3 mill. hinduer,
1,5 mill. muhammedaner och 16,844 kristna. Af de
många halfvilda stammarna äro naga, katsjari,
khasi, garo och mikir de största. Befolkningen liknar
kineserna till det yttre, men språket, assami, är
ett dotterspråk af sanskrit, närmast beslägtadt med
bengali. Engelska och amerikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
