Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Attorney ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härmed är också antydd den ämneskrets, till hvilken
han vände sig, när han öfvergick till måleriet. Han
hade visserligen målat Martyrer under Diocletianus,
men mest drogs han dock till framställning af sköna
qvinnogestalter efter antiken, uppfattade med modern
känsla och skildrade i stillsamma situationer med
mjukt flytande grekiskt draperi. Så i Drömmen (1859),
ideala unga qvinnor vid havsstranden, i Förtroenden
(1861), liknande figur i förtroligt meddelande af
ljufva hemligheter, eller i Ungdom (1865), ung grek,
som böjer sig ned att njuta doften af en bukett,
som en ung flicka bär vid barmen. Af kopparstick må
nämnas porträtt af prinsessan Mathilda, efter målning
af Giraud (1853). C. R. N.
Aubervilliers [åbärviljē], förstad till Paris i
franska depart. Seine, 8 km. n. om Paris, mellan
S:t Denis och Paris, vid S:t Denis-kanalen och
Nordbanan. Omkr. 25,000 innev. Öster derom ligger
Fort d’A.
Aubry [åbrī], Charles Marie Barbe Antoine, fransk
rättslärd, f. 1803 i Saverne (Elsasss), d. 1883 i
Paris, var länge professor vid juridiska fakulteten
i Strassburg och adjungerad domare vid tribunalet
derstädes, hvarefter han 1872 vardt ledamot af högsta
domstolen i Paris. I förening med Rau utarbetade
A. Cour de droit civil français (5 bd, 1838–47;
4:de uppl. i 8 bd 1869–76), som ursprungligen
var en bearbetning af Zachariä von Lingenthals
»Handbuch des französischen civilrechts», men under
fortgången vardt allt sjelfetändigare och ännu utgör
en hufvudkälla för franska civilrätten. A. öfversattte
Göthes »Faust» på franska.
*Auburn [åbörn]. 1. Stad i staten New York. 25,858
innev. (1890). — 2. Stad i staten Maine, vid
floden Androscoggin, midt emot Lewiston. 11,250
innev. (1890).
Aucella, paleont., musselslägte, som står nära
Inoceramus inom familjen Aviculidae. Skalen äro olika
stora, sneda, med koncentriska ribbor; det störres
hvirfvel är böjd öfver det mindres. A. förekommer
i Jurasystemet och hufvudsakligen i dess
boreala provins: Grönland, Spetsbergen. Andön,
Novaja Zemlja, Petsjoralandet, kring Moskva.
B. L–n.
*Auchenia. Se Lamaslägtet.
Auchim. Se Ön (Isl. Aun).
*Auckland. 1. Provins. Areal 66,682 qvkm. 133,159
innev. (1891). — 2. Stad på Nya Zeeland, på
nordön, hade 28,613 (med förstäderna 51,127)
innev. 1891. Staden, anlagd 1840, var till 1864
kolonien Nya Zeelands och till 1876 provinsen A:s
hufvudstad.
*Aucklands-öarna, tillhöriga brit. kolonien Nya
Zeeland, hafva en areal af 852 qvkm. (deraf hufvudön
A. 440 qvkm.). De voro vid sin upptäckt obebodda och
äro så ännu. Ett 1850 gjordt försök att der anlägga
en fiskarestation uppgafs efter några år, och äfven
ett par hundra maori, som från Chatham flyttade dit,
lemnade snart ögruppen.
*Aude. 2. Departement. 6,341 qvkm. 317,372
innev. (1891).
Audgils, detsamma som Adils. Se d. o. och
Ynglingaätten, sp. 107.
*Audh (Eng. Oudh), fordom provins i kejsaredömet
Indien, sedan 1877 en del af
Nordvestprovinserna, har en areal af 62,795 qvkm., med
12,650,831 innev. (1891), af hvilka 1,620,930
muhammedaner och 9,316 kristna. Landet är ett
utomordentligt bördigt slättland (»Indiens trädgård»),
beläget på Ganges’ venstra sida och genomflutet
af dennas bifloder Gogra och Gumti. Jordbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Skogar
finnas blott vid norra gränsen. Värdefulla
mineral (utom salt) finnas icke. Industrien är
obetydlig. Rohilkand–A.-jernvägen står i förbindelse
med den längs Ganges gående East-India-jernvägen; en
tredje jernvägslinie skär A. från n. till s. Provinsen
står sedan d. 17 Jan. 1877 under viceguvernören
af Nordvestprovinserna, hvilken äfven bär titeln
»chief-commissioner of Oudh», och är indelad i 4
»divisions»: Lakhnau, Sitapur, Faizabad och Rai
Bareli. Hufvudstad är Lakhnau.
*d’Audiffret Pasquier ogillade Mac Mahons åtgärd
att emot deputeradekammarens flertal afskeda
det liberala kabinettet Simon (d. 16 Maj 1877)
och sedermera upplösa kammaren. När den gamla
majoriteten genom valen återvände dit, bjöds honom
att ingå i en kampministèr, men han vägrade, och
efter konseljpresidenten Broglies fall (Nov. 1877)
bidrog han mycket till att verkställande makten, med
ministèren Dufaure, åter slog in på en konstitutionel
väg. Då efter nyvalen till senaten i Jan. 1879
republikanerna vunno majoritet i senaten, föll
d’A. igenom vid valet till dess president. 1878
invaldes han, utan att hafva publicerat något, i
Franska akademien (efter Dupanloup). Sedermera har
d’A. utgifvit sin adoptivfader hertig E. D. Pasquiers
memoarer, »Mémoires du chancelier Pasquier», af hvilka
6:te delen utkom 1895.
Audiofon (af Lat. audire, höra, och Grek. fone, röst),
apparat till underlättande af ljuduppfattningen
hos personer med nedsatt hörsel. Den utgöres af en
25–30 cm. lång, böjlig platta af hård gummi eller
väl lackerad papp, vid hvilkens ena sida ett handtag
är fäst. Plattan lägges vid användandet mot tänderna
eller okbenet. E. St–g.
Audoenus, latinisering af epigramdiktaren Owens
namn. Se Owens, J.
Audoin, langobardisk konung 527–567 (?). Se
Langobarder, sp. 732.
Audouard [ådouār], Olympe, fransk skriftställarinna
och emancipationsdam, född de Jouval i Aix omkr. 1830,
vardt i helt unga år gift med en jurist A. i
Marseille, men skildes inom kort från honom på
grund af oenighet och företog resor genom Egypten,
Turkiet och Ryssland. Hon redigerade från 1860-talet
åtskilliga tidningar i Paris och höll föreläsningar
om qvinnans rättigheter, äktenskapsskillnad
o. s. v. samt råkade af bägge dessa anledningar i
många konflikter med myndigheterna. 1868 gjorde hon
en föreläsningsturné i Amerika. På 1880-talet hade hon
blifvit en ifrig spiritist. Död 1890 i Nizza. De mest
kännetecknande af hennes utgifna arbeten torde vara
Comment aiment les hommes (1861; 3:dje uppl. 1865),
Les mystères du sérail et des harems turcs (1863),
Guerre aux hommes (1866), Lettre aux députés, les
droits de la femme (1867), La femme dans le mariage,
la separation, le divorce (1870), A travers l’Amérique
(2 bd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
