Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bader ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idkade äfven musikförlagsverksamhet
1877–89. Sistnämnda år blef han kamrerare vid
Musikaliska akademien. B. inlade mycken förtjenst om
Bellmansforskningen genom att bekantgöra ursprunget
till en del Bellmansmelodier (i »Samlaren» 1881
och i en ny uppl. af Drakes Bellmansarrangemang
s. å.). Dessutom utgaf han Förteckning öfver
L. Normans tonverk (1886), ett häfte musikaliska
kritiker af Norman, flere häften svenska bondpolskor
för violin m. m. samt öfversatte E. F. Richters
»Harmonilära» (1870). 2. A. L.
Baggå, bruks- och landtegendom i Vestmanlands län,
Skinskattebergs socken, vid Hedströmmen, som der
kallas Baggån. Landtegendomen omfattar 4,13125 mtl,
1894 taxerade till 315,400 kr.; bruksegendomen
utgöres af Borgfors jernbruk med masugn och
lancashirehärd, tax. till 60,000 kr., Baggå jernbruk
med 2 franche-comté-härdar och stångjernshammare
m. m., mejeri, qvarn, såg och byggnader vid grufvorna,
taxeradt till 32,900 kr. Tillverkningen utgjorde 1893
2,075 ton tackjern och direkt ur masugn framstäldt
gjutgods, 1,290 ton smältstycken, råskenor och
göt m. m. samt 583 ton stångjern och stål. Antalet
arbetare var s. å. 49, drifkraften 5 vattenhjul
och 2 turbiner, om tills. 89 hästkrafter. Till
egendomen höra äfven jernmalmsgrufvorna Ö. och
V. Elgtorpsgrufvorna, N. Skärsjögrufvan, Skilå
Blankagrufvan samt Ulrikagrufvan, ur hvilka med en
arbetsstyrka af 41 pers. 1893 uppfordrades 5,135
ton malm. Baggå erhöll privilegium 1634 och räknar
bland sina egare presidenten i Bergskollegium grefve
Fr. Gyllenborg. Borgfors anlades 1746. Bruken hafva
åtminstone sedan midten af 1700-talet haft samma
egare och tillhöra nu hofmarskalken P. Reutersvärd
med anhöriga.
Baggån. Se Hedströmmen.
Baghalpur. Se Bhagalpur.
Baghelkand. Se Bhagalkand.
Baginsky, Adolf, tysk läkare, f. 1843 i
Ratibor, är e. o. professor i barnsjukdomar vid
Berlins universitet och öfverläkare vid »Kaiser
und kaiserin Friedrich-Kinderkrankenhaus» (för
smittsamma barnsjukdomar), hvilket kom till stånd
genom B:s och Virchows bemödanden samt öppnades i
Berlin 1890. B. har äfven verkat förtjenstfullt såsom
författare på sitt område, bl. a. med Handbuch der
schulhygiene (1878; 2:dra uppl. 1883), Lehrbuch der
kinderkrankheiten (1882, 4:de uppl. 1892; öfversatt
till flere språk), Die pflege des gesunden und
kranken kindes (3:dje uppl. 1885) och Das leben
des weibes. Diätetische briefe (3:dje uppl. 1885:
»Qvinnans utveckling och bestämmelse», 1878). Han
uppsatte 1880 »Archiv für kinderheilkunde», som
han utgifver tillsammans med A. Monti o. a.
Baglivi [baljīvi], Giorgio, italiensk läkare, f. d. 8
Sept. 1668 i Ragusa, blef vid 15 års ålder student i
Neapel och erhöll 1696 professuren i anatomi i Rom,
från hvilken han 1701 öfvergick till lärostolen i
teoretisk medicin. Död d. 17 Juni 1707. Egande ett
genomträngande förstånd, en stor skapareförmåga,
vetenskaplig sjelfständighet och jernflit, utöfvade
B. på medicinens utveckling ett vidtgående och
välgörande inflytande. Hans Opera omnia utgåfvos 1704
i Lyon och hafva många gånger omtryckts, senast
1827–1828; de öfversattes till flere moderna
språk, bl. a. 1851 till franskan.
*Bagnaluka (Banjaluka). 1. Krets i Bosnien, 8,498
qvkm., 265,456 innev. (1885). — 2. Hufvudstad
i kretsen, vid floden Vrbas och jernvägen
B.-Doberlin. 11,357 innev. (1885). Staden har en
österrikisk garnison, ett fast slott, flere moskéer,
varma bad (banja) samt några fabriker. Vid Bosniens
besättande af österrikarna egde d. 14 Aug. 1878
en häftig strid rum vid B. mellan österrikarna och
insurgenterna.
*Bagnara ligger i prov. Reggio di Calabria och hade
1881 6,800 innev.
*Bagnarea. Stadens namn är Bagnorea.
Bagne [banj], Fr. Se Bagno.
Bagnorea [banjårēa], italiensk stad. Se Bagnarea,
hvilken form är oriktig.
Bagpipe [ba’ggpejp], Eng., säckpipa (se
d. o.).
*Bahama-öarna (oberäknadt Turks- och
Caicos-öarna) hafva en areal af 13,960 qvkm., med
47,565 innev. (1891), af hvilka 33,500 negrer och
14,065 européer. De största och vigtigaste öarna
äro Stora Bahama (1,542 qvkm.), Stora och Lilla
Abaco (2,313 qvkm.), Andros (3,524qvkm.) samt New
Providence (218,5 qvkm.), der den af kronan utnämnde
guvernören öfver öarna residerar. Han biträdes
af ett verkställande och ett lagstiftande råd,
hvardera med 9 ledamöter. Representationen räknar
29 folkvalda medlemmar. I Nassau residerar ock en
anglikansk biskop. Antalet skolor 1893 var 115, deraf
40 voro statsskolor, 13 af staten understödda och
33 underhållna af anglikanska kyrkan. Exporten hade
1893 ett värde af 122,540 pd, importen af 196,512
pd. Statsinkomsterna uppgingo s. å. till 55,083 pd,
utgifterna till 57,910 pd. Statsskulden 1891 81,826
pd. — Huruvida Columbus’ Guanahani är Cat island
eller Watling island är ännu en öppen fråga. Fox i
amerikanska marinen sökte 1876 bevisa, att Guanahani
var den lilla ön Samana.
*Bahar. Se Bihar. Suppl.
Baharie l. Bacharie (Lilla oasen), en af
G. Rohlfs (1873), Schweinfurth (1873–74) och Ascherson
(1876) besökt oas i vestra delen af Nedre Egypten,
i Libyska öcknen, har många källor, deraf några varma
(34°), hvilka vattna den af branta klippor omgifna
dalkitteln, hvilken producerar ris, hvete, korn,
durra, bomull, men företrädesvis dadlar. Folkmängden
uppgick 1882 till 5,436 pers., araber. Af byggnader
från det fornegyptiska och romerska väldet finnas
några rester.
*Bahavalpr (förr Daudputra), britisk vasallstat
(sedan 1838) i Pendjab, Indien, har en areal af
38,848 qvkm., deraf 2/3 äro öcken, med 650,000
innev. (1891). Hufvudstaden har omkr. 14,000 innev.
Bahd-Samum. Se Samum.
*Bahia. 1. (Jfr Rättelser, bd 18, sp. 815). Förr
provins, är nu stat i republiken Brasilien
och beräknas hafva en areal af 426,427 qvkm.,
med 1,821,089 innev. (1888). Staten har flere
jernvägslinier. Bahia-jernvägen från staden B. till
Joazeira vid S. Francisco (571 km.) är nu fullbordad;
sträckan B.–Alagoinhas är enskild bana, återstoden är
statsbana. Från Alagoinhas går en bibana till Timbo
(83 km.). Från Cachoeiro gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
